Systemet för årsledighet och söckenhelger inom handeln
Uppdaterad: 06.06.2023
Bestämmelserna rörande söckenhelger ändrades den 1.2.2017 till ett system för årsledighet, enligt vilket arbetstagaren tjänar in ledighet enligt antalet arbetstimmar. (Under vissa förutsättningar kan systemet med söckenhelger användas lokalt även i fortsättningen)
Intjäning av årsledighet
I anställningsförhållanden som inletts den 1 januari 2017 eller därefter börjar intjäning av årsledighet först efter att anställningsförhållandet har varat i 6 månader.
Årsledighet tjänas in per kalenderår enligt:
Det faktiska antalet arbetade timmar, annan tid som räknas som arbetstid enligt 2 kap. 4 § i arbetstidslagen, utbildning beordrad av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren betalar för inkomstbortfall från den ordinarie arbetstiden, befrielse från arbetet för en förtroendeman och en arbetarskyddsfullmäktig samt arbetsgivarunderstödd facklig utbildning för personalrepresentanter till den del som arbetsgivaren betalar för inkomstbortfall från den ordinarie arbetstiden.
Arbetstagaren intjänar ledighet för utförda arbetstimmar enligt tabellen nedan:
Antalet utförda Antalet lediga Antalet lediga
timmar dagar arbetstimmar
200 1 7,5
400 2 15
600 3 22,5
800 4 30
1 000 5 37,5
1150 6 45
1300 7 52,5
1430 8 60
1 560 9 67,5
Beviljande av ledighet
Ledigheten ges i första hand under intjäningsåret, dock senast före slutet av april det år som följer på intjäningsåret.
På arbetstagarens initiativ kan man avtala skriftligen om att ledigheterna ges senast i slutet av det kalenderår som följer på intjäningsåret.
Årsledigheten kan inte tas ut under samma tid som semester eller andra ledigheter.
Årsledigheten ska i mån av möjlighet ges i samband med en annan ledighet. Ledighet kan emellertid ges på en enskild dag, som exempelvis en söckenhelg.
Vid beviljande av ledighet ska arbetstagaren höras. Oavbrutna ledigheter på tre dagar eller längre ska avtalas med arbetstagaren.
Ledigheten ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Under det kalenderdygn då ledigheten är förlagd kan man inte planera in starten eller slutet på ett arbetsskift.
Årsledighetsdagarna ska ges som hela lediga dagar.
Frånvaro ändrar inte de lediga dagarna enligt arbetsskiftsförteckningen.
Årsledighet ges under en arbetsdag på 7,5 timmar.
På arbetstagarens initiativ kan man komma överens om att ett planerat arbetsskift ska vara årsledighet. Ledighetens längd motsvarar då längden på arbetsskiftet. I samband med överenskommelsen ska man emellertid fastställa den eventuella inverkan det har på antalet årsledighetsdagar.
Lön under årsledigheten
När det gäller årsledighet får arbetstagaren lönen med fasta tillägg utan timspecifika miljötillägg och arbetstidstillägg.
Månadsavlönade arbetstagare och arbetstagare som inte arbetar heltid får sin normala lön oberoende av hur lång årsledighet de har haft.
Timavlönade arbetstagare får lön för tiden för årsledigheten enligt längden på den årsledighet som hållits.
Den som får provision ska få sin genomsnittliga dagsprovision för de lediga dagarna.
Utbetalning av ledighet i form av kontant ersättning
Med en arbetstagare vars anställningsförhållande har varat i sex månader kan man komma överens (enligt 23 § i kollektivavtalet) om att betala ut kontant ersättning istället för att ge årsledighet. Då betalas en kontant ersättning ut till arbetstagaren för varje intjänad årsledighetsdag som motsvarar dess längd. Ersättningen betalas ut följande lönedag.
På arbetstagarens initiativ kan man även komma överens om att enskilda lediga dagar eller en del av dem ska betalas ut i form av kontant ersättning. Den kontanta ersättningen betalas ut följande lönedag.
Den kontanta ersättningens storlek räknas ut genom att multiplicera längden på årsledigheten med timlönen. När det gäller timlönen tar man med fasta tillägg till arbetstagarens lön vid tidpunkten för utbetalningen utan timspecifika miljötillägg och arbetstidstillägg.
