En stark fackföreningsrörelse minskar inkomstskillnaderna

Fackföreningsrörelsen främjar endast de arbetande löntagarnas intressen på bekostnad av utsatta arbetslösa och företagens internationella konkurrenskraft. Detta är ett välbekant påstående från offentlig debatt och sociala medier.

Forskaren Ari-Matti Näätänen från institutionen för socialpolitik vid Åbo universitet ville ta reda på om påståendet stämmer. I en studie som han gjorde för STTK frågade han hur fackföreningsrörelsens verksamhet påverkar inkomstskillnaderna och företagens konkurrenskraft.

Han sökte svar på sin fråga från tidigare forskning och internationell statistik. I sin studie jämförde han OECD-länderna.

När det gäller inkomstskillnaderna var resultatet tydligt: fackföreningsrörelsens verksamhet minskar på inkomstskillnaderna. Däremot tycks fackföreningsrörelsen inte enligt Näätänens studie ha någon klar inverkan på företagens internationella konkurrenskraft, varken åt det ena eller det andra hållet.

Hög social trygghet i länder med stark fackföreningsrörelse

”Statistik visar tydligt att de anställdas höga organiseringsgrad och den höga täckningen av nationella kollektivavtal har koppling till små inkomstskillnader och ett lågt antal människor som lever under fattigdomsgränsen. Kollektivavtalens täckning är särskilt viktigt”, säger Näätänen.

I till exempel de nordiska länderna är fackföreningsrörelsen stark och det finns relativt få fattiga. Den andra ytterligheten representeras av t.ex. Storbritannien, Irland och Nya Zeeland. I dessa länder finns det relativt många som lever under fattigdomsgränsen och kollektivavtalen är inte heltäckande.

Den höga täckningen av kollektivavtal innebär att en stor del av arbetstagarna inom en viss bransch omfattas av ett nationellt kollektivavtal.

”Utifrån forskning verkar det som att länderna med en stark fackföreningsrörelse har en socialpolitik som är typisk för välfärdsstater. Fackföreningsrörelsens verksamhet höjer vanligtvis den sociala tryggheten, och de stora sociala utgifterna tycks bidra till att organiseringsgraden är ganska hög”, förklarar Näätänen.

Fram med missförhållanden

I vissa länder är arbetsmarknadens parter starkt med i att förändra samhällets strukturer. Till exempel i Finland är arbetsmarknadens centralorganisationer för både arbetstagare och arbetsgivare ofta representerade i olika trepartsarbetsgrupper som regeringen har tillsatt. För närvarande diskuterar arbetsmarknadens organisationer socialförsäkringsreformen i en sådan arbetsgrupp.

”Fackföreningsrörelsen påverkar inkomstskillnaderna också genom offentlig debatt. Den lyfter till exempel fram olika missförhållanden i arbetslivet. Den offentliga debatten påverkar i sin tur de politiska partiernas, särskilt vänsterpartiernas, program och politik”, förklarar forskaren.

"Om alla var tvungna att förhandla fram sin egen lön, skulle det kunna bli stora skillnader i lönerna för exakt samma arbete."

Täckande kollektivavtal minskar också inkomstskillnaderna på ett mycket konkret sätt. Tabelllöner i kollektivavtal garanterar en viss lönenivå för alla som omfattas av avtalet. Om alla var tvungna att förhandla fram sin egen lön, skulle det kunna bli stora skillnader i lönerna för exakt samma arbete.

Facklig verksamhet skrämmer inte bort utländska investerare

Försvagar en aktiv fackföreningsverksamhet företagens ställning på den internationella marknaden?

Resultaten från tidigare studier varierar. Enligt vissa studier har en stark facklig rörelse en negativ inverkan på företagens konkurrenskraft, medan andra studier tyder på att den stabilitet som en facklig rörelse tillför arbetsmarknaden kan vara en fördel på internationella marknader.

”Fackföreningsrörelsens ställning verkar enligt min tolkning inte ha någon tydlig effekt på konkurrenskraften. Till exempel tycks andelen fackligt anslutna enligt statistik inte ha koppling till direkta utländska investeringar. Utifrån på en statistisk jämförelse innebär en stark fackföreningsrörelse varken mer eller mindre utländska investeringar”, säger Näätänen.

"Att höra till ett fackförbund är en liten praktisk handling för individen, men organiseringsgraden har en betydande social effekt."

Att vara med i ett fackförbund är en praktisk handling

Enligt Näätänen bör alla som är oroade över välfärdssamhällets framtid vara intresserade av fackföreningsrörelsens status och hur man pratar om det i offentligheten.

”I synnerhet anställda bör vara medvetna om kopplingen mellan fackligt arbete och inkomstskillnader. Att höra till ett fackförbund är en liten praktisk handling för individen, men organiseringsgraden har en betydande social effekt.”