Europeisk minimilön får inte riskera nordiska arbetsmarknadsförhandlingarna
”All EU-lagstiftning kräver brett stöd. Kommissionen måste därmed lyssna på medlemsstaterna och finna en tillräckligt flexibel lösning”, säger Josetta Nousjoki på PAM om initiativet. Foto: Eeva Anundi
Nya EU-kommissionen har för avsikt att garantera en rättvis minimilön för alla anställda i Europeiska unionen. Enligt Josetta Nousjoki, internationell expert på PAM, finns det mycket bra i kommissionsinitiativet.
Då hon bildade kommissionen lovade dess ordförande Ursula von der Leyen att hon kommer att ta upp ett minimilöneinitiativ under de första månaderna. Kommissionen har haft en första utfrågning om minimilönen under vilken europeiska arbetsmarknadsparter kunde framföra sin syn på initiativet.
I detta samband samarbetade PAM med både nationella och europeiska arbetsmarknadsorganisationer. Förbundet var med om att ta fram FFC:s ställningstagande. Kommissionen vill ha en europeisk lösning som höjer minimilönerna och särskilt förbättrar lönenivån. Till detta mål förhåller sig PAM positivt.
”Samtidigt ska sameuropeiska lösningen vara sådan att den säkerställer de allmänbindande kollektivavtal som tillhör finländska systemet”, noterar Josetta Nousjoki, internationell expert på PAM.
Problemet med första kommissionsutfrågningen var att det inte fästes tillräcklig uppmärksamhet vid metoder för att stärka kollektivavtalsförhandlingarna i EU-stater. Hela europeiska löntagarrörelsen anser det vara viktigt att samtidigt med minimilöneinitiativet stärka möjligheterna för arbetsmarknadsorganisationer att förhandla om bättre löner.
”Förhandlingar på lika fot mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund ska vara primära sättet att ställa fast löner. Kommissionen ska stöda starkare förhandlingsstrukturer i de länder där de är svaga eller obefintliga. Dessutom behövs det åtgärder för att säkerställa fri organisering bland anställda”, berättar Josetta Nousjoki.
”Anställdas utkomst varierar ofantligt både mellan och inom EU-stater. Till exempel i vissa länder i Sydosteuropa är minimilönerna så låga att du inte klarar dig på dem.”
Josetta Nousjoki nämner exempelvis Bulgarien där minimitimlönen är 1,70 euro.
”Löner du inte klarar dig på är ett problem som inte har lösts med nationella åtgärder. Därför har också vissa europeiska löntagarorganisationer krävt mer omfattande lösningar”, säger hon.
Nordisk lönesättningsautonomi på arbetsmarknaden
EU-stater ställer fast minimilöner på varierande sätt. I 22 finns en lagstadgad minimilön medan i Finland bestäms miniminivån på löner i förhandlingar mellan arbetsgivar- och arbetstagarförbund på arbetsmarknaden och utfallet nedtecknas i kollektivavtal.
”Vi i Norden behöver inte en lagstadgad minimilön. Att staten ingriper i arbetsmarknadsförhandlingar passar inte ihop med våra system”, noterar Josetta Nousjoki.
Det finns dock skillnader också mellan de nordiska arbetsmarknadssystemen. I Sverige är till exempel kollektivavtal inte allmänt bindande. Där är inställningen till minimilöneinitiativet mer kritiskt än i Finland.
Ett gemensamt mål är ändå att allmäneuropeisk reglering inte får riskera välfungerande nordiska förhandlingssystemet.
Vilken är nyttan med europeisk reglering?
Bakom initiativet ligger behovet av att minska fattigdom och löneskillnader i Europa. Ett annat mål är att tygla lönekonkurrensen.
I tillägg till att skydda anställda försöker EU-arbetslagstiftningen förhindra kostnadskonkurrens baserad på sämre arbetstagarrättigheter på den inre marknaden. Denna princip har dock inte omfattat lönesättning – det har inte funnits gränser för att stärka konkurrenskraften med lägre löner. Mindre lönekonkurrens kunde förbättra ställningen för finländska anställda.
Stora EU-staterna Tyskland och Frankrike vill ha en europeisk minimilön så det finns vilja att driva frågan. Kommissionen har ännu inte avslöjat huruvida minimilöner ska ställas fast med ett direktiv, en rekommendation eller på något annat sätt. Kommissionen går nu igenom och analyserar svaren från första utfrågningen och tar sedan fram ett förslag som sänds ut på remiss.
”All EU-lagstiftning kräver brett stöd. Kommissionen måste därmed lyssna på medlemsstaterna och finna en tillräckligt flexibel lösning”, säger Josetta Nousjoki.
Europeisk minimilön väcker debatt
Minimilön – vad handlar det om?
Enligt internationella människorättsavtal har alla rätt till en rättvis lön som tillåter en skälig levnadsstandard. Denna princip ingår också i den europeiska pelare för sociala rättigheter som EU-institutionerna antog år 2017. Enligt pelaren ska minimilönen ligga på en sådan nivå att arbetstagare med familj kan tillgodose sina behov. Ytterligare ska fattigdom bland förvärvsarbetande förhindras.
Läs mer om minimilönen i ett pressmeddelande av 14 januari 2020 från EU-kommissionen.