Exploatering i underleverantörskedjor strukturellt problem
För låga löner är ett problem för samhället. Betalar företag för låga löner och försummar sina övriga skyldigheter är det omöjligt för ärliga företag att konkurrera. För låga löner skadar rättvis konkurrens och samhället mister medel.Bild: GettyImages.
För låga löner till anställda är ytterst lönsamt för arbetsgivare eftersom risken att åka fast är liten och påföljderna obefintliga. Det är i allas intresse att Finland har ett tryggt arbetsliv och en rättvis arbetsmarknad och att ingen exploateras.
De senaste tio åren har Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI studerat exploatering av arbetskraft och arbetsrelaterad människohandel i Finland. År 2011 publicerade HEUNI sina första forskningsresultat.
”På basis av studierna – med beaktande av att materialet samlades in för över tio år sedan – måste vi tyvärr slå fast att situationen inte förändrats. Då som nu har flesta av de utländska arbetstagare som exploateras på finländska arbetsmarknaden antingen ett arbetstillstånd eller arbetar med stöd av rätten för asylsökande att arbeta. Dessutom finns det papperslösa som arbetar”, berättar Natalia Ollus, direktör för HEUNI.
Enligt institutets studier exploateras utländsk arbetskraft särskilt inom service såsom restauranger och städning. Problem förekommer dock också inom byggbranschen. Exploatering förekommer ytterligare i samband med säsongsarbete, till exempel bärplockning.
”Karakteristiskt för arbetskraftsexploatering är att anställda och arbetsgivare kommer från samma land. Tidigare har vi kanske tänkt att släktskap skyddar anställda men i själva verket är det en riskfaktor eftersom anställda kan känna att de har en tacksamhetsskuld och kan exploateras just på grund av släktskap”, noterar Natalia Ollus.
Bland dem som exploaterar anställda finns också arbetsgivare som tillhör majoritetsbefolkningen.
”För låga löner är det mest typiska sättet att exploatera. I sig har detta inte kriminaliserats i Finland men om för låga löner är förknippade med andra sätt att exploatera såsom löneavdrag och överlånga arbetsdagar – då blir slutresultatet en övergripande situation som liknar arbetsrelaterad människohandel”, beskriver Natalia Ollus.
Nätverket Rättvist arbete är en år 2016 grundad sammanslutning och ett fritt nätverk mellan sakkunniga, frivilligorganisationer och forskare. Deltagarna utbyter information sinsemellan och studerar frågor, brytningsskeden och fenomen i arbetslivet men försöker också påverka och finna lösningar för att förhindra arbetskraftsexploatering.
Förutom PAM består nätverket av Brottsofferjouren, anställningsrådgivningen för invandrare på FFC, Monikanättjänsten för kvinnor, No Fixed Abode NGO, Flyktingsrådgivningen, Pro-tukipiste, Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI och arbetarskyddsområdet på Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Nätverket arrangerade en tillställning fokuserad på arbetskraftsexploatering 8 mars 2019. Samtidigt diskuterades vad det kunde göras åt existerande problem.
Svårt att övervaka dold exploatering
Enligt direktören för HEUNI tänker vi i Finland att exploatering förekommer endast till exempel på etniska restauranger. Med hjälp av exempel visar hon dock att det handlar om ett strukturellt fenomen och att för tillfället har vi begränsade möjligheter att ingripa i dessa situationer.
”Det handlade om en offentlig aktör som beställde ett arbete från första leverantören i underleverantörskedjan. Denne sålde dock arbetet vidare. Anställda hos andra underleverantören betalades inte lön enligt kollektivavtalet och de fick inte ersättning för övertidsarbete. Dessutom var arbetsdagarna långa.”
För övervakningen är en sådan här kedja utmanande enligt Natalia Ollus eftersom avtalet mellan första underleverantören och beställaren var helt i ordning. I slutet av leverantörskedjan förekom ändå exploatering. HEUNI har bland annat tagit fram en handbok för företag och arbetsgivare. I den berättas hur riskhanteringen kan förbättras särskilt i underleverantörskedjor.
”Detta är dold exploatering. Det syns inte utåt men vi måste ingripa i det”, betonar Natalia Ollus.
Dimension av ekonomisk brottslighet
För tillfället studerar HEUNI ekonomiska brottsligheten förknippad med exploatering i samarbete med polisen, arbetarskyddet och företag.
”På basis av våra tidigare studier vet vi att i vissa fall handlar det klart om en affärsmodell som baserar sig på att företag betalar anställda usla löner och exploaterar dem upprepade gånger på olika sätt.”
I sina mål inför riksdagsvalet kräver PAM att
- Strafflagen ska kompletteras med en bestämmelse om för låga löner. Det blir därmed straffbart att betala löner som underskrider miniminivån i allmänt bindande kollektivavtalet. Då omfattar strafflagen de grövsta fallen medan en detaljerad tolkning av till exempel hur kraven i arbetet ska påverka lönen är fortfarande ett privaträttsligt tvistemål.
- Regionförvaltningsmyndigheten ska ha omfattande befogenhet att övervaka löner.