Det behövs många slags metoder för att få bukt med social dumpning
Anställda kan tvingas arbeta alltför långa dagar och veckor – till och med utan lediga dagar. Detta kan innebära att det årligen arbetas hundratals timmar gratis för arbetsgivaren. Bild: GettyImages.
Inom servicebranscher tar social dumpning – exploatering av anställda – sig uttryck bland annat i för låga löner och för långa arbetstider. Med kollektivavtal, övervakning och kriminalisering av för låga löner kan det fås bukt med social dumpning.
Allmänt bindande kollektivavtal reglerar största delen av anställningsvillkoren. Enligt intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo på PAM har just allmänbindande karaktären förhindrat uppkomsten av en differentierad arbetsmarknad – samma spelregler gäller alla.
Inom servicebranscher förekommer det dock att anställningsvillkor i kollektivavtal inte följs. Detta fenomen kallas social dumpning.
”Är anställda inte organiserade på arbetsplatser finns det inte heller tillräckligt med kunskap om till exempel anställningsvillkor eller löner”, noterar Jaana.
Inom PAM-branscher finns flera problem med samband till social dumpning. Löner lägre än minimilönerna betalas särskilt inom städbranschen men också inom restaurangbranschen. Typiskt för städning är att tjänsterna bildar en kedja och då kan anställda i slutet av kedjan bli utsatta för exploatering om övervakningen inte når ut dit.
Arbetstider är ett annat centralt problem inom servicebranscher. Anställda kan tvingas arbeta alltför långa dagar och veckor – till och med utan lediga dagar. Detta kan innebära att det årligen arbetas hundratals timmar gratis för arbetsgivaren.
PAM driver en kriminalisering av för låga löner, det vill säga att arbetsgivare som betalar löner lägre än minimilönerna ska dömas till böter. För tillfället är läget sådant att fast du betalar avsiktligen för låga löner kan du klara dig undan straff, vilket PAM anser vara orättvist.
PAM kontaktas ofta av anställda med invandrarbakgrund i samband med för låga löner och arbetarskydd. Särskilt invandrare behöver mer kunskaper om arbetslivet.
”Vi vet att bland invandrare förekommer mycket fler underbetalda anställda än bland till exempel finländare”, berättar Jaana.
Därför har PAM samarbetat med skilda invandrargrupper för att sprida information om reglerna i arbetslivet. Utländska anställda kan kontakta FFC:s och förbundens gemensamma anställningsrådgivning för invandrare för att få gratis råd.
”I första hand instruerar vi anställda att gå med i ett fackförbund och därefter söka hjälp hos förtroendemannen på arbetsplatsen. Organiserade arbetsplatser skapar trygghet i olika situationer i arbetslivet”, säger organisationschef Heidi Lehikoinen på PAM.
För tillfället är organiseringsgraden inom servicebranscher 55–70 procent beroende av bransch.
Se PAM:s video om social dumpning inom servicebranscher här.
Känn igen social dumpning
Du kan också se till att det ageras rättvist inom servicebranscher. Begär ett kvitto på den tjänst du beställt och var prismedveten. Är tjänsten mycket billig betalas det kanske inte skatt. Du ska också reagera om anställda du träffar verkar rädda, deras arbetsförhållanden är undermåliga eller de berättar att de arbetar hela tiden eller inte får lön. Du kan anonymt tipsa arbetarskyddsmyndigheterna om svart ekonomi.
uutisen-teksti: Marie Sandberg-Chibani