Coronatiden ledde till polarisering inom servicebranschen – större uppskattning, men en del saknade stöd

Upplevelserna är starkt polariserade i branschen där man varit närvarande på arbetet men samtidigt upplevt omfattande permitteringar. En betydande del av serviceanställda uppgav till exempel att stödet från cheferna och arbetskamraterna minskade under pandemitiden. Majoriteten rapporterade dock inte om en minskning. Inlärning av nya arbetssätt samt en högre uppskattning från både arbetsgivarens och kundernas sida kan räknas till pandemins arbetsvinster. Ungefär var tredje respondent rapporterade om att arbetsmängden ökat och pauserna minskat.

 Coronapandemin hade såväl positiva som negativa följder på servicearbetet, visar enkätundersökningen Välmående i arbetet och kompetens inom servicebranscherna genomförd av Arbetshälsoinstitutet. Respondenterna arbetar inom handeln, inkvarterings- och restaurangbranschen, fastighetsservicebranschen, bevakningsbranschen samt inom övriga servicebranscher.   
En dryg tredjedel (36 %) uppgav att de varit oroade för sin hälsa under coronatiden, vanligast var detta inom handeln (43 %). En knapp tredjedel ansåg att arbetsmängden ökat. Dessutom rapporterade 35 % att de hållit färre pauser än tidigare.  

Upplevelsen av att få stöd av chefer och arbetskamrater varierade. Ungefär var femte upplevde mindre stöd än tidigare från arbetskamraterna, men över hälften var av annan åsikt. Omkring var fjärde uppgav att de får mindre stöd av sin chef, men över en tredjedel uppgav att stödet inte minskat.  

"Servicebranscherna splittrades starkt på grund av coronan. 75 procent av de anställda inom inkvarterings- och restaurangbranschen blev permitterade och utan arbete. För en del var arbetskamraterna och chefen inte längre med i vardagen, och det kan förklara upplevelsen av mindre stöd", säger PAM:s arbetsmiljöexpert Merja Vihersalo.  
 

Närarbete i en ny situation 

Största delen av arbetsuppgifterna inom servicebranscherna har krävt närvaro också under coronatiden.   
Då man jämför med den tidigare undersökningen verkar det som att en del av coronapandemins positiva förändringar syntes starkare i servicebranschen än i närarbete i genomsnitt (jämförelseobjekt undersökningen Hur mår Finland?, 2021). Till exempel självständigt beslutsfattande i anslutning till arbetet samt inlärning av bättre arbetsmetoder blev vanligare bland anställda inom servicebranschen.   

"Många anställda inom handeln och fastighetsservicen handlade i brådska och i en ny situation. Man var tvungen att lita på deras skicklighet att fatta beslut gällande det egna arbetet och de anställda lyckades skapa nya verksamhetssätt. Jag är stolt över vardagshjältarna i PAM", säger Merja Vihersalo från PAM.  

"Att de anställda och arbetsplatserna lärt sig bättre arbetsmetoder under denna tid är något att lyfta på hatten för. Däremot är färre pauser och minskat stöd från chefen och arbetskamraterna oroande upplevelser", säger specialforskare Sara Lindström från Arbetshälsoinstitutet.  

Att man upplevde sin arbetsförmåga som god hade också samband med pandemins positiva effekter.  
Var tredje respondent hade blivit permitterad antingen på heltid eller på deltid. Inom inkvarterings- och restaurangbranschen fanns det flest permitterade (75 %) och var tionde inom branschen hade övergått till deltidsarbete.  

Att övergå till deltidsarbete eller bli permitterad på grund av Covid-19 hade inget samband med den upplevda arbetsförmågan.  
"För att vi även i framtiden ska undgå negativa konsekvenser för arbetsförmågan, skulle jag fästa uppmärksamhet vid ledning av arbetshälsan. Chefernas stöd till de anställda är viktigt, i synnerhet i en föränderlig situation, såsom i arbetslivet efter pandemin", säger äldre sakkunnig Irmeli Pehkonen vid Arbetshälsoinstitutet.  

Cirka 70 % av alla svarande upplevde att den egna arbetsförmågan var god (8–10, på skalan 0–10). De flesta som upplevde sin arbetsförmåga som god fanns inom inkvarterings- och restaurangbranschen (75 %) och minst inom fastighetsservicebranschen (65 %). De som upplevde sin arbetsförmåga som god rapporterade oftast om pandemins positiva följder, såsom en upplevelse av större uppskattning och inlärning av bättre arbetsmetoder.   
 

Större självständighet och uppskattning av arbete samt bättre arbetsmetoder under pandemin – särskilt inom fastighetsservicebranschen  

Av yrkespersonerna inom servicebranschen som svarat på enkäten upplevde drygt 40 % att de hade kunnat fatta beslut i anslutning till det egna arbetet mer självständigt än tidigare. En dryg tredjedel upplevde att de hade lärt sig bättre arbetsmetoder, vilket syntes särskilt inom fastighetsservicebranschen.  

Enligt enkäten upplevde 29 % av alla yrkespersoner inom servicebranschen att de fått mer uppskattning än tidigare från kunderna och 25 % upplevde att de fått mer uppskattning från arbetsgivaren. Cirka 35 % av anställda inom fastighetsservicebranschen upplevde att kundernas uppskattning ökat.  

"Betydelsen av professionell städning har märkts under coronakrisen. Enligt en färsk ekonomisk översikt inom fastighetsbranschen tror man att det blir allt viktigare med hälsosamma och säkra lokaler, och att man som en följd av pandemin kommer att fästa allt mer uppmärksamhet vid lokalernas rymd, ventilation och hygien. Detta har säkert en positiv inverkan på städtjänsterna och hela fastighetsservicebranschen", säger Tiia Brax, näringspolitisk expert vid Fastighetsarbetsgivarna rf.  

Färdigheter och praxis som stöder förnyelseförmågan var vanliga särskilt inom inkvarterings- och restaurangbranschen  
Arbetstagarna inom servicebranschen upplevde att man på arbetsplatsen uppskattade vars och ens kompetens och yrkeskunskap (54 %), identifierade styrkorna i de anställdas nuvarande kompetens (57 %) och uppmuntrade till att använda de egna styrkorna i arbetet (48 %).   

Av dem som svarat på enkäten rapporterade 63 % att man uppmuntrade till samarbete på arbetsplatsen. Andelen var störst inom inkvarterings- och restaurangbranschen (71 %) och lägst inom bevakningsbranschen (42 %).   

"Då målet är att förnya verksamheten och anpassa sig till tiden efter pandemin, behövs i synnerhet uppskattning av kompetens och gemensamt utvecklande", säger Sara Lindström från Arbetshälsoinstitutet.
  
Respondenternas bedömningar av de färdigheter och verksamhetssätt som stöder förnyelseförmågan var högst inom inkvarterings- och restaurangbranschen. 

"Inom inkvarterings- och restaurangbranschen har man tvingats hitta på nya verksamhetssätt i och med krisen och de restriktioner som krisen förde med sig. Enkätens resultat visar att man även i en svår situation kan genomföra reformer inom företagen i branschen. Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare uppskattas, och problem kan lösas i gott samarbete med en yrkeskunnig personal", säger jurist Janne Kiiskinen från Turism- och Restaurangförbund rf (MaRa).  
 

Läs mer om undersökningen på Arbetshälsoinstitutets webbplats här.