Permittering och annan samtidig frånvaro

Om permittering och någon annan frånvaro – till exempel sjukledighet – sammanfaller iakttas i regel principen om tidsprioritet. Principen innebär att orsaken till frånvaron och dess inverkan bedöms på basis av första orsaken till frånvaro. Upphör första orsaken till frånvaro men inte den andra bedöms frånvaron därefter på basis av senare orsaken. I samband med permittering är det avgörande när det meddelas om permittering. 

Permittering kan innebära ingen lön för sjukdomstid

Om anställda till exempel insjuknar och sjukskriver sig efter meddelandet om permittering eller under permitteringen anses frånvaron bero på permitteringen. Då har anställda inte rätt till lön för sjukdomstid (HD 1997:121). Principen gäller också omvänt. Börjar permitteringen befrias arbetsgivaren inte från att betala lön för sjukdomstid om anställda sjukskrivit sig före meddelandet om permittering.

I ett rättsfall i arbetsdomstolen (AD 2004:124) hade arbetstagaren haft tre sjukledigheter efter varandra med samma diagnos. Under första sjukledigheten meddelade arbetsgivaren att arbetstagaren kommer att permitteras efter sjukdomsperioden. Arbetsdomstolen fann dock att hela den tid som arbetstagaren var arbetsoförmögen utgjorde en enhetlig sjukledighet och att frånvaron berodde på samma sjukdom som uppstått före permitteringen. Därmed hade arbetstagaren rätt till lön för sjukdomstiden.

Kortvarigt arbete avbryter inte permittering

Enligt arbetsavtalslagen ska arbetsgivaren erbjuda permitterade anställda arbete om kortvarigt arbete dyker upp under permitteringen.

Under permitteringen hade arbetsgivaren två gånger erbjudit arbetstagaren kortvarigt arbete. Arbetstagaren insjuknade under det andra och sjukskrev sig. Arbetstagaren hade ändå inte rätt till lön för sjukdomstiden efter andra kortvariga arbetet. Arbetsdomstolen (AD 2005:128) fann att det handlade om samma permittering som börjat redan före insjuknandet. Kortvarigt arbete under en permittering avbryter därmed inte automatiskt permitteringen.