Ann Selin på PAM: Företag ska erbjuda tillräckligt med arbete så att du klarar dig – annars får samhället betala notan

Av pol.mag. Niina Tanners utredning “I arbete men fattig – arbetande fattiga och kostnaderna för detta inom restaurang- och fastighetsservicebranscherna” som PAM beställt framgår att år 2017 betalade samhället cirka 500 miljoner euro i socialt stöd till förvärvsarbetande som inte klarade sig på sina inkomster.

Servitörernas, kockarnas och städarnas andel av detta var totalt 60 miljoner euro. Tidigare har Niina Tanner utfört en liknande utredning om detaljhandeln för PAM. År 2015 betalades närapå 400 miljoner euro i inkomstöverföringar på samma grunder. Av detta var expediternas andel 30 miljoner.

Enligt Ann Selin, ordförande för Servicefacket PAM, är det i sig klart att vi ska ta hand om människor i ett välfärdssamhälle. Detta omfattar situationer då du inte klarar dig på din lön. På sistone har det debatterats livligt hur våra stödsystem är komplicerade och hur till exempel kortjobb därför förorsakar människor ytterligare utkomstproblem. Ann Selin slår fast att under nästa valperiod behövs därmed en totalreform av socialskyddet.

”Enligt mig ska vi också fråga oss själva vad vi kan kräva av företag. Vilka slags anställningar erbjuder företag – erbjuder de till exempel tillräckligt med arbete så att du klarar dig. Av Niina Tanners utredning som vi publicerar idag framgår att så är inte fallet. Kunde de oftare göra det”, undrar hon.

Ett tänkesätt i samhället har varit att det är positivt att färre arbetstimmar kan kombineras med parallell utbetalning av socialskydd eftersom detta gör det möjligt för fler att ens i viss grad delta i arbetsmarknaden.

”Tanken är bra. Detta stämmer särskilt då vi har hög arbetslöshet. Såväl turism- och restaurang- som fastighetsservicebranschen har dock redan länge lidit av arbetskraftsbrist och till exempel inom äldreomsorg utvecklas robothundar för att hålla äldre sällskap då det inte finns tillräckligt med arbetskraft”, drar Ann Selin till.

Av utredningen framgick att av lediga städjobben på sidorna för TE-förvaltningen var 63 % och av restaurangjobben 71 % kvalitativt svaga eller jobb som ökar ekonomiska otryggheten.

”Arbetskraftsbristen börjar redan hindra tillväxten och därför är det svårt att förstå att lediga jobben fortfarande är så pass dåliga. Anställda har rätt till en lön de klarar sig på – till tillräckligt med arbete. Vi måste kräva att serviceföretag mer energiskt försöker erbjuda fler timmar. Om vi lyckas med detta sparar samhället på socialskyddet. Då utnyttjas arbetskraften dessutom klokare ur nationalekonomiskt perspektiv.”

Det är verkligen inte första gången PAM ställer detta krav. PAM har till exempel avtalat om så flexibla arbetstidsbestämmelser att om de så vill kan företag erbjuda arbetstagare heltidsanställningar och har de tillgång till arbetskraft då det finns kunder.

”Eftersom detta inte räckt till föreslår vi att nästa riksdag ska stifta en lag enligt vilken det ska finnas en grund för deltidsanställning. Vi har likaså föreslagit att om anställda arbetar en lång tid mer än vad som står i arbetsavtalet ska denna verkliga arbetstid etableras som nya arbetstiden enligt arbetsavtalet.”

Finländarna stöder starkt tanken om att det ska finnas en grund för deltidsanställning. På senhösten utförde TNS-gallup attraktionsbarometern 2018 för PAM.

Enligt den anser 75 % av finländarna i arbetsför ålder att lagstiftningen ska ställa fast grunder för att låta utföra deltidsarbete. Tanken väckte mest genklang hos anhängarna av SDP, Vänsterförbundet och De Gröna.

Pressmeddelande om utredningen av Nina Tanner “I arbete men fattig – arbetande fattiga och kostnaderna för detta inom restaurang- och fastighetsservicebranscherna”

Utredningen “I arbete men fattig – arbetande fattiga och kostnaderna för detta inom restaurang- och fastighetsservicebranscherna”