Det nya direktivet skulle garantera en tillräcklig minimilön i alla EU-länder

På onsdag publicerade Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv som säkerställer en adekvat minimilön för alla arbetstagare. Direktivet syftar till att utrota fattigdom i arbetet, som har ökat de senaste åren.

Jaana Ylitalo, PAM:s intressebevakningsdirektör, anser att kommissionens mål är uppmuntrande.

”Vid första anblicken verkar föreställningen bättre än jag förväntade mig. I framtiden skulle minimilönerna fortsätta att avtalas genom nationella system, det vill säga kollektivavtal hos oss. Förslaget behöver nu analyseras mer detaljerat och vi kommer att utvärdera det tillsammans i SAKs styrelse nästa måndag.”

För närvarande regleras minimilönen i 21 länder. I Finland och fem andra länder bestäms lönerna i kollektiva förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fackföreningar.

Kommissionen har jämfört systemen i olika länder och dragit slutsatsen att ett kollektivavtalssystem som liknar den finska modellen är det mest effektiva sättet att minska fattigdomen i arbetet. Andelen lågavlönade arbetstagare och löneskillnaderna är i allmänhet lägre och minimilönen högre i länder med en omfattande användning av kollektivavtal.

Kommissionen strävar efter att få 70 % av arbetstagarna i EU-länderna till kollektivavtal. För närvarande uppnås detta mål i cirka tio länder, inklusive Finland.

Initiativet till en europeisk minimilön har väckt mycket debatt. European Trade Union Confederation (ETUC) har tagit ställning för bindande lagstiftning och anser det nödvändigt att utrota fattigdom i arbetet. Fackföreningar i många EU-länder skulle ha velat ha ett strängare förslag till direktiv som definierar en minimilön. Sverige motsätter sig till exempel hela direktivet.

Övervaknings- och rapporteringsskyldigheter och ansvar för offentlig upphandling

Enligt kommissionen har globalisering, digitalisering och atypiska arbetsformer lett till att antalet lågavlönade arbetare har ökat, särskilt inom servicebranscherna. Som ett resultat av omvälvningen har strukturer för kollektiva förhandlingar om löner och arbetsvillkor också försvagats.

Det föreslagna direktivet ger en ram för att förbättra minimilönen. Det är upp till medlemsstaterna att besluta hur de ska uppnå målen för direktivet. Förslaget tvingar inte införandet av en lagstadgad minimilön eller fastställer en minimilön. Invovlering av arbetsmarknadsparter i lönesättningen är avgörande - antingen genom kollektivavtal eller genom lag.

För Finland infördes i direktivet nya övervaknings- och rapporteringsskyldigheter. Kommissionen vill övervaka minimilönens nivå och omfattningen av kollektivavtal.

Direktivet betonar också ansvaret vid offentlig upphandling.

”Den europeiska fackföreningsrörelsen har alltid insisterat på att företag som deltar i offentlig upphandling måste följa kollektivavtal och minimilönelagar. Det är viktigt att detta registreras i utkastet till direktiv, säger Ylitalo.

Förslaget till direktiv kommer sedan att överlämnas för behandling till Europaparlamentet och rådet, under vilket det fortfarande kan ändra mycket. När det slutgiltiga direktivet har antagits måste det implementeras i medlemsstaterna inom två år.

PAM har deltagit i kommissionens samråd före förslaget till direktiv, tillsammans med FFC och UNI Europa och Effat, de europeiska takorganisationerna inom service.