Island främjar lika lön med strikt lag

På Island trädde i början av året en lag i kraft som har fått mycket uppmärksamhet: landet beslutade att organisationer med över 25 anställda, med hot om böter, ska utreda om de betalar lika lön för samma eller lika krävande arbeten till män och kvinnor samt korrigera eventuella skillnader. Motsvarande lag finns inte någon annanstans.

”Jämställdhet är en viktig prioritering i vårt regeringsprogram”, sa Islands social- och jämställdhetsminister Ásmundur Einar Daðason, som pratade om ämnet i Helsingfors på tisdagen.

Hon tror att den nya lagen kommer att främja lika lön mellan könen, ett område inom vilket man sedan tidigare låg lite före Finland. Nu är det dock för tidigt att se resultaten i statistiken.

Enligt Daðason är det fortfarande ett problem att yrken delas in i ”mans- och kvinnoyrken”, det vill säga den segregation som även i Finland är en viktig faktor i löneskillnaderna. I båda länderna är även deltidsarbete vanligare bland kvinnor.

I Islands modell måste alla arbetsplatser med över 25 anställda göra en noggrant definierad lönekartläggning som överenskommits av tre parter, det vill säga mellan styrelsen samt arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna. Det är cirka 80 procent av arbetstagarna som omfattas av lagen. Inte bara grundlönen utan även bonussystemen måste vara icke-diskriminerande. Kartläggningarna möjliggörs delvis av att löneuppgifterna är offentliga på Island.

Enligt återkopplingen man fått från företagen ger modellen kostnader men även fördelar i och med att personaladministrationen och arbetstillfredsställelsen kan förbättras.

I Finland har man haft en lag om lika lön i årtionden, men den så kallade kvinnans euro stiger långsamt. Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko, som talade på samma evenemang, sa att man bör ta lärdom av Islands modell och att möjligheterna för en ökad öppenhet om löneuppgifterna som en metod måste utredas även i Finland. När det gäller öppenheten ser hon att även snabba förändringar är möjliga.

”De nuvarande löneskillnaderna bör inte tolereras, utan vi måste förbättra situationen”, sammanfattade Saarikko.

PAMs ansvariga för samhällsrelationer Elena Gorschkow tycker att Islands lag är ett bra exempel på att man kan sträva efter jämställdhet även genom de sanktioner som anges i lagen.

”Det vore bra om man diskuterade i vilka situationer sanktioner skulle kunna vara möjliga. Vår nuvarande lagstiftning i frågor om lika lön är inte tillräckligt konkret”, säger Gorschkow.

Även Islands system för familjeledigheter har fått internationell uppmärksamhet för att den främjar jämställdheten. Redan år 2000 infördes en lag i landet som ger båda föräldrarna tre månaders ledighet och en tredje tremånadersperiod som de kan dela upp som de vill. Lagen tvingar inte pappor att ta ledigt, men familjen förlorar hans del om den inte tas ut.

På ett par år ökade pappornas uttag av familjeledigheter till cirka en tredjedel, även om andelen sjönk något under recessionen. I Finland tar papporna just nu endast ut cirka en tiondel av föräldradagpenningen.

Enligt Daðason är nästa steg på Island att förlänga ledigheten och även höja dagpenningen.
”Även denna reform görs mellan tre parter”, konstaterade hon.

Den nuvarande lagen har främjat jämställdheten mellan föräldrarna. Samtidigt har även strävan mot lika lön gått framåt, men man vet inte exakt i vilken grad reformen av familjeledigheterna har påverkat.

I Finland föll frågan om en mer jämställd modell för föräldraledigheterna, ett mål som understöds starkt av PAM, förra vintern för den här gången, då regeringspartierna inte nådde samförstånd i frågan. Reformen är dock fortfarande ett av PAMs mål för nästa mandatperiod. Saarikko sa att hon tror att frågan kommer att gå framåt oavsett vilka partier som sitter i nästa regering.

”Bland annat arbetsmarknadsorganisationerna har presenterat modeller för reformen och många av dem hänvisar just till Islands system”, konstaterade Saarikko.