Digitaliseringen på frammarsch – utsikter ur nordiskt perspektiv

”Digitaliseringen syns inte så mycket ute i butikerna ännu även om tekniska hjälpmedel ökar. Däremot ändras kundmönstren i och med att e-handeln ökar och utländsk e-handel likaså. Det här påverkar klart detaljhandeln. Snabba leveranser har blivit ett konkurrensmedel. Att utländsk E-handel ökar utgör en konkurrens till både den fysiska och den inhemska E-handeln – men samtidigt finns en potential vi måste ta, att på samma vis sälja våra varor utomlands och Sverige är i ett bra läge för export för närvarande.

Digitaliseringen är hanterbar i detta nu och Sverige ligger än så länge efter de stora internationella aktörerna i utvecklingen, men är förhållandevis långt framme ändå. Framförallt handlar det om att bli attraktiv och tillgänglig för köparen på nätet, men också om att nå ut med sitt budskap. Amazon kommer förmodligen ta sig in på den svenska marknaden som en kraftig konkurrent och många mindre företag som har svårt att häva sig i konkurrensen kunde till exempel samarbete med Amazon, speciellt om de har nischade produkter. Jag tror att man i en global handel måste tänka globalt.

Vissa jobb automatiseras, och nya jobb skapas, men utvecklingen får inte gå för fort. Tjänster säljs i större utsträckning än tidigare och det blir allt mer ett tjänstesamhälle, det är inte bara varor vi köper utan alltfler tjänster och där skapas hela tiden nya jobb. Omställning när jobb digitaliseras eller automatiseras bort, kräver att man inom företagen måste kunna vidareutveckla personalen så att de kan ta sig an andra uppgifter, vilket vi fackliga hela tiden måste vara med och bevaka och arbeta för.

Vinnarna är de stora företagen som kan erbjuda näthandel och en snabb och välutvecklad leveranslogistik. Konsumenterna vinner på konkurrensen och tillgängligheten. Små företag behöver däremot hitta samarbetspartners i E-handelskonkurrensen”.

Rasmus Tallén, avdelningsstyrelsens ordförande inom Handelsanställdas förbund, Sverige

”Webbhandeln är den som ändrat på konsumtionsvanorna även på Island. Inköpsprisen för butiksprodukterna är högre än vad kunden betalar i dag på nätet. Det här är utmanande och det har lett till att många säljer direkt på nätet framom hyllvaror i butiken. Handeln genomgår stora förändringar och mellanhänderna håller på att försvinna. Tillverkarna säljer direkt till butikerna och butikerna igen till köparna, därmed har de lokala återförsäljarna klippts bort från kedjan för att få vinst. För att klara sig i den ökande konkurrensen har många butiker övergått till att sälja på nätet. På det här sättet undkommer företagen bland annat omkostnader.

Globaliseringen spelar också in och företag kan ha sin hemort var som helst i världen. Vi lever i en enda stor affärsvärld. Jag ser nog återförsäljarna som förlorare, medan tillverkarna än så länge klarar sig. Likaså säljer tillverkarna mer och mer direkt till konsumenter, vilket har påverkat bland annat de stora varumärkena. Vi vet att stora företag är stora arbetsgivare och vår uppgift är dock att fortsätta trygga våra medlemmars rättigheter i den här ekvationen.

En annan utmaning är det låga intresset för att jobba inom handeln. För ett år sedan inledde vi ett akademiskt samarbete med ett universitet för att utbilda butikschefer så att själva yrket också skulle bli mera lockande och för att höja dess profil samt förbättra uppskattningen inom handeln.”

Ragnar Þór Ingólfsson, ordförande för Verslunarmannafélag Reykjavíkur VR, Island

”Det är kanske inte så viktigt att tala om vem som vinner, men vi vet att en av de viktigaste drivkrafterna för digitalisering och andra åtgärder för att öka produktiviteten är det kapitalistiska systemet som styr ekonomin. Kapitalismen medför ökad produktion men förutsätter mindre arbetskraft. Problemet med detta är att kapitalismen producerar för att få vinst och inte för mänskliga behov. Sedan har vi företag som vinner på att utnyttja arbetskraften medan arbetstagarna får en mindre andel av värdeskapandet.
Sett ur fackligt perspektiv leder digitaliseringen och teknologins utveckling till att våra medlemmar mister jobben.

Allt tyder på att den kapitalistiska utvecklingen fortsätter och att det framöver är färre som äger mer, vilket leder till att det är färre som får jobb. Hela det ekonomiska systemet sätts i gungning. Det här är inte hållbart, varken för människor eller för miljön. På förbundet ser vi också hur fort det går, och det förutsätter grundläggande förändringar i samhället. Tyvärr har vi något som heter ”planlagt foreldelse” (på svenska planerad föråldring), vilket betyder att man tillverkar produkter med avsikt att de ska gå sönder. En annan aspekt är icke standardiserade produkter, som t.ex. Apple. Detta skapar en slit-och-släng-kultur.
Kännetecknande för Norge är handeln på andra sidan gränsen dit man åker för att handla skattefritt, vilket är ett annat slags slöseri av resurser.

Vi vet inte vad som står framöver, men vi befinner oss i ett vägskäl. Fackets roll är att hålla på medlemmarna sida och kräva deras del av värdeskapandet bland annat genom att förespråka jämnare fördelningspolitik. Det måste vi bli tuffare på.”

John Thomas Suhr, avdelningsstyrelsens ordförande Oslo/Akerhus Handel og kontor, Norge

”Vi kan alla tillsammans med företagen höra till vinnarna om vi för en dialog kring digitaliseringen med arbetsgivarna. Om vi inte gör det så är faran att vi i slutändan får arbeten som är tråkiga och som saknar innehåll. Samtidigt ger det möjligheter att utveckla arbetstagarnas kompetens att motsvara den know-how som behövs i framtiden. Det kan till exempel vara att ta i bruk digitala hjälpmedel i klädbutiker, såsom e-speglar, där butiksbiträdet assisterar köparen med att hitta rätt klädesplagg genom att visa plagg framför denna i en e-spegel. Då vi övergår i en värld där allt är teknologiskt så behöver vi skapa en relationsvärld för människor vill gärna se andra. När allt sker på nätet så är det viktigt att den fysiska butiken bjuder på den andra upplevelsen.
Därtill borde arbetstagarna ges större ansvar. Genom att utveckla ansvarskedjor att omfatta hela tjänstepaket får alla parterna, inkluderat arbetstagarna, nytta av detta.

En färsk nationell undersökning visar på att kundservicen är sämst i Köpenhamn i jämförelse med övriga delar av Danmark. Vem skulle inte köpa på nätet då? I Danmark finns även exempel där bokhandlare sadlat om till bokcafé. Det behövs nya idéer av olika slag.

Även om Show rooms, där man kan pröva skor eller kläder, nu är en trend, så ser jag butiker som har såväl en fysisk försäljningsplats som e-butik som framtidens vinnare. Men servicen är a och o, så när du går in i butiken och plagget inte finns tillhanda ska biträdet kunna säga åt dig att du får det levererat via e-butiken istället. Vi står inför spännande tider minst sagt”.

Mette Høgh, ordförande för HK Handel Hovedstaden, Danmark