Identifiera och ta itu med diskriminering i arbetslivet

Ung eller erfaren. Mörk- eller ljushyad. En som talar ut eller tiger. Enligt lag måste alla behandlas lika i arbetslivet.

Arbetsdiskriminering är det fråga om när du utan orsak blir sämre behandlad än andra anställda och det i bakgrunden finns ett diskriminerande syfte.

De diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt diskrimineringslagen är till exempel ålder, medborgarskap, språk, religion, tro, politisk verksamhet, facklig verksamhet, hälsotillstånd och funktionshinder.

Så här inför Pride-veckan vill PAM understryka att ingen ska heller behandlas annorlunda och trakasseras på arbetsplatsen på grundval av sexuell läggning.

Enligt en färsk rapport blev arbetsmiljömyndigheterna under förra året kontaktade cirka 500 gånger av anställda om diskriminering i arbetslivet. Ofta ville de man ta reda på om en viss situation ansågs vara diskriminerande eller inte. På grundval av dessa genomförde arbetarskyddsinspektörerna totalt 110 diskrimineringsrelaterade inspektioner på arbetsplatser. Av dessa konstaterades 38 vara diskriminerande. 

Dessutom utförde arbetarskyddsinspektörerna 600 inspektioner för att utreda utländska arbetares arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Lönediskriminering framkom i 60 fall.

År efter år är hälsotillstånd den vanligaste diskrimineringsorsaken bland anställda. Till exempel kan en anställd känna att hans eller hennes sjukfrånvaro är anledningen till att hen valts ut bland anställda som den som ska sägas upp. 

Även om myndigheten mer sällan blir kontaktad om misstänkt arbetsdiskriminering på grund av religion eller sexuell läggning, kan man inte dra några slutsatser om den faktiska förekomsten av den här typen av diskriminering. Inspektör Eva Lassander från Södra Finlands regionförvaltningsverk har specialiserat sig på diskrimineringsfrågor och säger att arbetsdiskriminering lätt hamnar i skymundan. 

”Speciellt under ett pågående anställningsförhållande kan det finnas en tröskel för att ta upp frågan”, säger Lassander.

Ungefär hälften av fallen som rapporterats till arbetarskyddsmyndigheten är relaterade till att anställningsförhållandet upphör.

Hjälp din kollega att komma vidare!

Även fackförbund arbetar för att bekämpa diskriminering i arbetslivet. 

”Vid PAMs regionkontor förhandlar vi med arbetsgivare för att sätta stopp för diskriminerande praxis. I sista hand tas diskrimineringsärenden till domstolen”, säger PAM:s advokat Suvi Vilches.

Det finns uppenbar diskriminering inom servicesektorn om ett företag till exempel utnyttjar en arbetstagare med utländsk bakgrund genom att betala personen för låg lön och försämra dennes arbetsvillkor. Lönediskriminering möjliggörs ofta av anställdas bristande språkkunskaper eller kunskap om finsk lagstiftning. Det kan också vara fråga om brottslig verksamhet, till exempel diskriminering på arbetsmarknaden i form av utpressning.

Vilches uppmuntrar PAM:s medlemmar att hjälpa utländska arbetstagare att komma vidare genom att kontakta facket eller myndigheterna om det finns anledning att misstänka lönediskriminering.

”Vi kan inte förvänta oss att invandraren själv vet hur man ska gå till väga”, säger Vilches. 
 

Diskriminering också vid jobbsökning

Diskriminering är inte alltid lätt att verifiera, än mindre att ta itu med. Enligt PAM:s arbetsmiljöexpert Erika Kähärä är till exempel det att man förbiser en äldre arbetssökande i jobbsökning åldersdiskriminering. Det är dock svårt att bevisa, eftersom arbetsgivaren knappast erkänner att åldern var anledningen till att personen inte fick jobb.

En anställd som misstänker diskriminering måste visa ett orsakssamband till varför hen upplever att hen blivit felbehandlad. Orsakssambandet kan också vara tidsmässigt, till exempel om provanställningen avslutas över en natt när den anställda berättar om sin graviditet.

”Den tidsmässiga kopplingen mellan graviditetsnyheten och provanställningens upphörande kan då ge en presumtion för att det förekommit diskriminering”, säger Kähärä.
Därefter vänder bevisbördan och det är arbetsgivaren som ska visa varför situationen inte var diskriminerande. 

Allt som är orättvist är inte diskriminering

”En anställd kan känna att hen har blivit orättvist behandlad, men det finns ingen grund för diskriminering”, säger Erika Kähärä på PAM.

Till exempel om en anställd tilldelas mindre lockande arbetsskift eller semestertider, kan det i stället vara fråga om dåligt ledarskap. Diskriminering är det fråga om ifall besvärliga semesterdagar och arbetsskift ges på grund av att den anställda haft mod att ingripa i arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Den diskriminerande orsaken är då så kallad yrkesverksamhet. Diskriminering definieras i diskrimineringslagen och i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller könsfrågor.

En arbetsgivare som bryter mot förbudet mot diskriminering kan behöva betala ersättning till arbetstagaren.

Endast arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant kan göra sig skyldig till arbetsdiskriminering, inte en medarbetare, även om det är just han eller hon som uppfört sig dåligt. Arbetsgivaren måste ingripa om en anställd till exempel säger att hen tycker att en kollegas sexistiska skämt är störande. Sexuella trakasserier som arbetsgivaren inte tar tag i är diskriminering.

”I det ögonblicket då en anställd berättar för sin chef att hen upplever att en annan anställd beter sig dåligt och på ett sätt som upplevs som störande, har chefen ansvar för att utreda saken”, säger Kähärä.

Hon påminner ännu om att alla arbetsgivare aktivt måste främja lika behandling av anställda. Dessutom bör arbetsplatser med mer än 30 anställda göra upp planer som främjar jämställdhet och likabehandling.