En uthyrd arbetstagares vardag präglas av osäkerhet

Då man åker runt på olika arbetsplatser och gör korta inhopp får man alltid vara nervös för hurdan nästa arbetsplats är. Minns människorna där inhopparens förnamn?

Det kan också vara så att den uthyrda arbetstagarens uppdrag på en arbetsplats varar länge. Då kommer den uthyrda arbetstagaren lättare med i arbetsgemenskapen, men hen kan känna sig osäker på om arbetet fortsätter ännu på följande arbetsturlista.

Dessa erfarenheter lyftes fram av den uthyrda arbetstagare som intervjuades för denna artikel och som här uppträder under pseudonymen Aino.

I uthyrt arbete har arbetstagaren två husbönder: uthyrningsföretaget eller bemanningsföretaget som betalar lönen, och användarföretaget, exempelvis en affär eller en restaurang, under vars arbetsledning arbetet utförs.
 

20-åriga Aino berättar: ”Inhopparen behövs vid kassa fyra”

”Jag har åkt runt som uthyrd arbetstagare och arbetat i cirka 15 affärer och restauranger i Nyland. Det tråkigaste med att vara inhoppare är att man aldrig på förhand vet vilken röra man hamnar i. Arbetsplatserna är så olika!

I en del affärer har det inte betalats ut lön för arbetsturerna med introduktion. Jag har arbetat sex timmar utan att alls få lön för dem. I ett annat företag inom handeln betalade man lön för arbetsturerna med introduktion först efteråt, då arbetet fortsatte.

Introduktion utan lön känns fel – får man erbjuda sådant? Det känns som om man måste vara väldigt mån om sina egna rättigheter.

På många arbetsplatser förmodas det att vi uthyrda arbetstagare kan allting lika bra som de som varit på arbetsplatsen länge. De fast anställda kan höja rösten och fräsa då man ber dem om instruktioner. Sedan finns den andra ytterligheten, ganska ansträngande, även den. Coucherna. Det namnet har jag och mina kompisar gett de personer på arbetsplatsen som anser att det bara finns ett enda rätt sätt att utföra arbetet.

En uthyrd arbetstagare står verkligen utanför arbetsgemenskapen. Ibland känns det lite konstigt att gå till pausrummet på arbetsplatsen. Jag hör bara ett svar på min hälsning, trots att där sitter sex personer.

Jag har ändå lagt märke till en sak som gör det lättare att känna sig välkommen på arbetsplatsen. Det är om de fast anställda på arbetsplatsen själva har en god anda sinsemellan. På en sådan arbetsplats tilltalar man mig med mitt förnamn. Det är mycket trevligare om man minns mitt namn och använder det. Ganska vanligt är det ändå att höra att ”inhopparen behövs vid kassa fyra.”

Jag gör sporadiska turer med nollavtal. Turerna blir synliga i mobilen och kan gå på en minut. Ofta sägs det vagt på arbetsplatsen om fortsättningen att ”vi ser på nytt sedan i nästa vecka.” Det är tydligt att man inte får någon stabilitet i ekonomin på det här sättet. Det finns ingen garanti för att det uthyrda arbetet fortsätter. Ofta tar arbetet väl slut helt enkelt för att arbetskraften inte längre behövs. På våren vill jag söka ett fast arbete åt mig, men jag tror inte att jag får ett sådant på någon av hyresarbetsplatserna.” 

Aino, 20

Stödet från arbetsgemenskapen är viktigt

Helmi Soininvaara har som högskolepraktikant vid PAM undersökt uthyrd arbetskraft. Hon känner igen Ainos erfarenheter och berättar att det är vanligt att uthyrda arbetstagare upplever problem med tillhörigheten till arbetsgemenskapen.

”Det vore viktigt att vara en del av arbetsgemenskapen, för det stöder välbefinnandet på arbetet och gör arbetet meningsfullt.”
Soininvaara, som också själv har arbetat som uthyrd arbetstagare, förstår även den andra sidan:

”De uthyrda arbetstagarna byts ofta ut. De fast anställda på arbetsplatsen kan uppleva det som frustrerande att ständigt behöva bekanta sig med nya arbetstagare och lära dem deras arbetsuppgifter. På så sätt försvagas också de fast anställdas arbetsgemenskap av användningen av uthyrd arbetskraft.”

Soininvaara beskriver i sin utredning att fördelarna för de fast anställda på arbetsplatsen och de uthyrda arbetarna går i kors, vilket kan öka spänningarna. De konkurrerar delvis om samma tilläggstimmar. En uthyrd arbetare har också den otacksamma uppgiften att fungera som ”buffertarbetskraft”. Det stämmer också att under den pågående epidemin har många uthyrda arbetstagare fått märka att arbetet minskat först för dem.

Soininvaara påpekar i sin utredning att trots att man är likvärdiga inför lagen finns det skillnader i arbetsförhållandets förmåner. En paus mellan inhoppen kan inom det uthyrda arbetet innebära ett tidsmässigt stopp, så att förmånerna för den uthyrda arbetstagaren till exempel i fråga om arbetshälsovård, semester, löneutbetalning under sjukledigheter och erfarenhetstillägg börjar om från början. 

Osäkerhet om rättigheterna

I PAMs färska medlemsenkät framkommer det att de uthyrda arbetstagarna har ett i viss mån mer distanserat förhållande till arbetsgemenskapen än de andra arbetstagarna. Av dem upplevde sig 76 procent vara en del av arbetsgemenskapen, medan siffran för övriga är 83 procent. Av de 7344 personer som svarade på enkäten var över 300 uthyrda arbetstagare.

Den uthyrda arbetstagarens erfarenhet av att vara en del av arbetsgemenskapen skulle troligtvis förbättras om hen kände att hen är på samma nivå som de fast anställda. I FFC:s guide för hyrt arbete (på finska) betonas att enligt lagen ska en uthyrd arbetstagare behandlas likvärdigt med andra arbetstagare. Också arbets- och näringsministeriets guide om hyrt arbete (på finska) räknar upp en lång lista rättigheter som uthyrda arbetstagare har.

Aino som intervjuats på telefon är dock osäker på sina egna rättigheter.  
”Får det i uthyrt arbete verkligen förekomma arbetsturer med introduktion utan lön?” frågar Aino.

PAMs avtalsexpert Marianne Friman svarar:
”Arbetstimmar utan lön får inte förekomma”, säger Friman skarpt. 

Och måste uthyrningsföretaget erbjuda en person med nollavtal ett nytt jobb om hens långvariga inhopp tar slut? 
 

Friman medger att många problem är förknippade med nollavtal för arbetstagarens del. Om den uthyrda arbetstagaren själv önskar kontinuitet i sitt arbete, bör hen avtala med arbetsgivaren om timantalet.

 ”Det är definitivt bättre om man i arbetsavtalet kommit överens om en genomsnittlig minimiarbetstid”, säger Friman.

Hon påminner uthyrda arbetstagare om att sätta sig in i kollektivavtalet som följs på arbetet:

”Det är viktigt att komma ihåg att till exempel inom handeln och i hotell- och restaurangbranschen är egentliga nollavtal inte möjliga, eftersom man enligt dessa kollektivavtal måste avtala om en genomsnittlig minimiarbetstid i arbetet.”

I praktiken har det förekommit problem bland annat med att avsluta arbetsförhållandet, då arbetsgivaren istället för att säga upp den uthyrda arbetstagaren endast har slutat erbjuda hen arbetstimmar. För arbetstagaren kan det då vara oklart ifall arbetet fortsätter eller inte.