Regeringsprogrammet urholkar arbetstagarnas trygghet

Enligt Annika Rönni-Sällinen, ordförande för Servicefacket PAM, gör punkterna som gäller arbetslivet i regeringsprogrammet att man frågar sig om regeringen vet vad den håller på med.

– De målsättningar och praktiska metoder som ingår i programmet står på många punkter i konflikt med varandra. Ännu finns det tid att fundera. Inget är hugget i sten innan det blivit lagtext, understryker dock Rönni-Sällinen.

Ordföranden lyfter fram några av de förändringar som regeringen planerar.

Försämrat uppsägningsskydd

Den försämring i uppsägningsskyddet som regeringen planerar beskriver ordföranden som en enorm förändring. Nu kan man säga upp en anställd endast om det finns en saklig grund och tungt vägande skäl. I framtiden skulle det räcka endast med en saklig grund.

– Detta skulle innebära att arbetstagarna i fråga om uppsägningsskyddet skulle vara på en evig prövotid. I praktiken skulle en anställd som bestrider sin uppsägning behöva bevisa att orsaken till uppsägningen var osaklig, till exempel diskriminering, funderar Rönni-Sällinen.

Med tiden skulle domstolarnas beslut, dvs. rättspraxis, visa vad som är en saklig grund.

Snabbare permitterad än tidigare

Också den förkortning av tiden för permitteringsanmälan som regeringen driver skulle försämra anställningsskyddet. Nu är anmälningstiden 14 dagar, i framtiden skulle den omfatta endast 7 dagar.

– I undantagsläget under pandemin kom arbetsmarknadsorganisationerna överens om att förkorta anmälningstiden under en begränsad tidsperiod. I gengäld slopades karenstiden och den permitterade kom snabbare att omfattas av utkomstskyddet för arbetslösa. Nu kommer man inte emot alls, tvärtom håller karensdagarna på att öka, påpekar Rönni-Sällinen.

Återanställningsskyldigheten slopas för små företag

Enligt programmet skulle återanställningsskyldigheten som grundar sig på arbetsavtalslagen slopas för företag och organisationer som sysselsätter färre än 50 personer. Nu skulle man inte längre behöva återanställa en gammal arbetstagare för samma eller liknande uppgifter, även om företagets ekonomiska situation skulle förbättras snabbt efter uppsägningen.

– Att avskaffa denna skyldighet skulle också göra det möjligt att kringgå uppsägningsgrunderna vid uppsägningar av ekonomiska skäl och produktionsskäl.

Inga grunder behövs för visstidsanställning

För närvarande måste det finnas en grund för ett anställningsförhållande på viss tid. I framtiden skulle det inte längre behövas någon grund, om regeringen får sin vilja fram. Enligt programmet skulle visstidsanställningarna dock inte få följa på varandra.

– Hur skulle detta förhindras i praktiken? Arbetsgivaren kan ju uppenbarligen alltid anställa en annan person på viss tid då arbetsavtalet för en visstidsanställd löper ut, funderar Rönni-Sällinen.

Situationen för offer för arbetskraftsexploatering försämras?

– Den förra regeringen förbättrade situationen för personer som fallit offer för arbetskraftsexploatering, men nu är trenden den motsatta, säger Rönni-Sällinen.

Enligt programmet skulle en person som vistas i Finland med ett uppehållstillstånd som grundar sig på arbete tvingas avlägsna sig ur landet om peronen blivit arbetslös och inte har hittat ett nytt arbete inom tre månader.

– Förändringen skulle göra de anställda mer beroende av arbetsgivaren. Hotet om att tvingas lämna landet kan bli en så hög tröskel att den anställda inte lämnar sin arbetsplats, även om arbetsgivaren behandlar illa.

Vuxenutbildningsstödet kan avskaffas

Att vuxenutbildningsstödet avskaffas anser PAM:s ordförande vara obegripligt. Livslångt lärande och utvecklande av kompetensen även under arbetskarriären har varit Finlands långsiktiga mål.

– Utbildning har varit ett sätt att sörja för sin egen duglighet på arbetsmarknaden. Tack vare den har det varit möjligt att byta till branscher med brist på arbetskraft, om det inte funnits tillräckligt med arbete i den egna branschen. En dylik förändring skulle inte främja en tillväxt i sysselsättningen på lång sikt.