För att jämställdheten ska främjas krävs beslut av riksdagen
Det är beslutsfattarna som har nycklarna till lösningen och de riksdagsledamöter som bestämmer hur skattepengar används, konstaterar PAMs Jaana Ylitalo. Bild: Eeva Anundi
Det goda arbetet som jämställdhetsombudsmannen utför förtjänar ett tack. Jag hoppas att riksdagen uppmärksammar de missförhållanden som jämställdhetsombudsmannen lyft fram och att denna strävar till att ändra rekommendationer till konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten i arbetslivet, konstaterar PAMs intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo.
Strukturer för ojämlikhet som förekommer i arbetslivet bör åtgärdas och situationer förbättras genom beslut som främjar en god lagstftningspraxis och som tyglar ofrivilligt deltidsarbete.
”Det är beslutsfattarna som har nycklarna till lösningen och de riksdagsledamöter som bestämmer hur skattepengar används. En bra lagstiftning kan inte på egenhand utrota ojämlikhet och diskriminering. Därutöverl behövs det mera mänskor som arbetar med detta för att man ska verkligen kunna övervaka att lagarna följs”, konstaterar Ylitalo.
Även om man via kollektivavtalen, som förhandlas av fackförbunden, garanterar samma lön för samma arbete, räcker detta bara inte. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden är svagare än männens på grund av samhälleliga strukturer. Därför anser PAM att man i beredningsarbetet av nya lagar bör ta konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv på allvar och att deltidsarbete och övriga snuttjobb bör utgöra en del av utvärderingen av arbets- och sociallagstiftningen.
Konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv bör göras systematiskt.
”Konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv bör göras systematiskt. För att jämställdhet ska förverkligas är det viktigt att lagar inte stiftas med avsikt eller att beslut fattas, vilka till exempel utökar deltidsanställdas – oftast kvinnors – trångmål”, påpekar Ylitalo.
Då lagar stiftas finns det enligt Ylitalo orsak att oftare lyfta fram vilka lagarnas effekter är vad gäller arbetstagarnas skydd.
”Deltidsarbete utförs oftast på grund av orsaker som hänför sig till arbetsgivaren och inte till arbetstagaren. Framförallt inom den privata servicebranschen är deltidsarbete för allt fler en bestående anställningsform. Det här bör beaktas i beslutsfattandet som påverkar arbetslivets strukturer och mänskors leverne”, konstaterar hon.
Enligt Ylitalo har jämställdhetsombudsmannen i sitt eget arbete modigt lyft fram ett missförhållande som är välbekant för dem som arbetar inom servicebranscherna: att arbetssätt i diversifierande arbeten drabbar i högre grad kvinnor och försämrar kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
”För alla de kvinnor som arbetar deltid eller med snuttjobb inom de privata servicebranscherna eller för dem som kämpar med att försörja sig tack vare en låg lönenivå till följd av otillräckliga arbetstimmar, bör vi kunna erbjuda en bättre och mera jämställd framtid”, säger Ylitalo.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ordnade en frågestund 23.1.2019 där jämställdhetsombudsmannens rapport till riksdagen 2018 behandlades. PAMs Jaana Ylitalo deltog i diskussionsmötet som representant för de anställda inom servicebranscherna. PAMs utlåtande till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott hittar du i sin helhet här.