80 timmars arbetsvecka?
PAMs avtalschef Ismo Kokko påpekar att cirka 40 % av de anställda inom servicebranschen arbetar deltid och skulle önska sig fler arbetstimmar av sin arbetsgivare.
Den mest omskakande arbetslivsnyheten förra veckan var Huaweis informationssäkerhetschef Mikko Lauhdes uttalande om en 80 timmars arbetsvecka. Enligt honom har man för korta arbetsdagar och för långa semestrar i Finland.
Som jämförelseobjekt anför han kinesernas och amerikanernas arbetsveckor. Givetvis handlade det om en provokation som man visste skulle spridas som en löpeld i sociala medier.
Det här väcker frågan om huruvida det är arbetsdagens längd som är det väsentliga. Åtminstone i arbetslivsforskningens ljus är det inte det. Det väsentliga är vad man får till stånd under sin arbetstid. Vilken arbetsprestationen är, och framför allt dess kvalitet. Arbetets produktivitet uppstår ur dessa element. Om man lägger en timme till arbetsdagen men arbetsprestationen inte växer i samma proportion, har arbetets produktivitet börjat sjunka.
Man mår bäst då man själv kan påverka sina arbetstider.
En för lång arbetsdag är farligt för människan
En annan väsentlig fråga som också har att göra med produktivitet, är välbefinnandet på arbetet och arbetshälsan. Hur påverkar långa arbetsveckor orken och därmed också effektiviteten på jobbet? Detta tema har studerats tämligen omfattande. De centrala forskningsresultaten, till exempel i Arbetshälsoinstitutets undersökningar, visar att man mår bäst då man själv kan påverka sina arbetstider. Längden, placeringen och modellerna. Då är man också en produktiv arbetare. Själva längden på arbetstiden ser inte ut att ha något samband med ökningen i produktivitet.
Det provokativa uttalandet ledde till många kommentarer i medier, särskilt från arbetslivsforskare, som var eniga i sitt budskap. Att förlänga arbetsdagarna orimligt mycket är direkt farligt för människan. Enligt Eurostat var den genomsnittliga arbetstiden per vecka just under 40 timmar i Finland förra året, och det anses vara ganska bra. Arbetet blir gjort och fritiden hålls i balans.
Problemet med långa arbetsveckor koncentrerar sig i synnerhet till informationsbranschen. De som arbetar inom servicebranschen är däremot bekanta med ett helt annat problem. Allt fler, i genomsnitt cirka 40 % av de som arbetar inom servicebranschen, arbetar deltid och skulle vilja ha fler arbetstimmar av sin arbetsgivare. Det låga timantalet leder till utkomstproblem då lönen inte vill räcka till för att leva. Det leder i sin tur till många andra samhälleliga problem, som man måste hitta andra lösningar på. En 80 timmars arbetsvecka lär man inte få inom servicebranschen, även om man bad om det.
Ismo Kokko, PAM:s avtalschef