Arbetstemperaturen på arbetsplatsen – sommarjobbare, beakta detta

”Då det pratas om arbetstemperaturer handlar det om arbetarskydd. Tar din förman inte självmant upp temperaturfrågor ska du själv vara aktiv och först fråga förmannen och dina arbetskompisar. På arbetsplatsen finns också en arbetarskyddsfullmäktig du kan kontakta om du tycker att anvisningarna varit otillräckliga”, säger PAM:s arbetsmiljöexpert Merja Vihersalo.

Arbetsgivaren är skyldig att se till att innetemperaturen hålls under +28 °C då det är över +25 °C utomhus. Enligt Merja bedömer företagshälsovården temperaturförhållandena på arbetsplatsen och deras inverkan på hälsan.
”Finns det bestående risker förknippade med temperaturförhållanden har dessa beaktats i riskvärderingen för arbetsplatsen och ingår i den arbetsplatsutredning företagshälsovården utfört. Dessa frågor ska också tas upp under introduktionen”, berättar hon.

Dessutom ska arbetsgivaren årligen ta fram ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet. Programmet ska inbegripa åtgärder för att förbättra temperaturförhållandena på arbetsplatsen.

Det finns inte lagstiftning om arbete i hetta eller kyla – enbart rekommendationer. För temperaturer har det till exempel tagits fram riktvärden efter arbetsbelastning. Temperaturzonen 21–25 °C anses enligt värmetrivselrekommendationer vara behaglig. Den lämpar sig för lätt sittarbete såsom kassaarbete. Då du fyller på hyllor eller samlar in saker är rekommendationen 19–23 °C medan 12–17 °C lämpar sig för tungt arbete, till exempel då du ska manuellt lyfta tunga saker.

Gränsen för arbete i värme och hetta går vid 28 °C

I sommar lider många serviceanställda kanske av heta förhållanden. Det är vanligt att småbutiker, kontor och lager inte har luftkonditionering eller att den är otillräcklig. I restaurang- och storkök är hetta åter ett problem året runt och temperaturen kan överstiga 40 °C. Fastighetsanställda har det också tufft då det är hett ute.
”Stiger temperaturen lönar det sig att komma ihåg att hålla raster, dricka regelbundet och klä sig lämpligt”, tipsar Merja Vihersalo.

Överskrider temperaturen på arbetsplatsen +28 °C i sommarhettan trots tekniska åtgärder ska arbetet lättas genom att se till att anställda utsätts för hettan i kortare perioder.
”Gränsen går vid 28 °C varefter det ska hållas fler raster. Beroende av temperaturen ska det hållas en rast på antingen 10 (under 33 °C) eller 15 minuter (över 33 °C) varje timme. Stiger temperaturen ytterligare och handlar det om tungt kroppsligt arbete krävs särskilda åtgärder, till exempel att det används skyddsutrustning. Alla branscher har samma rekommendationer för raster”, slår Merja fast.

Hon påminner också om att användningen av ansiktsmask ökar belastningen för kroppen.
"Det måste man räkna med när det gäller behov av raster. Om luften är het, du har fysisk ansträngning och bär en ansiktsmask är belastningen högre än utan en mask. Därför ökar behovet av raster. Uppskattningen av behovet beror på externa arbetsförhållanden och på arbetstagarens personliga egenskaper. Därför uppmuntrar jag att diskutera detta på jobbet. Arbetsgivaren bör också använda sig av företagshälsovården för att bedöma arbetsförhållandena och be företagshälsovården att uppdatera arbetsplatsrapporterna", betonar Vihersalo.

Raster som utgår från arbetsgivarens sida på grund av temperaturen är arbetskyddsliga raster, som är avlönade.

Arbete i höga temperaturer belastar kroppen. Tungt fysiskt arbete är en annan faktor som ökar belastningen.
”Hetta, fuktighet och tungt fysiskt arbete är en kombination som kräver särskild uppmärksamhet”, lägger Merja till.

Arbetar du i för heta förhållanden är de vanligaste symptomen trötthet, huvudvärk och illamående. Hetta försämrar också psykiska arbetsprestationen och ökar olycksbenägenheten. Olägenheter kan förebyggas till exempel genom att kyla ned arbetslokaler och arbetsställen eller använda skyddsutrustning.

Eventuellt rätt till tillägg för arbete i kyla

Inom servicebranscher är kyllager och packerier typiska kalla arbetsmiljöer. Inom fastighetsskötsel och på skidcenter arbetas det också utomhus. Kroppstemperaturen börjar sjunka då värmeproduktionen inte klarar av att kompensera värmeavginingen. Olägenheter börjar förekomma då temperaturen sjunker under 10 °C.

”Skyddskläder behövs för arbete i kyla och det är arbetsgivaren som ska se till kläderna”, noterar Merja Vihersalo.

För kontinuerligt arbete i kyla finns det lönetillägg i kollektivavtalen för vissa branscher. Till exempel innehåller kollektivavtalet inom handeln bestämmelser om kyl- och frysrumstillägg. Kylrumsersättningen betalas ut när den anställde huvudsakligen arbetar i butikens kylrum. Tillägget är minst 5 procent av tabelllönen. För arbetstimmar i frysrum betalas med 20 procent förhöjd lön.

Drag kan också störa vardagen för kassaarbetare och torgförsäljare. Enligt Merja är lämpliga kläder det ända sättet att skydda sig.

Sjunker arbetstemperaturen under 10–12 °C börjar händerna och fötterna bli kalla på dem som utför lätt arbete. Olägenheter av arbete i kyla förebyggs oftast genom att förkorta den tid du utsätts för kyla, förhindra starka luftströmmar eller klädsel lager på lager.

”Har du starka fysiska symptom, oroar dig för riskfaktorer i ditt arbete eller annars bara undrar över temperaturfrågor kan du alltid vända dig till företagshälsovården eller en hälsocentral”, påminner Merja.

Nyheten är uppdaterad 8.6.2021. Den ursprungliga nyheten har publicerats 2.7.2018.