Jaana Ylitalo på PAM: Tiden för extra timmarna är förbi – Finlands konkurrenskraft stärks inte med gratisarbete
Enligt intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo är det skäl att slopa konkurrenskraftsavtalstimmarna under denna avtalsrörelse. Bild: Eeva Anundi
Arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet skapar spänningar inför avtalsrörelsen. Enligt intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo på PAM är tiden för oavlönade extra timmarna förbi.
En arbetstidsförlängning på cirka tre dagar per år har ingått i anställningar inom privata servicebranscher sedan 2017. Intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo på PAM säger att avtalsrörelsen är rätt tidpunkt att slopa detta oavlönade arbete. För PAM inleddes avtalsrörelsen inom vissa branscher i slutet av förra veckan.
- Konkurrenskraftsavtalet var ett försök av förra regeringen att förbättra finländska konkurrenskraften. Arbetsmarknadsorganisationerna antog motvilligt avtalet år 2016 efter att regeringen hotat att annars stifta så kallade tvångslagar och genomföra ännu större försämringar. Flertalet anställda omfattas av avtalet. Detta innebar att arbetstiden förlängdes med 24 timmar per år utan ersättning.
- Konkurrenskraftsavtalet innebar också att arbetsgivaravgifter överfördes till anställda. Inom offentliga sektorn skars semesterpenningen ned.
”Nu räcker det. Finlands konkurrenskraft stärks inte med gratisarbete”, ställer Jaana Ylitalo fast.
PAM-branscherna har tillämpat konkurrenskraftsavtalet på olika sätt. Enligt Jaana Ylitalo utgör detta inget hinder för att slopa gratisarbetet.
”Allt vi avtalat om kan vi slopa. Ett föreslaget alternativ är att betala för timmarna. Vi vet exakt finansiella inverkan av gratistimmarna. I samband med heltidsanställningar har 24 timmar en kostnadseffekt på 1,3–1,4 procent på årsnivå”, säger hon.
Inom PAM-branscher är regelbundet dagarbete ovanligare. Extra timmarna har tagits i bruk genom att förlänga arbetstiden per vecka eller period, minska antalet lediga dagar eller med en mix av dessa två. Arbetstiden har därmed inte förlängts med några minuter per dag.
Inom handel samt turism-, restaurang- och fritidstjänster inbakades arbetstidsförlängningen delvis i nya årsledighetssystemet som bestämmer hur många lediga dagar du har. I samband med till exempel städare, fastighetsskötare och skidcenteranställda som redan inlett sina förhandlingar avtalades om att frågan ska lösas lokalt.
Har arbetsplatserna då haft problem med att tillämpa konkurrenskraftsavtalet?
Inom städbranschen har det i viss grad handlat om diktat. En förbundsombudsman berättar att timmarna tagits från semesterpenningen utan något avtal över huvud fast tanken var att det skulle uttryckligen förhandlas lokalt om dem. Avtalsexpert Jarkko Viitanen på PAM anser inte arbetstidsförlängningen vara klok inom fastighetsservice eftersom den sällan ökar arbetsmängden.
”Har ett städföretag till exempel ett veckoavtal på 25 timmar med en kund så var låter arbetsgivaren utföra gratis städarbetet”, undrar han.
De skriftliga frågor som regionkontoret i huvudstadsregionen fått om konkurrenskraftsavtalet har mest rört handel.
I september tog FFC:s styrelse ställning för att dess medlemsförbund ingår sådana nya kollektivavtal som slopar extra timmarna. Målet ska därmed vara samma som på Industrifacket som var först ute i avtalsrörelsen. PAM är ett medlemsförbund i FFC.
”Vi är av samma åsikt”, säger Jaana Ylitalo. Hon kastar en blick ut genom fönstret. Förbundets styrelse har ännu inte beslutat om målen för avtalsrörelsen. På PAM går ju största branschavtalen ut först på våren.
”Från fältet har vi dock fått ett klart budskap om att extra timmarna ska slopas”, fortsätter hon.
Enligt panelen av förtroendevalda på FFC tror finländska arbetsplatser inte på att konkurrenskraftsavtalet förbättrat vår konkurrenskraft. Av förtroendevalda anser dessutom 84 procent att extra timmarna inte skapat nya arbetstillfällen. I sin rapport drar Näringslivets forskningsinstitut Etla dock en annan slutsats. Enligt rapporten beror 40 procent av sysselsättningsförbättringen på arbetstidsförlängningen.
”Åtminstone kan vi säga att just arbetsgivarna haft nytta av timmarna”, bedömer Jaana Ylitalo.
Redan ifjol sade Industrifacket upp alla de avtal om förlängningar som kunde sägas upp. Av PAM-branscherna sade apoteksanställda upp tilläggsprotokollet över arbetstidsförlängningen i september. På PAM kunde endast dess avtal helt enkelt sägas upp.
Jaana Ylitalo noterar att timmarna tas upp vid förhandlingsborden i hela landet allteftersom kollektivavtalen går ut.
”Alla måste föra sin kamp mot timmarna. Listan över förhandlingsfrågor är lång”, avslutar hon.
Så här genomfördes timmarna inom PAM-branscher
- För anställda inom handel togs i bruk ett nytt årsledighetssystem som minskade antalet lediga dagar. Du intjänar årsledighet per 220 arbetstimmar. Lokalt kunde det avtalas om att bibehålla gamla söckenhelgssystemet och då förlängdes veckoarbetstiden från 37,5 till 38 timmar. Numera kan arbetsgivaren välja fritt mellan dessa två system.
- Inom turism-, restaurang- och fritidstjänster steg timantalet för heltidsanställda från 111 till 112,5 timmar per tre veckor. Dessutom inkluderades gratistimmar i nya årsledighetssystemet. Du intjänar årsledighet per 220 arbetstimmar.
- För väktare ändrades värdet på söckenhelger och förkortningsledighet till 6,75 timmar. För deltidsanställda genomfördes gratistimmarna som utbildning eller tillställningar utan lön.
- För städare, fastighetsskötare, teknisk apotekspersonal och skidcenteranställda bestämdes att det avtalas lokalt om gratistimmarna.