Även ungdomar behöver balans mellan arbete och fritid
Foto: Gettyimages.
Resultaten av en utredning inom ramen för S-gruppens projekt Nuori Mieli Työssä visar att det viktigaste för unga i arbetslivet är en stödjande chef och arbetsgemenskap samt att förena arbete och livet i övrigt.
Diskussionen om balansen mellan arbete och fritid handlar ofta om att förena arbete och familj. S-gruppens utredning om unga i arbetslivet (Nuorten työelämäodotukset) visar att möjligheten att förena arbete och fritid även är det viktigaste för arbetstagare under 25 år.
Utredningen Nuorten työelämäodotukset är en del av ett treårigt samarbetsprojekt, Nuori Mieli Työssä, som även PAM är med i. Målet är att producera information och skapa verktyg för att utveckla ungdomars arbetslivskompetens. PAMs ungdomssekreterare Eveliina Reponen, som är medlem i ledningsgruppen för projektet, anser att man istället för att prata om att förena arbete och familj snarare bör tala om balans mellan arbetet och livet i övrigt.
”Balansen mellan arbete och fritid är till exempel inget privilegium för personer med barn eller i medelåldern, utan även unga behöver förverkliga sig själva och sina egna livsval. Ålder får exempelvis inte vara en grund för fördelning av arbetsskift, semesterdatum eller för att snabbt rycka in, utan alla måste ha lika rätt att delta i att bygga upp verksamhetsmodellerna i arbetsgemenskapen”, säger hon.
Resultaten av utredningen av ungdomarnas förväntningar på arbetslivet visade också att 56 procent av dem som deltog i undersökningen inte upplever att de är helt jämlikt behandlade på arbetsplatsen jämfört med andra anställda.
”Det är en observation och en problempunkt som vi måste göra något åt genom ett brett samarbete och genom att se till att ungdomars röst hörs på arbetsplatsen på ett jämlikt sätt”, säger Reponen.
Återkoppling från chefen och ett bra arbetsklimat är centralt för unga
Förutom att ungdomar värdesätter sin fritid högt kom det fram i undersökningen att ungdomar har ett behov av att få återkoppling från chefen och en möjlighet att utföra arbetet i ett bra arbetsklimat. Reponen berättar att kulturen av omedelbar återkoppling som de lärt sig på exempelvis sociala medier även syns på arbetsplatserna och när ungdomarna umgås med varandra. De vill påverka saker och ting, de vill ifrågasätta rådande praxis och de behöver personlig återkoppling för att hålla motivationen och entusiasmen inför arbetsuppgifterna uppe.
Ständig förändring satte ungdomarna dock inte så högt värde på enligt undersökningen, utan anställningens beständighet sågs som mycket viktig. Dessutom vill de ha möjligheter att lära sig nytt i arbetet.
”Man bör avsätta tid till lärande och samtidigt förstå att i en välmående arbetsgemenskap kan man lära sig mer hela tiden och inlärningen i arbetet slutar inte efter de första veckorna. Att lära sig nytt och påverka sitt arbete är ofta de bästa modekläderna för precis allt”, påpekar Reponen.
De första resultaten av utredningen om ungas förväntningar på arbetslivet, Nuorten työelämäodotukset, offentliggjordes på ett seminarium anordnat av S-gruppen och arbetspensionsbolaget Elon som hölls den 23 augusti i Helsingfors. Inför utredningen genomfördes en enkät i januari-mars 2018, som 1 457 ungdomar som arbetar inom S-gruppen deltog i. Arbetshälsoinstitutet ansvarade för undersökningen.