Förhandlingar om kollektivavtal

I förhandlinarna av ett kollektivavtal förhandlar arbetstagarnas fackförbund och arbetgivarförbundet, som representerar företagen, om minimiarbetskraven i branschen som exempelvis lön och arbetstid. Fackförbundet kan även förhandla om dessa med ett enskilt företag.

Som ett resultat av förhandlingarna föds ett kollektivavtal, som görs för en bestämd tid eller för den giltiga kollektivavtalstiden. För den tiden har man alltså avtalat minimilönerna för olika uppdrag. När avtalstiden är slut, inleds förhandlingarna igen från rent bord.

Kollektivavtalens uppgörande bestäms i lagen om kollektivavtal. Övrig lagstiftning som till exempel arbettidslagen, semesterlagen och arbetsavtalslagen definierar ramvillkoren för innehållet i kollektivavtalen. 

Hur blir ett kollektivavtal till?

PAMs styrelsen leder enligt PAMs regler kollektivavtalsverksamheten. Uppgörandet av nya kollektivavtal framskrider tidsmässigt på följande sätt. 

1. Förslag till nya kollektivavtal begärs av fackavdelningarna

När kollektivavtalsperioden lider mot sitt slut begär förbundet förslag till nya kollektivavtal från fackavdelningarna.

Avtalsexperterna på PAM gör sedan en sammanfattning av förslagen från fackavdelningarna och den behandlas av branschkommittéerna.

Även samfundsmedlemmar, arbetsplatsmöten och fullmäktigemedlemmar kan göra initiativ som hänför sig till innehållet av kollektivavtalet.

PAMs olika branschaktiva bildar avtalsbranschvisa kommittéer och dessa behandlar förslag från fackavdelningarna och gör vissa preciseringar. På samma sätt behandlar de exempelvis förslag om innehållsändringar i kollektivavtalen till PAMs fullmäktige.

2. Hur gällande kollektivavtal sägs upp

Gällande kollektivavtal måste sägas upp. Beslutet fattas av PAM:s styrelse. Vanligen sägs kollektivavtalen upp två månader innan avtalsperioden går ut. 

Ofta lägger förbundet fram avtalsmål, åtminstone kvalitativa mål, som grund för förhandlingarna.

3. Förhandlingarna inleds

Förhandlingarna inleds ännu då kollektivavtalet är i kraft. Det är PAMs och arbetsgivarförbundets representanter som förhandlar och bägge parterna har egna målsättningar och utgångspunkter. Förhandlingarna handlar sålunda om att förena dessa linjedragningar.  

I vanliga fall inleds förhandlingarna med en behandling av sk. kvalitativa mål. Med detta menas i praktiken övriga aspekter som inte hänför sig till lön, såsom texter i kollektivavtalet. Förhandlingar som berör löneförhöjningar lämnas vanligtvis till slutskedet.

Under avtalsförhandlingarna borde det födas konsensus kring en helhet som består av olika delar. Därför sägs det oftast att inget är avtalat i en kollektivavtalsförhandling förrän allt är avtalat.  

Under pågående avtalsförhandlingar behandlar de avtalsbranschvisa kommittéerna och PAMs styrelse förhandlingsläget.

4. Det avtalslösa tillståndet startar

När tiden för att säga upp kollektivavtal har gått ut inträder ett avtalslöst tillstånd, om parterna inte har hunnit ingå nya avtal. Under det avtalslösa tillståndet tillämpas det gamla kollektivavtalet fram till dess att ett nytt avtal har ingåtts. Det kallas efterverkan.

Under det avtalslösa tillståndet existerar ingen skyldighet att hålla sig till arbetsfred. Det innebär att arbetskonflikter, det vill säga strejker, är möjliga – och sannolika om det avtalslösa tillståndet drar ut på tiden. 

5. Hur förhandlingsresultaten kommer till

Då förhandlingsparterna har nått samförstånd om kollektivavtalets helhet, kallas detta för förhandlingsresultat, som bägge parterna även undertecknar.

Förhandlingsresultaten behandlas i branschkommittéerna. Därefter behandlas förslaget av PAMs styrelse.

PAM:s styrelse godkänner eller avvisar de slutliga förhandlingsresultaten utifrån förslagen från branschkommittéerna. Styrelsen kan därtill ordna med en rådgivande medlemsomröstning bland dem som berörs av avtalet. Styrelsen kan likaså underställa PAMs fullmäktige behandlingen av ärenden som hör till kollektivavtalsförhandlingarna och dess beslutsfattande. 

Dock räcker det inte med att förhandlingsresultatet endast godkänns i PAM, utan även arbetsgivarförbundet bör godkänna resultatet. Då det är gjort har man ett nytt kollektivavtal fötts. 

6. Om man inte når ett förhandlingsresultat
Riksförlikningsmannen kommer in i bilden ifall att förhandlingsparterna inte når samförstånd om de nya minimikraven eller om någondera tyr sig till stridsåtgärder som exempelvis strejk, övertidsförbud eller arbetsgivarnas lockout, för att åstadkomma ett kollektivavtal.

I så fall försöker riksförlikningsmannen ta fram ett sk. förlikningsförslag som bygger på bägge parternas utgångspunkter i förhandlingen. Medlingsförslaget behandlas likaså av branschkommittéerna och PAMs styrelse. På samma sätt behandlar arbetsgivarförbundet förslaget.

Förlikningsförslaget kan endera godkännas eller förkastas. För att medlingsbudet ska godkännas bör båda parterna godkänna det. Om någondera parten förkastar förslaget, förfaller förlikningsbudet.

7. De nya avtalen till medlemmarna

De nya kollektivavtalen trycks upp och läggs också ut på nätet. Medlemmarna kan beställa ett exemplar av sitt branschavtal över nätet. Det är också möjligt att ladda ner mobilversionen av kollektivavtalet. Du hittar det under namnet PAM mobiili-TES i applikationsbutiken.

När avtalen träder i kraft är det viktigt att se till att avtalsvillkoren kommer medlemmarna till godo fullt ut. Det betyder att överenskomna förbättringar ska genomföras ute på arbetsplatserna.

Var och en gör alltså klokt i att kontrollera att till exempel lönerna betalas ut enligt det nya kollektivavtalet. Annars har förhandlingarna förts i onödan.