EXIT-plan för unga – tillbaka till framtiden
Marjut Pihonen-Randla, PAM:s ungdomssekreterare. Bild: Anna Autio.
Det kommer att räcka länge för de unga att återhämta sig från pandemin, fastän få av dem har haft själva sjukdomen.
Människan är ett socialt djur. Ungdomen är tiden då man finner sig själv, och man finner ofta sig själv när man har många olika människor och sociala situationer som spegel. Detta sker ändå inte på ett ögonblick, och nu har ett och ett halvt år av normalt socialt liv redan gått förlorat till följd av coronapandemin. I helhetsbilden kan det kännas som en kort tid, men det är hur som helst bra att minnas att den tiden ändå utgör 10 % av livet för en ungdom med bara 15 år av liv bakom sig.
Den nyaste ungdomsbarometern publicerades i mars, och i den sade sig 12 % av de unga lida av problem med den mentala hälsan. Enligt befolkningsundersökningen börjar den största delen av störningarna i den mentala hälsan redan före 24-årsåldern. Goda nyheter fanns också: 84 % av de unga upplevde sig ha fått hjälp av de kommunala mentalvårdstjänsterna. Därför är det viktigt att man inom kommunfullmäktige och -förvaltningen även fortsättningsvis beaktar ungas särskilda behov av mentalvårdstjänster. Ju snabbare man omfattas av vården, desto bättre – så det lönar sig att satsa på dessa unga. Ta del även av PAM:s kommunalvalsteman här.
"Jag var i de vuxnas värld och jag fick märka
att “wow, jag klarar mig här!”
I skrivande stund är jag redan 32 år gammal. Jag har ändå i och med mitt arbete redan fått ett gott perspektiv på ämnet; såväl via PAM:s ungdomsutskott, som genom mina kollegor som har barn i ungdomsåldern. Maktlöst har jag sett på och hört om hur praktikplatser inte står att finna, examensdagar har skjutits upp, och både skol- och fritiden tillbringas i sovrummet i vågrätt läge, utan social stimulans. Kan du föreställa dig hur det skulle kännas ifall ditt sista studieår skulle ha tillbringats i sovrummet och din examensfest skulle ha hållits över ZOOM?
Jag var 15 år gammal när jag fick mitt första jobb i en klädaffär. Det var en fantastisk känsla att fatta att jag mitt i allt var i de vuxnas värld och jag fick märka att “wow, jag klarar mig här!”. Ett sätt att finna sig själv är faktiskt via sina första sommarjobb, via sina hobbyer eller skolan, när man får pröva på olika roller. Allt detta har fallit bort under coronatiden och det oroar mig.
Ungdomen var heller inte enbart en dans på rosor före coronatiden, och de olika åldersgrupperna har alla upplevt utmaningar (bl.a. 90-talets lågkonjunktur, finanskrisen 2008). Den offentliga diskussionen ger ändå vid handen att allt färre är redo att förstå de unga eller verkligen satsa på dem. Inlägg i stil med “när jag var ung...” eller “ett år är bara en kort tid av hela livet...” för ändå inte diskussionen framåt och hjälper inte unga just nu.
Ett bra sommarjobb är speciellt värdefullt i detta nu.
Det är lätt att beskylla unga för coronavirusets spridning. Här glöms ändå lätt att största delen av ungdomarna inte har råd att rusa runt på barer eller resa till livliga semesterorter. Enligt ungdomsbarometern har 20 % låtit bli att träffa sina vänner på grund av brist på pengar, och närmare 40 % har låtit bli att påbörja eller avbrutit en hobby på grund av bristande finanser.
Regeringen offentliggjorde sin exit-strategi under förra veckan, men vad är en exit-strategi för de unga, som redan under ett och ett halvt års tid har upplevt ett socialt tomrum? Vi har diskuterat detta i PAM:s ungdomsutskott
Vi anser att de ungas EXIT-plan borde inehålla:
- En satsning på mentalvårdstjänster på kommunnivå
- Ibruktagning av sommarsedlar i kommunerna
- Garanti för hobbyer
- Mer resurser för uppsökande ungdomsarbete
- En väg tillbaka till det normala livet via sommarjobb
Ett bra sommarjobb är speciellt värdefullt i detta nu. Kunde arbetsgivarna förbinda sig att ge allt fler ett sommarjobb som del av en exit-strategi? Sommarsedlarna, som används i Helsingfors och många andra städer, är ett sätt att hjälpa unga att komma in i arbetslivet.
Nu vore stunden då de stora arbetsgivarna borde titta på CV:t med nåd i blicken. Ge en chans, fastän man kanske inte ännu har arbetserfarenhet, eller trots att studierna ännu är på hälft. Framtiden finns bokstavligen i de unga, och nu är det inte dags för tomma fraser utan för konkret agerande.
Läs mer om coronapandemins efterverkningar på bl.a. Mieli rf:s webbplats (på finska)