Förhindrat arbete - andra branschers stridsåtgärder

Anställda har rätt att få lön om de inte kan arbeta på grund av en orsak som inte beror på arbetsgivaren eller arbetstagaren. Är orsaken en stridsåtgärd som vidtagits av andra anställda betalas lön för högst 7 dagar och annars för högst 14 dagar.

Hinder för arbete

Arbete kan förhindras av två orsaker:

• För det första till exempel av en eldsvåda, en exceptionell naturtilldragelse eller något annat som varken arbetsgivaren eller arbetstagaren kunnat påverka. 

Förhindras arbete på grund av en sådan orsak som inte beror på arbetsgivaren eller arbetstagaren har arbetstagaren rätt att få lön för högst 14 dagar.

• Arbete kan också förhindras av stridsåtgärder som vidtas av en annan bransch, anställda på ett annat företag eller arbetsgivare (t.ex. strejk eller lockout).

Förhindrar en strejk arbete men anställda har inget direkt samband till strejken är arbetsgivaren enligt 2 kapitlet 12 § i arbetsavtalen skyldig att betala lön för den tid hindret varar, dock för högst sju dagar. Därefter omfattas anställda av utkomstskyddet för arbetslösa utan karenstid.

En strejk får inte röra anställningsvillkoren eller arbetsförhållandena för arbetstagaren. Rätten att få lön påverkas inte av hur en stridsåtgärd vidtas eller huruvida den är laglig.

En arbetskonflikts inverkan på betalning av arbetslöshetsförmån
Under en arbetskonflikt får arbetslöshetsförmåner inte betalas till arbetssökande 
-    som omedelbart till följd av strejk eller lockout blivit arbetslösa eller
-    som indirekt på grund av strejk eller lockout blivit arbetslösa om avsikten med arbetskonflikten är att få till stånd förändringar även i deras arbets- och avlöningsförhållanden.

Med strejk avses en kollektiv åtgärd – frånvaro från arbetet – som anställda vidtar för att uppnå ett visst mål med avsikt att återvända till arbetet efter att uppställda målet uppnåtts.

Lockout handlar om att en eller flera arbetsgivare helt eller delvis utestänger anställda från arbetet för att uppnå ett visst mål med avsikt att fortsätta arbetet efter att uppställda målet uppnåtts. Som arbetsgivaråtgärd motsvarar lockouten en strejk.

Om arbetsgivaren föregriper

Arbetsgivare har rätt att permittera anställda av ekonomiska och produktionsorsaker. En sådan orsak är att arbete förhindras på ovan beskrivet sätt. Eftersom ett meddelande om permittering ska ges 14 dagar innan den börjar sker detta sällan i samband med strejker.

Ibland kan arbetsgivare försöka föregripa inverkan av en strejk genom att till exempel ändra arbetsskiftsförteckningar. Detta kan inte göras utan samtycke av anställda.

Förhindras arbete kan arbetsgivare i princip överföra anställda till andra än ordinarie arbetsuppgifter. I praktiken är detta sällsynt eftersom arbetsgivare ska se till tillräcklig introduktion i nya uppgifterna och arbetarskyddet. Därmed är det inte klokt heller för arbetsgivare att introducera anställda i andra uppgifter om arbete förhindras kortvarigt. Kom ihåg att du har rätt att vägra utföra strejkbelagt arbete.

Trafikstörningar

Ibland stör stridsåtgärder pendeltrafiken. I princip är anställda skyldiga att på alla vettiga sätt försöka ta sig till sin arbetsplats.
Finns ingen ersättande kollektivtrafik eller har du inte en egen bil, ingen du kan samåka med eller kan till exempel inte cykla till arbetet på grund av avståndet kan en strejk anses vara en legitim orsak till att vara frånvarande från arbetet. Då kan frånvaron inte anses vara ogrundad och därför kan den inte leda till en varning eller någon annan påföljd.
Du ska dock berätta om situationen för arbetsgivaren helst på förhand och komma överens om arrangemang.

Länk till arbetsavtalslagen