Företagsstödet till servicebranscher ökade åter – största mottagaren omsusade Kakslauttanen
Materialet i graferna: Tuomas Lehto. Visualisering: Tuuli Lähteenmäki. Uppgiftskälla: Arbets- och näringsministeriet. * Om utvecklingstjänster på företag fanns branschvisa uppgifter endast från 2017. ** Materialet omfattar också till exempel Huvudstadsregionens återvinningscentral som fått lönesubvention på 2,5–3 miljoner euro per år. Den är ett allmännyttigt företag klassat som ett handelsföretag och erbjuder lönesubventionerat arbete och arbetsprövning.
Företagsstödet till privata servicebranscher ökade åter ifjol. Detta decennium har mest stöd betalats till Kakslauttanen känt för sina lönetvister. PAM stöder en satsning på turism men Ann Selin hoppas att stödet ges till ansvarsfulla företag.
Företagsstödet till största privata servicebranscherna ökade åter ifjol efter att ha sjunkit ganska drastiskt under de föregående åren. Detta framgår av uppgifter PAM fått från arbets- och näringsministeriet. Både lönesubventionerna och så kallade utvecklingsbidragen ökade jämfört med 2017.
Det material som PAM bett om omfattade allt stöd TE-byråerna och NTM-centralerna under ministeriet beviljat handel, hotell- och restaurangbranschen och fastighetsservice åren 2010–2018. Största enskilda posten är lönesubventioner som dock fördelas mellan fler än 2 000 företag årligen.
Under detta decennium har av enskilda serviceföretagen mest stöd fåtts av Kakslauttanen Arctic Resort, ett hotellföretag i Sodankylä i närheten av Saariselkä. Det har beviljats totalt över fyra miljoner euro i utvecklingsbidrag som delas ut av NTM-centralerna. Största enskilda beloppet var knappa en och en halv miljoner euro år 2014.
Kakslauttanen är särskilt känt för sina glasigloor som ofta pryder utländska tidningar då de presenterar Finland som resmål. På PAM är företaget dock bekant från flera tvister. Till exempel just år 2014 rapporterade tidningen PAM ingående om utredningen av lönefordringar på företaget.
”Vi hoppas ändå att stödet ges till ansvarsfulla företag.”
Åren därefter skrev tidningarna Helsingin Sanomat och Lapin Kansa stort om timlönen på tre euro till utländska anställda uthyrda av bemanningsföretag och regionsförvaltningsverket utredde frågan. Det kom också nya lönefordringsfall till PAM. Under årens lopp har tidningar dessutom berättat om två misstänkta miljöbrott. Samtidigt har företaget haft en för branschen exceptionellt hög vinstprocent i alla år – trots kostnader för utvidgningsprojekt.
Företaget finns inte längre bland stödmottagarna ifjol och i förfjol. Av materialet framgår dock inte huruvida det sökt stöd då.
Fram till 2015 beslutade Lapplands NTM-central om stödet till Kakslauttanen – därefter har Norra Österbottens NTM-central tagit över. Eija Virtasalo, chef för finansieringsenheten på Norra Österbottens NTM-central, berättar att en myndighet inte kan ta ställning till frågor som rör ett enskilt företag eller stödbeslut. På allmän nivå är de viktigaste kriterierna för att bevilja utvecklingsbidrag tillväxt och sysselsättning. Andra kriterier är hållbar utveckling – till exempel energieffektivitet – samt jämlikhet och jämställdhet. Sakkunniga på NTM-centraler utvärderar hur dessa kriterier uppfylls då det fattas beslut.
Ytterligare påminner Eija Virtasalo om att investeringsstöd på 15–35 procent beviljas beroende av företagsstorleken. Företag betalar därmed själva största delen av sina investeringar.
Enligt uppgifterna gavs största enskilda stödbeloppen även i övrigt främst till hotellföretag. PAM stöder en tilläggssatsning på att främja turism då detta möjliggör nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.
”Vi hoppas ändå att stödet ges till ansvarsfulla företag. Det ser ut som om det lönade sig att stärka övervakningen i detta samband”, noterar PAM-ordföranden Ann Selin.
Lönesubvention anser PAM åter vara ett effektivt sätt att sysselsätta och därför en fungerande form av företagsstöd.
Ser vi på alla företagsstöd är servicebranschernas andel liten. Till exempel energibolag, rederier och forskningsinstitut kan årligen få tiotals miljoner euro. MOT-programmet på Yle har tidigare utrett att direkta företagsstöden uppgår till nästan en miljard euro per år. Förutom TE-byråerna och NTM-centralerna beviljar också Business Finland (tidigare Tekes) stöd. MOT-programmets utredning omfattade inte detta stöd. Business Finland har understött till exempel energieffektivitetsprojekt inom handel.