Kollektivavtal för chefer i branschen för turism-, restaurang- och fritidstjänster

I kollektivavtalet för chefer inom turism-, restaurang- och fritidstjänster fastställs minimivillkoren som tillämpas i arbetet såsom lön, arbetstidstillägg, arbetstid och semester. 

Kollektivavtalet förhandlades fram mellan Servicefacket PAM och arbetsgivarförbundet Turism- och restaurangförbundet MaRa rf. Det nya kollektivavtalet berör cirka 10 000 förmän som jobbar inom turism-, restaurang- eller fritidstjänster.

Tillämpningsområde
Kollektivavtalet för chefer inom turism-, restaurang- och fritidstjänster fastställer minimivillkoren som tillämpas i arbetet såsom lön, arbetstid, sjuklön och arbetstidsersättningar. Villkoren i avtalet anger miniminivån som arbetsgivaren ska följa och tillämpa på alla sina anställda. 

Kollektivavtalets tillämpningsområde omfattar restauranger, caféer, pubar, nattklubbar, cateringföretag och personalrestauranger, handelskök och beredningskök, hotell och andra inkvarteringsföretag, badanläggningar och välfärdscentra, campingplatser och husvagnsområden, semester- och stugbyar, tjänster för landsbygdsturism, service- och trafikstationer, bowlinghallar, semesteranläggningar och kurscentra, kongresscentra samt främjande, försäljning, marknadsföring och förmedling av inhemska turismtjänster.

Avtalet gäller chefer och av arbetsgivaren utsedda egentliga ansvariga föreståndare som underlyder arbetstidslagen, förutsatt att personen har som uppgift att leda eller övervaka arbetstagares arbete.  Personer inom avtalets tillämpningsområde kan också tillfälligt delta i arbetet med sina underordnade.  

Ett nytt kollektivavtal godkändes för 1.4.2023-31.3.2025
Digital version av kollektivavtalet (kommer senare)
Du kan läsa om det nya avtalet på svenska här eller kolla detaljerna på finska här.

Vad är nytt jämfört med förra kollektivavtalet? 

Löner

I kollektivavtalet har överenskommits om två separata tidpunkter för löneförhöjning:

År 2023
De personliga lönerna höjs med 4,3 % fr.o.m. 1.6.2023 eller fr.o.m. början av den närmast därpå följande löneperioden. Samtidigt träder de höjda tabellönerna som gäller förmän separat i kraft (tabellönerna stiger 98 - 120 euro). Arbetstidstilläggen höjs inte.

Ersättningarna som betalas till förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige för uppgifter utanför arbetstid höjs med 6,1 % fr.o.m. 1.6.2023.

Månads- och timlöner fr.o.m. 1.6.2023

År 2024
Löneförhöjningen för avtalsperiodens andra år träder i kraft 1.9.2024 eller fr.o.m. början av den närmast därpå följande löneperioden, och den genomförs som en allmän höjning på 1,7 %. Arbetstidstilläggen höjs inte.

De nedanstående ändringarna i texten trädde i kraft 1.4.2023, om inget annat nämns

Förtydliganden av bestämmelserna om genomsnittlig minimiarbetstid

Om den genomsnittliga faktiska arbetstiden utan grundat skäl är längre än den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den faktiska arbetstiden. Vid vägande skäl till minskad efterfrågan på arbetskraft kan man frångå avtalet. Ärendet ska gås igenom med den anställda i samband med granskning. Om det ovan nämnda skälet gäller fler än en anställd, ska ärendet gås igenom med huvudförtroendemannen. Om ärendet behandlas tillsammans med förtroendemannen, behövs ingen individuell behandling tillsammans med de anställda.

Tidpunkten för granskningen och de treveckorsperioder som ingår i den ska meddelas den anställda innan granskningen utförs.

Om anställningsförhållandet börjar mitt i en granskningsperiod, ska den avtalade minimiarbetstiden också förverkligas innan den följande granskningsperioden inleds. Villkoret är att anställningsförhållandet gäller tills vidare och att det har varat i minst sex månader.

NY bestämmelse som gäller introduktion i arbetet
33 d § Ställningen för den som ger introduktion i arbetet
När arbetsgivaren ger en anställd uppgifter i anslutning till introduktion av en annan anställd i arbetet, ska arbetsgivaren se till att den som ger introduktionen har tillräckligt med tid för att utföra introduktionsuppgifterna på ett ändamålsenligt sätt.

