Enkät: Utkomstproblemen har ökat inom hotell- och restaurangbranschen – PAMs Rönni-Sällinen kräver stöd för de anställda i rättvisans namn
Utkomsten försämrats betydligt som en följd av coronakrisen för mer än hälften av de anställda i restaurangbranschen. Krisen har fördjupats sedan augusti. Var tredje uppger att man fått kompromissa om till exempel läkarbesök under coronakrisen. PAMs ordförande kräver riktat stöd och återinförande av de temporära ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa.
Under första vecka i mars genomförde Servicefacket PAM på nytt en enkät med syfte att kartlägga utkomstproblemen hos medlemmarna i hotell-, restaurang- och fritidsbranschen. Den första enkäten genomfördes i augusti. Enkäten skickades till 24 271 PAM-medlemmar som arbetar nom hotell-, restaurang- och fritidsbranschen. Fram till torsdagskvällen den 4 mars hade 3 089 medlemmar svarat på enkäten.
I augusti uppgav 39 procent att deras utkomst hade försämrats markant under coronakrisen. Nu, ett halvår senare, är andelen redan uppe i 48 procent. Under ett års tid har de svårigheter som Covid-19 orsakat i branschen börjat avspeglas i den personliga ekonomin för allt fler. Krisen har fördjupats.
”Resultaten från enkäten visar hur otroligt tungt året har varit för de anställda inom hotell- och restaurangbranschen. Coronapandemin har verkligen inte behandlat de anställda inom olika branscher jämlikt. För en stor del av finländarna har coronaepidemin inte påverkat utkomsten på något sätt, medan vissa har drabbats otroligt hårt av epidemin”, säger PAMs ordförande Annika Rönni-Sällinen.
”Statsmakten måste vidta åtgärder när situationen kräver det. Coronapandemin är en sådan situation. Man kan ändå inte förvänta sig att de anställda inom endast några få branscher ska stå för kostnaderna för dessa åtgärder”, fortsätter hon.
Permitteringar väntar
Över hälften av respondenterna uppger att de som en följd av coronakrisen har tvingats kompromissa i fråga om matens mängd eller kvalitet. Man har fått kompromissa mer vad gäller till exempel hälsovård än i augusti. Man har använt sina besparingar och sålt egendom. Utifrån resultaten verkar också användningen av snabblån ha ökat, liksom ansökningarna om utkomststöd. Bland dem som bor i de största städerna verkar försämringen i utkomsten vara något vanligare och allvarligare än för dem som bor på andra orter.
Det kom exceptionellt många öppna svar i enkäten. I dem berättas mycket om att besparingarna nu är använda. Många står dock igen inför permittering.
Nästan tre av fyra som nu är på jobb (73 procent) uppgav att de varit permitterade efter början av år 2020. Vid svarstidpunkten var knappt hälften permitterade (32 procent) eller arbetslösa (15 procent). Av de som var i arbete (48 procent) uppgav hälften att de stod under hot om permittering.
Utkomstskyddet för arbetslösa försvagas
Sedan förra vårens totala nedstängning har restaurangerna hela tiden utsatts för olika restriktioner. Restriktionerna har påverkat inkomsterna också för de anställda som har haft arbete. Detta kan i sin tur påverka utkomstskyddet för arbetslösa.
”Situationen har inte i något skede normaliserats. Det har varit färre arbetstimmar och de inkomster man fått för dem har varit mindre än normalt, för arbetstidstilläggen spelar en betydande roll för inkomsterna hos de anställda i branschen. Om den inkomstrelaterade dagpenningen nu bestäms på nytt, så är den mindre än i fjol våras på grund av detta”, säger Rönni-Sällinen.
Efterlyser riktat stöd och temporära ändringar
PAM föreslog i början av veckan att staten skulle betala ett riktat stöd till de anställda inom restaurangbranschen, då statsmakten riktar åtgärder mot restaurangnäringen. Med hjälp av lönestöd skulle pressen på företagen att ta till permitteringar och uppsägningar lätta. Ett sådant lönestöd är i bruk i Danmark, där staten stöder företagen genom att ersätta 75–90 procent av den anställdas lönekostnader. I praktiken skulle detta underlätta till exempel genomförande av försäljning av mat för avhämtning.
Som andra punkt föreslog PAM en förmån för komplettering av utkomstskyddet för arbetslösa. Det betyder att de som på grund av restriktionerna länge varit permitterade eller arbetslösa skulle få en förhöjd inkomstrelaterad dagpenning jämfört med vanliga fall.
”En skälig nivå för långvarig permittering eller arbetslöshet som beror på coronakrisen skulle vara minst 85–90 procent av arbetsinkomstnivån”, uppger Rönni-Sällinen.
För ett år sedan gjordes flera temporära ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa. Till exempel beaktades inte karensperioden på fem dagar, utan de som blev permitterade på grund av pandemin fick utkomstskydd för arbetslösa redan från första dagen. På samma sätt förbrukades inte heller maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning. De temporära lagändringarna hävdes vid årsskiftet.
”Att återinföra dessa temporära ändringar vore det minsta som statsmakten nu kunde göra för låginkomsttagarna i restaurangbranschen”, säger Rönni-Sällinen.
Enkäten skickades den 1 mars 2021 till totalt 24 271 PAM-medlemmar som arbetar inom hotell-, restaurang- och fritidsbranschen. Fram till torsdagskvällen den 4 mars hade 3 089 medlemmar svarat på enkäten. Enkäten bestod av delvis samma frågor som i augusti 2020.