Deltidsanställdas arbetstimmar uppdateras

Bakom skyltfönstret i Marimekkos butik i Vasa flänger försäljare-visualisten Susan Juntunen. Hon bygger upp en ny, julig utställning i fönstret. Det är november och folk funderar på vad de ska slå in i paketen.

I allmänhet är det just före jul som den mest hektiska tiden infaller i affärerna. Antalet veckoarbetstimmar för de anställda når högre nivåer än vanligt.

Juntunen har arbetat på Marimekko i nästan tjugo år och i hennes arbetsavtal har det maximala antalet veckotimmar, dvs. 37,5 timmar i veckan, skrivits in. Så har det emellertid inte alltid varit. Ännu för ett drygt år sedan var Juntunen deltidsanställd med sina 34 veckoarbetstimmar. Som lägst har Juntunens timantal varit 30.

”Förra året i samband med timgranskningen beslutade förmännen att höja mitt timantal. De ansåg att det fanns ett behov av permanenta mertidstimmar”, förklarar Juntunen.

Med hjälp av timgranskningen är det meningen att man ska ingripa i så kallat ofrivilligt deltidsarbete.

I  handelns riksomfattande kollektivavtal skrevs timgranskningen in för drygt två år sedan. Anteckningen förpliktar arbetsgivaren att regelbundet jämföra de deltidsanställdas faktiska veckoarbetstimmar med det timantal som skrivits in i arbetsavtalet. Granskningen ska i regel göras med minst ett halvt års mellanrum. Enligt den undersökning som PAM gjort under hösten förverkligas arbetstidsgranskningen ännu inte på arbetsplatserna.

Om den genomsnittliga arbetstiden har etablerat sig på en högre nivå än det timantal som står i arbetsavtalet, ska timantalet i avtalet justeras så det motsvarar verkligheten. Om ökningen i antalet arbetstimmar endast är tillfällig finns det inget behov av att justera arbetsavtalet.

Arbetsgivaren har å andra sidan skyldighet att erbjuda den anställda minst den mängd arbete som anges i arbetsavtalet.

Marimekko bland de första att inleda timgranskningarna

Marimekko gjorde sin första timgranskning genast i augusti-september 2018.

”I praktiken gick timgranskningen till så att jag hade en diskussion med förmannen om min egen situation. På basis av diskussionen fyllde förmannen i en blankett för timgranskning som jag läste igenom, godkände och skrev under. Diskussionerna fördes alltid i god anda”, beskriver Juntunen de överläggningar hon deltog i då hon arbetade deltid.

Efter att ha diskuterat med de anställda överväger förmännen om det finns konflikter mellan de verkliga timmarna och antalet timmar i arbetsavtalen och om det behöver åtgärdas.

”Det väsentliga är om ökningen i arbetstimmar är permanent. Om ökningen i arbetstid beror till exempel på en arbetskamrats frånvaro på grund av allvarlig sjukdom så fylls nödvändigtvis inte villkoret för ett permanent högre antal arbetstimmar”, förklarar Tuuli Laine, huvudförtroendeman vid Marimekko. 

"Om det inte har gjorts någon timgranskning i företaget lönar det sig för personalen och förtroendemännen att själva vara aktiva"

Hittills har Marimekko granskat timmar i fem omgångar. I timgranskningarna som gjordes före coronapandemin höjde bolaget timantalet i arbetsavtalet för sammanlagt 150 Marimekkoanställda.

För ett par år sedan, genast då det riksomfattande kollektivavtalet ingåtts, började bolaget förhandla och planera tillsammans med huvudförtroendemannen hur timgranskningen skulle genomföras i praktiken. Som ett resultat av samarbetet skapades en särskild blankett för granskningen.

”Om det inte har gjorts någon timgranskning i företaget lönar det sig för personalen och förtroendemännen att själva vara aktiva”, råder Laine.