Förtydliganden om ordnandet av lediga dagar
Om ett jämnt antal lediga dagar ges efter varandra, ska det skift som föregår ledigheten ordnas som ett morgonskift och det skift som följer efter ledigheten ordnas som ett kvällsskift. Bestämmelsen tillämpas på arbetsplatser som är öppna alla dagar i veckan och där man arbetar i två eller tre skift. Bestämmelsen iakttas även på andra arbetsplatser, men kan frångås av affärs- eller arbetsorganisatoriska skäl eller på den anställdas egen begäran. Om endast morgon-, kvälls- eller nattskift utförs på arbetsplatsen under tiden mellan de lediga dagarna, behöver denna bestämmelse inte följas.

Förtydligande av lönen för uppsägningstiden
En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden ska betala full lön åt den anställda för uppsägningstiden som inte iakttagits.

Med full lön avses:

1. den anställdas grundmånadslön
2. eller grundtimlön som beräknats på basis av timantalet i arbetsavtalet
3. samt beräknad semesterersättning för uppsägningstiden

Om månadslönen för en förman innehåller till exempel naturaförmåner, ska dessa vid fastställandet av den fulla lönen beaktas till ett värde som motsvarar förmånens beskattningsvärde.

Familjeledigheter
Ändringen som gäller familjeledigheter träder i kraft 1.1.2024

Arbetsgrupper

Arbetsgruppen för arbetstid
Parterna fortsätter arbetet i arbetsgruppen för arbetstid som avtalades under den förra avtalsperioden. Arbetsgruppens uppgift är att utreda utvecklingen av bestämmelserna om arbetstid och arbetstidssystem. Dessutom utvärderas möjligheterna till främjande av lokala avtal samt en ökning av de anställdas påverkningsmöjligheter i planeringen av arbetsskift, med särskilt beaktande av de anställdas ork i arbetet. Arbetsgruppen bedömer också om personalrepresentanternas befrielsetider från arbetet är tillräckliga, i synnerhet i fråga om företag som verkar inom ett brett regionalt område. Under avtalsperioden kan förbunden tillsammans med de lokala parterna avtala om företagsspecifika försök med arbetstid och arbetstidssystem.

Lönearbetsgruppen
Parterna fortsätter lönearbetsgruppens arbete. Dess mål är att bereda ett nytt lönesystem i branschen som ska öka branschens dragningskraft och tillgången till arbetskraft. Som ett led i reformen av lönesystemet utreder parterna möjligheterna till ett långsiktigt löneutvecklingsprogram. Arbetsgruppen utreder användningen av alla olika lönedelar och deras inverkan på löneutvecklingen i branschen. Arbetsgruppen ska beakta den yrkeskompetens och erfarenhet som olika uppgifter kräver som en del av lönebildningen. I samband med reformen av lönesystemet utvärderas också utskänkningsrättigheternas betydelse och inverkan på lönen. Parterna samlar tillsammans in det nödvändiga bakgrundsmaterialet från arbetsgruppens arbete under de tidigare avtalsperioderna och fortsätter arbetet med reformen av lönesystemet senast hösten 2023. Arbetsgruppens arbete ska färdigställas så att det nya systemet kan pilottestas i företagen redan under avtalsperioden.

Arbetsgruppen för utbildning
Parterna inrättar en arbetsgrupp för utbildning för att utreda utvecklingen av bestämmelserna gällande läroavtal och praktikperioden som ingår i yrkesutbildningen, samt för att reformera utbildningsavtalet.

Arbetsgruppen för utveckling av kollektivavtalet
Parterna inrättar en arbetsgrupp för utveckling och förtydligande av kollektivavtalet. Arbetsgruppen utreder bl.a. utvecklingen av ett protokoll som gäller kontorsanställda samt en proportionell månadslön.

Främjande av chefernas ork i arbetet
Parterna fortsätter arbetet i arbetsgruppen för att främja chefernas välbefinnande och ork i arbetet samt kontrollen över det egna arbetet. Arbetsgruppen utreder möjligheterna att inleda ett gemensamt projekt för att stöda detta ändamål.