Att avtala lokalt kräver kompetens
Ifolors huvudförtroendeman Tarja Kaunismäki och vice verkställande direktör Leena Lamminen vill göra lokala avtal som gynnar alla. Foto: Eeva Anundi.
I fototjänstföretaget Ifolor sluts lokala avtal på lika villkor och det är något alla drar nytta av. Huvudförtroendeman Tarja Kaunismäki och ekonomi- och vice verkställande direktör Leena Lamminen berättar hur de har lyckats med detta.
Samarbetsförhandlingar på arbetsplatsen får många att först tänka på dåliga nyheter och uppsägningar. Vid Ifolor har ordet dock en annan klang. Arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter samlas regelbundet för att diskutera situationen på arbetsplatsen och utveckla gemensamma ärenden.
”Hos oss betyder samarbete att vi avtalar också om bra saker”, berättar huvudförtroendeman Tarja Kaunismäki. Hon är också medlem i PAM:s fullmäktige.
Regelbundna samarbetsmöten och en öppen diskussionskultur har skapat en grund också för lokala avtal.
”Nyligen avtalade vi till exempel om att en anställd får stanna hemma 1–3 kalenderdagar för att vårda ett barn under 12 år som plötsligt insjuknat. I kollektivavtalet är barnets ålder två år lägre. Det här fick sin början i de anställdas önskemål och jag är verkligen glad att vi fick ett avtal till stånd”, fortsätter Kaunismäki.
Ifolors ekonomi- och vice verkställande direktör (tidigare verkställande direktör) Leena Lamminen anser att lokala avtal är ett viktigt sätt att öka flexibiliteten i vardagen på arbetsplatsen.
”Vi vill göra de lokala förhållandena så bra som möjligt för bägge parterna. Om det uppstår ett behov av att avtala om något, tar vi upp saken till diskussion, oberoende av vilken sida det kommer ifrån.”
Föregångare inom lokalt avtalande
Vid Ifolors produktionsanläggning i Kervo tillverkas förutom fotografier även fotoböcker och -kort, kalendrar, inredningstavlor och olika fotogåvor. Bildframställning är en specialbransch och efterfrågan är mycket säsongsbetonad. Marknaden förändras också ständigt i och med att teknologin utvecklas.
Under de lugnaste perioderna räcker arbetet precis till för hela arbetsdagar, medan man under högsäsongen i november och december arbetar i tre skift. Morsdag och examensfester är också exempel på mindre säsonger.
”Då arbetsmängden varierar mycket, uppstod behovet att avtala om flexibel arbetstid. Det var det första som vi avtalade om lokalt år 2006. Det avtalet har senare uppdaterats under åren. Man kunde säga att vi är föregångare inom lokalt avtalande!” berättar Lamminen.
Lamminen och Kaunismäki har sedermera varit med och förhandlat fram flera avtal. De anställda vid Ifolor har till exempel rätt att byta sina semesterpengar ut mot ledighet och man har avtalat om längre kaffepauser än vad som anges i kollektivavtalet.
Lyckade avtal kräver kompetens
Då man ingår ett lokalt avtal är målet en situation som alla har nytta av. För att detta ska lyckas måste enligt Lamminen de båda parterna förstå varandras ståndpunkt och dessutom också företagsverksamheten på ett omfattande sätt.
”Det är viktigt att det på den motsatta sidan finns en person som förstår saker på samma nivå. Där hjälper till exempel utbildning”, säger Lamminen.
Kaunismäki har utökat sin kompetens på PAM:s förtroendemannautbildning och på flera kurser. De har bland annat handlat om arbetslagstiftning samt företagsekonomi och bokföring.
”Lokala avtal kräver en övergripande förståelse som man inte kan få utan att studera. Jag är tacksam för att jag har fått tillräckligt med ledigt av arbetsgivaren för att delta i utbildningar. Utan de verktyg jag fått med mig därifrån skulle jag varken våga eller kunna ge mig in på att avtala om något.”
”Förtroendemannaskapet kräver mycket starkt professionellt kunnande”, tillägger Lamminen.
"Jag anser att lokala avtal är värdefulla parallelt med kollektivavtal, så länge det finns en skicklig och utbildad förtroendeman som är med och förhandlar.”
Allas röster ska bli hörda
Vid Ifolor är arbete på lika villkor och rättvisa viktiga värderingar som syns även vid förhandlingsbordet. Där ser man till att alla personalgrupper är representerade och alla blir hörda.
”Teman som tas upp i lokala avtalsförhandlingar kan komma från båda sidorna. Med goda motiveringar får man goda förhandlingar till stånd och till slut hittar man en bra lösning, när man filar på den gemensamt.”
Kaunismäki och Lamminen tror båda att lokala avtal blir vanligare i framtiden.
”Marknaden och företagen är så heterogena att ett gemensamt avtal inte på något vis kan svara mot alla de utmaningar som det finns i olika företag. Därför är det fint att vi har möjlighet att ingå lokala avtal”, säger Leena.
”Jag anser att detta är en bra lösning vid sidan av kollektivavtalet, så länge som en kunnig och utbildad förtroendeman är med och förhandlar”, tillägger Tarja.