Coronaepidemin satte käppar i hjulet för den nordiska avtalsrörelsen

”Exeptionellt, unikt, kaotiskt, oförutsägbart, utmanande, långt ifrån över”, så här beskriver styrelsemedlemmarna i Service- och tjänstebranschens Union i Norden (SUN) det gångna halvåret som gått i epidemins tecken. 

I många av de nordiska fackförbunden skulle våren 2020 vara starten på en hektisk avtalsrörelse, men det var tji.

Istället blev det stora omställningar för fackförbunden i Norden då restriktioner och rekommendationer från högre ort började droppa in. På många håll innebar detta att avtalsförhandlingarna, som utgör fackens kärnverksamhet, fick tvärstopp och lades på is. 

I takt med att samhället mer eller mindre stängdes ner, började permitteringarna och sedermera uppsägningarna synas i samhället och kännas i respektive medborgares plånbok. Oundvikligen kastades fackförbunden in under strålkastarna då alla ville veta hur det går för just den branschen och omsorgen för hur mänskor ska klara livhanken var stor.

”I Norge har coronaepidemin bidragit till att fackförbunden uppmärksammats mer än tidigare och allmänheten ser att vi jobbar för arbetstagarnas rättigheter. Det är en positiv grej, säger Brede Edvardsen från Norsk Arbeidsmandsforbund. 

Enligt Fagligt Fælles Forbund 3F:s representanter Marianne Henriksen och Hanne Sandager har 3F sedan den 12 mars haft daglig kontakt med den danska regeringen via näringsminister Simon Kollerup och arbetsminister Peter Hummelgaard. 

”Glädjande är att regeringen varit väldigt engagerad i situationen”, säger 3F:s representanter. 

En stor del av 3F:s branschanställda har drabbats hårt av permitteringar och uppsägningar, även om effekterna inte varit lika stora inom alla av branscherna. 3F är de facto Danmarks största fackförbund som organiserar allt från arbetstagare inom privat service, hotell- och restaurang till transport, industri samt den offentliga sektorn.

I många av de nordiska länderna kom avtalsparterna inom industrin överens om att förlänga gällande avtal till hösten 2020, varefter respektive arbetstagarförbund ställde in egna avtalsförhandlingar och fortsatte nuvarande avtal tills förhandlingarna återupptas. Det här var fallet bland annat i Sverige, Norge och Danmark. 

”En nystart för avtalsförhandlingarna inom LO-familjen, med andra ord Landsorganisationen i Sverige, gjordes den 18 augusti”, berättar Magnus Pettersson, som verkar som ordförande för Fastighetsanställdas förbund i Sverige.
 
Sedan LO-kongressen i juni, där representantskapet bland annat valde Susanna Gideonsson från Handelsanställdas förbund till ny LO-chef, har debatten gått het om hur  trygghet och omställning beaktas i kommande förhandlingar. Trygghet och omställning är LO-förbundens krav på att öka tryggheten på arbetsmarknaden inför förhandlingar med Svenskt Näringsliv. 

Pettersson nämner bland annat den svenska regeringens planer på att genomföra ändringar i arbetsrätten, med andra ord anställningsskydd och omställning vid arbetslöshet, som ett orosmoment.

Fastighets ordförande motser sålunda en hektisk höst. 
”Våra kollektivavtalsförhandlingar som ajournerades på våren att starta den 1 oktober förutsätter att parterna är överens om kraven på trygghet om omställning. Förhandlingar kommer att ske intensivt minst 2 dagar i veckan fram tills sista september eller tills en överenskommelse finns”, menar han. 

Även i Norge går man till förhandlingsbordet inom LO-familjen (Landsorganisasjonen i Norge) inom kort. Avtalsparterna inom industrin förhandlade på övertid så sent som i augusti tills de nådde en lösning under riksförlikningsmannens ledning. Det var lönefrågan som drog ut på förhandlingarna.  

”Vi vet att löneresultatet har konsekvenser för de kollektivavtalsförhandlingarna som hos oss är i startgroparna den 5 september”, säger Ellen Dalen från Norsk Tjenestemannslag, facket för anställda inom stat och offentlig sektor.

Enligt Dalen är det här en väldigt speciell tid att förbereda och gå in i avtalsförhandlingar.
”Samtidigt som vi strävar till att organisera medlemskåren med tanke på en möjlig konfliktsituation utsätts anställda för permitteringar och uppsägningshot på sina arbetsplatser. Det här är en svår situation. Därtill är de ekonomiska ramarna trånga”, berättar hon.

Stein Guldbrandsen från Fagforbundet och Brede Edvardsen från Norsk Arbeidsmandsforbund instämmer.
”Vi är medvetna att vi befinner oss i inte enbart en epidemi, utan en ekonomisk kris”, säger Guldbrandsen och hänvisar till att Norge mer eller mindre varit stängt fram till juni. 

”Nu ser det ut som om allt stramas åt igen, även reserestriktionerna. Coronaepidemin är inte förbi”, menar han. 

Medan det nordiska samhället i sakta mak öppnat upp sedan sommaren har vissa branscher fortsatt att fungera på sparlåga. 

”Inom renhållning har bland annat efterfrågan på städning ökat, medan väktare och framförallt dem som jobbar vid flygplatsernas säkerhetskontroller haft full stopp i verksamheten”, berättar Brede Edvardsen. 

