Ge fackförbunden rätt att väcka talan och minska exploateringen av arbetskraft

PAM har en aktiv roll i att skydda sina medlemmars rättigheter, men också en bredare roll som branschens intressebevakare med uppgift att förhindra uppkomsten av två arbetsmarknader och ojämlikhet. Fackförbundet hjälper även de arbetare som exploaterats men inte är fackliga medlemmar.

”PAM hjälper polisen med att räkna lönefordringar i samband med brottsutredningar alltid då polisen begär det, och vi har också varit med i rättegångar som vittne. Vi samarbetar intensivt med olika myndigheter”, säger Johanna Sparf, chef för Helsingfors och Nylands regionkontor.

Regionkontoret i Helsingfors och Nyland har för närvarande cirka 200 tvister på sitt bord, varav en fjärdedel är inom fastighetssektorn och lämnats främst in av medlemmar med invandrarbakgrund.

”Oftast är det fråga om små företag. I större företag är det huvudförtroendevalda som sköter medlemmars angelägenheter”, säger Sparf.

Enligt regionchefen är tröskeln för organisering ganska hög för en anställd som befinner sig i en situation som börjar likna människohandel.

”Även om du är fackligt ansluten vågar du kanske inte ta upp saken i ditt eget namn. Förutsättningen för att utreda ärendet är att vi kan vara i kontakt med arbetsgivaren och berätta vem saken gäller. ”

”Ofta får en utländsk arbetare låg lön och/eller jobbar långa dagar på grund av personens etniska bakgrund. När man vet att en anställd är beroende av arbetsplatsen för att kunna behålla sitt uppehållstillstånd, utnyttjas hans okunnighet om finsk lagstiftning. ”

Lagändringar behövs för att utrota exploatering

Fackförbundets rätt att väcka talan skulle bidra till att föra fram fall av missbruk. Rätten att väcka talan är rätten att väcka talan på anställdas vägnar. Det förbättrar individens skydd och rättssäkerhet i arbetslivet.
 

”Ofta är den anställda rädd för att förlora sitt uppehållstillstånd, och om jobbet försvinner, får hen lämna landet. För att PAM ska kunna ta hand om ärendet på den anställdas vägnar, behöver man hans eller hennes tillstånd. Utan det kommer det inte att lyckas. Det är också ofta anledningen till att ärenden inte förs vidare”, tillägger Sparf.

”Det är mycket typiskt att ärenden kommer till PAM först efter att den anställda har bytt jobb, eftersom personen inte vågat ta upp saken tidigare. Å andra sidan är det förståeligt. ”

”Samma faktorer både utsätter för exploatering och höjer tröskeln för offren att rapportera om det. Det är fråga om bristande språkkunskaper och isolerade arbetsförhållanden, vilket förekommer mycket vanligt inom städbranschen. ” 

Enligt Johanna Sparf bör lagstiftningsändringar göras i första hand för att begränsa exploateringen av arbetskraft.

”I nuläget kan vi inte agera om en anställd inte vågar ge oss fullmakt att föra saken vidare på grund av att hen är rädd för att mista sitt liv eller sitt uppehållstillstånd. Facket ska få verktyg, t.ex. rätten att väcka talan, så att vi kan agera formellt i dessa situationer. ”

Ökade befogenheter och resurser för myndigheter

Trots att facket gör sitt yttersta för att förbättra utländska arbetares ställning på arbetsmarknaden, måste uppmärksamhet också fästas vid myndigheternas befogenheter och resurser.

Enligt PAM:s advokat Suvi Vilches har förbundet redan länge försökt hålla exploateringsfrågan med i samhällsdebatten.  

”Under de senaste tio åren har PAM föreslagit olika lagstiftnings- och arbetarskyddsåtgärder. Senast i början av juni presenterade vi tillsammans med FFC en lista (på finska) med tio förslag på förändringar i den gällande myndighetspraxis och lagstiftning för att förhindra utnyttjandet av utländska arbetare, ”påminner hon.

”I många fall är det den utländska arbetaren som får lida i stället för andra. Hen riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd och bli utvisad från Finland. Istället är riskerna för arbetsgivaren som begått överträdelserna små”, betonar Vilches.

I början av juni hördes hon om exploateringstemat av en arbetsgrupp som har tillsatts av arbets- och näringsministeriet.

PAM:s intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo twittrade den 5 juli 2020 så här om nödvändiga åtgärder: ”Det finns många mediciner: bättre polisresurser för utredningar, resurser för regionförvaltningsverket att införa väsentliga administrativa sanktioner, att kriminalisera underbetalning och rätten för fackförbund att väcka talan. Dessutom behövs det ändringar i upphandlingslagen i fråga om efterlevnaden av arbetsvillkor och lönesättning, i lagen om beställaransvar, kedjeansvar och ibruktagandet av skattenummer inom städning, fastighetsförvaltning och restaurangbranschen.”

”PAM tar hand om de ärenden som kommer till förbundets kännedom. Naturligtvis är vi redo att diskutera hur vi kan uppmuntra anställda att ge oss ärenden att ta hand om”, säger Vilches.

Vilches vet att det kan ta otroligt länge att lösa tvister som handlar om meningsskiljaktigheter.

”Fackförbundet har tusentals ärenden att ta hand om, och ofta tar arbetsgivarens genmäle också tid. Allt beror också på hur tillgänglig informationen är och hur samarbetsvilliga arbetsgivarna är. Rättsprocesserna tar också tid.”

Som exempel nämner Vilches ett fall där SMC Palvelu Oy, som också nämns i Helsingin Sanomats omdebatterade artikel, är inblandad i. Företaget förordade städaren att jobba extra långa dagar och oavlönad arbetstid. Det handlade främst om skolor i Esbo. Fallet kom fram år 2016, varefter tvisten har behandlats i tingsrätten och för närvarande fortfarande i hovrätten.

Men medlemskap i fackförbundet tillät arbetstagaren att pröva sin sak rättsligt utan risk för rättegångskostnader, och tingsrätten ansåg att den anställde var berättigad till en ersättning som uppgick till tiotusentals euro.