Timlönen för arbetstagare som inte arbetar heltid beräknas enligt arbetstagarens månadslön för heltidsarbete, som delas med 160.
Årsledighet när anställningsförhållandet upphör
Årsledighetsdagar som inte har tagits ut när anställningsförhållandet upphör betalas ut i form av kontant ersättning.
Om man på arbetstagarens initiativ har kommit överens om att ta ut årsledighet innan man har tjänat in den har arbetsgivaren vid anställningsförhållandets upphörande rätt att kräva tillbaka den lön som betalats ut för årsledighet som inte har tjänats in. Återkrav är endast möjligt om anställningsförhållandet upphör av en anledning som beror på arbetstagaren.
Systemet för söckenhelger
Istället för systemet för årsledighet kan man (enligt 23 § i kollektivavtalet) på en enskild arbetsplats avtala om att införa systemet för söckenhelger på företaget eller en del av det.
Bestämmelserna i systemet för söckenhelger gäller under avtalsperioden, dock alltid minst ett kalenderår i taget, och arbetstidssystemet kan därmed inte ändras mitt under året.
Då systemet för söckenhelger tillämpas är heltidsanställds veckoarbetstid 37,5 timmar och förkortningen av arbetstiden 7,5 timmar för en söckenhelg. Om 40-timmars arbetsvecka är i bruk, förkortar en söckenhelg arbetstiden med 8 timmar.
Söckenhelger som förkortar arbetstiden
Arbetstiden förkortas av:
- långfredagen
- annandag påsk
- kristihimmelsfärdsdag
- midsommardagen.
Arbetstiden förkortas även då dessa dagar infaller på måndag-fredag:
- nyårsdagen
- trettondag jul
- första maj
- självständighetsdagen
- julafton
- annandag jul
Inom handeln kan arbetstidsförkortning när det gäller en heltidsanställd ske genom att ge arbetstagaren en ledig dag under veckan med söckenhelgdag eller under de två veckorna före eller de två veckorna efter denna vecka. Man kan även ge en ledig dag under den utjämningsperiod då ovan nämnda dag infaller.
För deltidsanställda räknar man ut arbetstidsförkortningen eller den kontanta ersättningen genom att dela veckoarbetstiden enligt anställningsavtalet med 5. Exempel: överenskommen veckoarbetstid 30 h : 5 = 6 timmar. Man kan även ge kontant ersättning för motsvarande arbetstidsförkortningen eller ledighet med lön motsvarande förkortningen under perioden med arbetstidsförkortning.
Arbetstagaren har rätt till arbetstidsförkortning för en söckenhelg under förutsättning att arbetsförhållandet har pågått i minst en månad innan söckenhelgen. Arbetstagaren har rätt till förkortning av arbetstiden om anställningsförhållandet har pågått i 6 arbetsdagar före självständighetsdagen.
Konkurrenkraftsavtalets förlängingar slopades 1.1.2021
Som en del av kollektivavtalsuppgörelsen i februari 2020 slopas konkurrenskraftsavtalets arbetstidsförlängning (kiky-timmarna) från och med 1.1.2021.
I årsledighetssystemet steg det maximala antalet lediga dagar till nio och timgränserna ändrades.
Systemet för söckenhelger blev kvar som alternativ till årsledighetssystemet. I det systemet har heltidsanställdas veckoarbetstid varit 37,5 timmar sedan 1.1.2021.
Ersättningar för arbete på söndagar, söckenhelger och dagar före söckenhelger
Man får endast ge arbetstagare arbete på söndagar eller kyrkliga högtidsdagar om man har kommit överens om det i anställningsavtalet eller om arbetstagaren ger sig särskilda medgivande till det.
Vid arbete på söndagar fördelas arbetet rättvist med särskild hänsyn till arbetstagarens yrkesskicklighet, kompetens och lämplighet.
För arbete som utförs på en söndag eller en kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen och första maj betalas lön förhöjd med 100 procent.
För arbete på trettondagsafton, skärtorsdagen, Kristi himmelsfärdsafton, midsommarafton, dagar före helgdagar, julafton och nyårsafton i en butik som är öppen efter klockan 18 betalas tillägg för helgdagsaftnar motsvarande lördagstillägget ut.