Han representerar Norsk Arbeidsmandsforbund, som organiserar anställda bl.a. i renhållning, fastighetsservice och skidanläggningar, påbörjar de första avtalsförhandlingarna i slutet av augusti för väktare. Följande i turen är avtalet inom renhållning. 

”Det blir en spännande och hektisk höst. All mötesaktivitet är internt avlyst fram till slutet av oktober, med tanke på att förhandlingsledarna ska hållas på fötter och ro förhandlingarna i land, nämner Edvardsen.

Enligt Jerker Nilsson vid Transportarbetarförbundet hör likaså väktarna på de svenska flygplatsernas säkerhetskontroller till den yrkesgrupp som drabbats extra hårt.

”Vi har vittnat om permitteringar på Sveriges tre största flygplatser; Arlanda i Stockholm, Landvetter i Göteborg och Sturup i Malmö. Företag som Securitas och Avarn har inlett och avslutat permitteringar men därpå följer ytterligare uppsägningar av anställda”, berättar han. 

Läget på Kastrups flygfält i Danmark talar också om minskade aktiviteter och flygturer. 

”Vi följer med vad dessa minskade flygturer innebär för arbetstagarna, säger John Nielsen från Serviceforbundet.
Flygtrafiksrestriktionerna har även haft katastrofala följder för underleverantörer på flygfälten. ”Inrikesresor har ökat men frågan är om man någonsin kommer tillbaka till en hundraprocentig verkningsgrad som före coronaepidemin, det återstår att se”, tillägger han.

Å andra sidan har fackförbunden lagt märke till att efterfrågan på bevakningstjänster aningen ökat i och med att byggnader och platser stängts och därmed behövs övervakning på många håll.

Inom städningsbranschen har effekterna av coronavåren varit varierande. Både PAM:s intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo och Magnus Petterson, Fastighets ordförande framhåller att de som utför städjobb i färjtrafiken mellan Sverige och Finland har varit väldigt utsatta. 

”Positivt är att vissa städföretag fått ett utökat behov av städning i takt med att hygienstädningen ökat och städintervallerna tätnat. Företagen har sinsemellan lånat anställda”, säger Pettersson och hänvisar bland annat till Viking Line anställda.

I Finland sköljde en våg av permitteringar över arbetsplatserna inom hotell- och restaurangbranschen då det stod klart att landets restauranger stängs i april.    

”Servicefacket PAM avtalade med arbetsgivarförbunden om tillfälliga ändringar i servicebranschens kollektivavtal till följd av ändringar i den finska arbetslagstiftningen. Till dylika ändringar hör bland annat förkortningar av tidsfrister vid permitteringar och samarbetsförhandlingar med flera”, anger PAM:s Jaana Ylitalo, som också verkar som SUN:s ordförande.

Därtill beslöt de finska avtalsparterna om att förlänga avtalstiden för kollektivavtalen inom turism-, restaurang- och fritidstjänster. 

”Nu återupptas förhandlingarna i september ansikte mot ansikte”, berättar Ylitalo. 

Under merparten av våren förhandlade Servicefacket PAM i huvudsak digitalt med arbetsgivarparterna. Kollektivavtalet inom väktarbranschen, som kom i mål strax före midsommaren, blev till helt och hållet digitalt enligt Ylitalo.

Den rådande osäkerheten gör det svårt för fackförbunden att sia desto mera om hösten.  

I de nordiska länderna fortgår samlingsförbud, vilket har en direkt påverkan på evenemang. För evenemangsarrangörer, som tappat bokningar, blir hösten svår. Pettersson nämner ett konkret exempel, Folkets hus och parker, där permitteringarna inleddes redan på våren.

”Det finns mer än 500 Folkets hus runtomkring i Sverige som livnär sig på konferenser, evenemang och trakteringsverksamhet. På den här fronten har vi sett en ökning av uppsägningar då arbetsgivare inte längre vågar permittera. Vi har en del medlemmar som nu är mål för uppsägning till följd av arbetsbrist. Det är i den delen av branschen där vi ser en ökning av uppsägningar till följd av coronaepidemin, säger Pettersson. 

Ute på arbetsplatserna har anställda återgått till det nya normala – säkerhetsavstånd, striktare desinficering och handtvätt, förkortade öppethållningstider samt visirer och plexiglas. 

Vid återgången till arbetet har frågan om testning av arbetstagare aktualiserats. 3F har följt med ett av Danmarks stora slakterier, Danish Crown, som stängde i augusti efter att ett flertal coronafall uppdagades bland de anställda. Slakteriet ville försäkra sig om att de anställda testar sig på arbetsplatsen. Men man lät inte alla ta testet. Slakteriets rengöringsassistenter som är anställda via ISS är hemma bland annat från Östeuropa.   

”Det är viktigt att alla arbetstagare behandlas lika framförallt i en så allvarlig situation som vi nu har. Danish Crown och ISS har ett ansvar för sina arbetstagare och bör inte lämna en del ensamma att reda på testningsmöjligheter. Förtroendemän på ISS utreder saken för närvarande och förhoppningsvis kommer man fram till en lösning.”, konstaterar Marianne Henriksen.

Återhämtningen som nu sker på olika håll i Norden, sker långsamt, men det finns positiva tecken i luften.  

”I Norge hade vi ca 400 000 som stod utan arbete på våren, men siffran har nu halverats. Det är en hög arbetslöshet än vad vi är vana med. Nu pekar pilen åtminstone åt rätt håll, nämner Edvardsen om sysselsättningsläget i Norge.