Timgranskningen kan öka arbetstillfredsställelsen

I Halpahalli i Karleby packar försäljaren och förtroendemannen Minna Vörlin upp en last på butikssidan och lägger upp textilier i hyllan. Strumpor och kalsonger hittar sina platser.

För Vörlins arbetskamrater som är deltidsanställda har det inte gjorts timgranskning en enda gång ännu.

”Första gången vi pratade med arbetsgivaren om timgranskning var nu i november 2020. Arbetsgivaren var visserligen av samma åsikt som vi om att en granskning måste göras. Ännu har arbetsgivaren dock inte vidtagit några åtgärder. Det är tydligen för bråttom”, säger Vörlin.

Av de 45 anställda som Vörlin representerar är majoriteten försäljare som arbetar deltid.

”Vi har under tio heltidsanställda. Av de som jobbar deltid skulle många vilja ha fler arbetstimmar. Men inte alla. En del vill arbeta deltid till exempel på grund av studier eller av familjeskäl”, berättar Vörlin.

Hon uppskattar att det i Karleby inte råder någon stor konflikt mellan de faktiska arbetstimmarna och antalet timmar som anges i arbetsavtalet, även om en granskning för vissa anställda antagligen skulle innebära att deltidsavtalet skulle justeras till ett heltidsavtal.

”För dessa anställda skulle förändringen åtminstone föra med sig den tydliga fördelen att de skulle kunna lita på att de alltid får arbeta åtminstone 37,5 timmar i veckan. Det skulle inte bli så att man istället tar in en ny deltidsanställd.”

Timmarna som anges i arbetsavtalet kan ha betydelse långt in i framtiden. Lönen påverkar pensionen och storleken på en eventuell inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning.

”Också då man söker jobb kan timantalet ha betydelse. När man söker jobb kan en heltidsanställning se snygg ut i CV vara en större merit än en deltidsanställning.”

Också arbetsgivaren drar nytta av att kartlägga arbetstimmarna

Minna Vörlin tror att timgranskningen inte bara ligger i de anställdas intresse, utan också i arbetsgivarens.

”Om timmarna granskades på ett omfattande sätt skulle arbetsgivaren få en bra bild av det faktiska behovet. En sådan här kartläggning skulle också kunna underlätta planeringen av arbetsturer och rumban med timmarna”, säger hon.

Under timgranskningen skulle arbetsgivaren också få en uppfattning om vad varje anställd vill. Vem vill göra ett litet antal timmar och vem skulle vilja ha fler timmar?

​​​​​​​

Arbetstillfredsställelsen kunde öka om man erbjöd timmar till dem som verkligen vill ha dem.

Att diskutera om grunderna för hur timmarna bestäms kunde också förbättra stämningen på arbetsplatsen.

”Ibland kan man klaga för sig själv och undra varför en kollega har mer timmar, trots att vi båda gör samma jobb. I samband med en timgranskning skulle arbetsgivaren få en chans att förklara vad timantalet grundar sig på”, påpekar Vörlin.

”Jag är värdefull och värd förtroendet”

Susan Juntunen är nöjd över att nu vara heltidsanställd också på pappret.

”Nu kan jag vara säker på att alltid få arbeta maximalt antal timmar och lönen är därefter. Detta har gjort planeringen av livet lättare. Det är till exempel lättare att åka på en resa över veckoslutet med kompisarna, då man kan vara säker på sin ekonomiska situation”, säger hon.

Tack vare tilläggstimmarna upplever sig Juntunen kunna utföra sitt arbete bättre än förr. Hon hinner till exempel fundera och planera genomförandet av utställningarna ordentligt.

Förändringen syns också i arbetsmotivationen och engagemanget. Juntunen medger att hon ännu som deltidsanställd tittade efter nya arbetsplatser där hon skulle ha kunnat arbeta heltid.

När arbetsförhållandet ändrades till heltid kändes det enligt Juntunen som stor positiv respons för arbetet hon gjort.

”Jag fick en känsla av att jag är en värdefull och att man litar på mig”, summerar Juntunen.