Återkrav av lön ska vara rättvist och skäligt
Det finns knappt någon rättspraxis i fråga om återkrav av lön som betalats till ett för högt belopp. I allmänhet avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan om beloppet som ska återbetalas och om tidtabellen för återbetalning. Bild: Gettyimages.
Vad händer i situationer där det har betalats för mycket lön till en arbetstagare? PAMs jurist Henry Vähtäri berättar hur man ska göra med lön som har betalats till ett för högt belopp.
Om det på kontot plötsligt dyker upp ett större lönebelopp än i genomsnitt, kan det vara fråga om ett misstag hos arbetsgivaren.
Det är numera vanligt att outsourca löneräkningen och därför kan lön som betalats till ett för högt belopp bero på ett mänskligt misstag. Det kan hända att till exempel information om arbetstagarens ändrade uppgifter och därigenom arbetstagarens nya lön inte noterats i löneräkningen.
Det är alltså ytterst viktigt att arbetstagaren kontrollerar sin lönespecifikation varje månad och reklamerar till arbetsgivaren vid oklarheter i lönen. Det räcker inte att följa med det nettobelopp som kommer in på kontot.
Enligt PAMs jurist Henry Vähtäri kommer ärendet upp med jämna mellanrum hos PAMs rådgivning i anställningsfrågor.
”Många kan felaktigt tro att man får behålla lön som betalats till ett för högt belopp. Så är dock inte fallet. Arbetsgivaren har rätt att återkräva lön som betalats till ett för högt belopp”, säger Vähtäri.
Det har ingen betydelse att arbetstagaren inte har lagt märke till att för mycket lön har betalats ut. Det är fråga om en så kallad ogrundad förmån som ska återbetalas. Det kan jämföras med en situation där du i misstag överför pengar till fel bankkonto.
I praktiken dras den lön som betalats till ett för högt belopp av i samband med nästa lönebetalning. Om det är fråga om ett stort belopp, kan inte den lön som betalats till ett för högt belopp dras av lönen på en gång.
”Om för mycket lön har betalats ut under en lång tid, kan det redan ha hunnit bli ett betydande belopp. Till exempel 40 euro i månaden verkar inte mycket, men under ett par år blir det redan ett belopp på närmare tusen euro”, påpekar han.
Då är det skäligt att avtala om en tillräckligt lång återbetalningstid för den lön som betalats till ett för högt belopp. Det går också att själv eller med hjälp av förtroendemannen förhandla med arbetsgivaren om att nedsätta det belopp som ska återbetalas till ett skäligt belopp. Enligt Vähtäri har man delvis uppnått goda förhandlingsresultat genom att förklara att det under inga omständigheter är arbetstagarens fel, utan att det i fallet är fråga om ett mänskligt misstag i löneräkningen.
Det skyddade beloppet ska beaktas i lönebetalningen om arbetstagaren är föremål för utmätning
Ett så kallat skyddat belopp av den utbetalda lönen ska lämnas kvar åt utmätningsgäldenären. Det skyddade beloppet är alltid större om arbetsgivaren har minderåriga barn att försörja. Från och med 2020 är det skyddade beloppet för en som lever ensam: 678,90 €/månad och för en som har familj (ett barn): 922,50 € eller 1 166,10 € (två barn) osv. Om arbetstagaren någon månad förtjänar mindre än det skyddade beloppet, får inte under en sådan månad den lön som betalats ut till för högt belopp utmätas av lönen. Närmare uppgifter om skyddade belopp och beräkningen av dem i olika situationer finns på utsökningsmyndigheternas webbplats.
”Arbetsgivaren har i allmänhet förstått att arbetstagaren måste kunna klara sig på sin lön och därför har återbetalningsprogrammen i allmänhet varit långa”, tillägger Vähtäri.
Vid återkrav av lön som betalats till ett för högt belopp ska arbetsgivaren också beakta om arbetstagaren har skulder och lön som är föremål för utmätning. Enligt 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen får arbetsgivaren inte kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran till den del lönen enligt utsökningslagstiftningen är undantagen från utmätning.
”Arbetsgivaren ska alltså iaktta samma bestämmelser som utsökningsmyndigheten iakttar när det gäller utmätning av lön. Det är fråga om en tvingande bestämmelse i arbetsavtalslagen”, betonar PAMs jurist.
I regel kan arbetsgivaren kvitta en tredjedel av arbetstagarens lön. Arbetstagaren ska dock alltid få behålla det skyddade belopp som fastställs i utsökningslagstiftningen.
”Om arbetstagaren med andra ord någon månad förtjänar mindre än det skyddade beloppet, får inte under en sådan månad den lön som betalats ut till ett för högt belopp utmätas av lönen”, säger Vähtäri.