Lokala avtal inom privata servicebranscherna (PAM:s och Arbetshälsoinstitutets forskning)
Uppdaterad: 01.06.2021
På drygt 60 procent av arbetsplatserna där PAM:s förtroendemän arbetar har man gjort eller försökt göra lokala avtal under de senaste två åren, men endast knappt hälften av de förtroendemän som svarat på enkäten upplevde att samarbetet är öppet, respektfullt och konfidentiellt.
I undersökningen Lokala avtal inom de privata servicebranscherna, som beställts av Servicefacket PAM och genomförts av Arbetshälsoinstitutet, kartlade man förekomsten av lokala avtal och sökte efter dess särdrag inom handeln, turism-, restaurang- och fritidsbranschen, fastighetsservicebranschen och bevakningsbranschen. Inom servicebranscherna avtalas mycket lokalt.
Mer önskas
På drygt 60 % av de intervjuade förtroendemännens arbetsplatser hade man gjort eller försökt göra lokala avtal under de senaste två åren. Vanligast var det inom inkvarterings-, restaurang- och fritidsbranschen, minst förekom det inom handeln.
Initiativet till lokala avtal tas klart oftare av arbetsgivaren (59 %). Arbetstagarna tar initiativet endast i ungefär vart tionde fall (11 %) och båda parterna tillsammans i ungefär en femtedel av fallen (18 %). Arbetsgivarens beredskap att avtala om frågor som arbetstagarna föreslagit upplevdes som svagast bland förtroendemännen inom fastighetsservicebranschen.
Ändå önskade nästan hälften av respondenterna inom alla branscher fler lokala avtal på arbetsplatsen. Endast än en knapp femtedel av förtroendemännen förhöll sig negativt till fler sådana avtal. Resten tog inte ställning varken för eller emot.
Brister i kompetens
”Vi blev förvånade över osäkerheten gällande vad lokala avtal innebär och vad man kan avtala om. Såväl arbetstagarna, förtroendemännen som arbetsgivarens representanter upplevde osäkerhet”, berättar specialforskare Sara Lindström, specialexpert Jarno Turunen och forskningsprofessor Tuomo Alasoini, som genomförde undersökningen.
Förtroendemännens bedömning av sin egen kompetens skilde sig åt inom olika avtalsbranscher: förtroendemännen inom handeln bedömer sin egen kompetens lägst och inom bevakningsbranschen högst.
”De färdigheter som krävs i lokala avtal är mångsidiga och krävande. Med tanke på framtiden vore det bra om arbetstagar- och arbetsgivarförbunden kunde stödja och öka kompetensen på den lokala nivån mer än i nuläget”, säger Turunen.
Ingen tillgång till information
Ett nära och konfidentiellt samarbete är av största vikt för en jämlik och förhandlande avtalskultur. Ändå var det bara knappt hälften av de förtroendemän som svarat på enkäten som upplevde att samarbetet är öppet, respektfullt och konfidentiellt. Samarbetet upplevdes som bäst inom inkvarterings-, restaurang- och fritidsbranschen och som svagast inom fastighetsservicebranschen.
”I intervjumaterialet framkom överraskande stora skillnader i förtroendemännens upplevelser. Upplevelserna kan variera som natt och dag: en del upplever att lokala avtal är en svordom som innehåller diktering och hot, medan det på andra håll är en fruktbar och verkligt förhandlingskultur med arbetsgivarrepresentanterna”, beskriver Lindström.
Ett välfungerande samarbetsförhållande byggs upp av regelbundna möten, så öppen informationsdelning som möjligt och ett respektfullt bemötande. Ett klart hinder för avtalande är att endast en tredjedel (34 %) av förtroendemännen inom alla avtalsbranscher upplevde att de har tillgång till sådan information som är väsentlig för lokalt avtalande.
Företagets storlek påverkar
Enligt undersökningen har företagets storlek och organisationsstruktur betydelse. Lokalt avtalande görs mer i stora än i små företag.
I stora företag är förtroendemannaorganisationerna större, och förtroendepersonerna har således stöd av varandra i avtalsprocesserna. Dessutom var kommunikationslösningarna generellt sett mer avancerade i större företag.
Å andra sidan framkom det i intervjuerna att lokala avtal för enskilda verksamhetsställen i fråga om stora riksomfattande kedjor kan begränsas genom bestämmelser på kedjenivå. Målet är att förhindra att praxis som konstaterats vara bra lokalt ska spridas okontrollerat.
Covid-19 ökade behovet
Covid-19 har för sin del påverkat det lokala avtalandet. Det har lett till ett ökat behov av lokala avtal särskilt inom inkvarterings-, restaurang- och fritidsbranschen, försnabbade avtalsprocesserna, men förhindrade också fokuseringen på nya öppningar under en lång tid.
Effekterna har varit tudelade. Å ena sidan berättades i intervjuerna att pandemin hade förbättrat atmosfären på arbetsplatsen, då arbetsgivaren hade visat omsorg om sina anställda. Å andra sidan försvårade effekterna också förtroendemännens jobb: på många ställen blev det svårare att höra fältets åsikt, att delta i kompetensfrämjande utbildning, att nätverka och umgås med arbetsgivarsidan.
Undersökningen genomfördes med hjälp av enkät- och intervjumaterial. Sammanlagt 394 förtroendemän inom de privata servicebranscherna svarade på enkäten. Man gjorde fördjupande intervjuer med 26 förtroendemän och 5 arbetsgivare. Enkätmaterialet samlades in i november och december 2020 och intervjuerna genomfördes i januari och februari 2021.
Av de förtroendemän som svarat på enkäten jobbade 83 % inom inkvarterings-, restaurang- och fritidsbranschen, 73 % inom bevakningsbranschen, 53 % inom handeln och 58 % inom andra branscher på sådana arbetsplatser där man under de senaste två åren hade gjort eller försökt göra lokala avtal.
Det som man oftast avtalade om var utjämningssystem av arbetstiden, lönesystem, meddelande av sjukdagar, arrangemang i anslutning till semestrarnas längd och semesterpengar, men även åtgärder för att undvika uppsägningar och permitteringar, särskilt inom inkvarterings-, restaurang- och fritidsbranschen. Avtalsbranscherna skilde sig åt: Inom inkvarterings-, restaurang- och fritidsbranschen samt handeln avtalade man särskilt om utjämning av arbetstiden; om lönesystem avtalade man däremot inom fastighetsservicebranschen, bevakningsbranschen och andra branscher.