Jesses och Saritas vardag kretsar kring nattarbetet – hälften av lönen till hyra

Tre år sedan satt Sarita Kortelainen bestört på ett bankkontor. Hon hade just skilt sig från fadern till sitt barn och planerade att köpa en bostad. Beskedet var dock kristallklart: hennes inkomster var alltför låga.

”Jag var länge riktigt besviken, nedslagen och deppad. Det kändes som om allt hade kollapsat.”

Tidigare hade Sarita bott med sin man i en bostad hon ägt till hälften.

”På banken ställdes jag inför fakta. Före det hade jag aldrig tänkt att mina tillgångar och inkomster inte räckte till att köpa ett eget hem. Jag sålde min bostadsandel till min ex, vilket gav mig en liten men inte tillräcklig grundplåt. Banken krävde att jag skulle ha tio procent av lånebeloppet.”

Jesse besöker mammas arbetsplats på eftermiddgen nu och då. Till rutinerna hör bland annat en stund framför spelmaskinen och sodavatten.

Sarita som arbetar som bartender skulle ha beviljats ett lån på maximalt 110 000 euro.

”Det skulle inte ha räckt till en tillräckligt stor och bra bostad på ett bekvämt avstånd från min arbetsplats. Efter separationen bodde Jesse växelvis hos mig och sin far en vecka i taget och eftersom jag arbetar på natten behövde han ett dagis med lämpliga öppettider under veckorna hos mig. Jag ville också att Jesses andra hem ska vara nära så att vardagen är så enkel som möjlig.”

Bra kläder finns på lopptorg och min frisörvän klipper mitt hår till kompispris.

Till sist beslöt hon hyra en bostad. Vid Dickursby fann hon en höghustrea med 64 kvadratmeter och en egen ingärdad gård. Boendekostnaderna inklusive bilplats och vatten är 951 euro per månad.

Banken hade sagt henne att med hennes inkomster får boendekostnaderna inte överskrida 750 euro. Nuvarande hyran är därmed ett par hundra mer än kostnadstaket enligt banken.

På tre år har Sarita lagt märke till att hon klarar sig nog. Pappas maka sålde henne en gammal Renault för tusen euro och den garanterar smidiga resor till arbete och dagis. När bilen går sönder tar pappa hand om reparationerna. Pengar till nödvändiga bildelar skrapar Sarita ihop genom att utnyttja krediträkningar eller spara på dagliga utgifter.

”Bra kläder finns på lopptorg och min frisörvän klipper mitt hår till kompispris. För tillfället kan jag inte själv hjälpa mina vänner på annat sätt än att ge bort kläder som blivit för små för Jesse och köra vänner utan bil till exempel till butiken.”

I butiken vet Jesse utantill numren för att väga frukterna. 

Sarita är bartender på en karaokebar på ett hotell i Vanda fem nätter per vecka. I somras blev hon fastanställd och fick månadslön i stället för timersättning. Detta ökade trygghetskänslan och höjde smått också lönen. Nu är hennes bruttolön 3 000 euro per månad. Kvälls-, natt- och vice ansvarig-tilläggen står för nästan 600 euro och ersättningen för söndagsarbete för runt 200.

”Om jag arbetade klockan 6–18 från måndag till lördag var bruttot cirka 1 800 euro. Dubbla lönen på söndagar står därmed till exempel för en stor del av mina inkomster.”

Nu får hon i snitt 1 900 euro i handen varje månad. Då hälften av detta går till hyran för bostaden måste Sarita noga överväga alla inköp. Förutom köttfärs, mjölk, skinka, yoghurt och bröd köper hon nog också frukt och grönsaker.

Saritas arbetsplats är öppen varje dag hela året. Under veckoslut bildas en människomassa i tre led framför bardisken och alla vill ha sin dryck omedelbart.

Jesses favoriträtt är leverlåda med ketchup.

”Då jag berättar att jag serverar drycker på puben fem nätter per vecka blir frågeställarna ofta förbluffade – kan detta vara någons fasta arbete.”

Visst kan det. Sarita har arbetat inom branschen redan i över tio år. Hon är en av veteranerna på arbetsplatsen och utbildar nya anställda och praktikanter. Vissa kollegor har kommit in på restaurangbranschen av en slump men Sarita valde sitt yrke redan som 14-årig på Madeira.

Vårt arbete undervärderas.

Unga Sarita undrade stort hur det betalades till och med lön för något så roligt. Numera grämer hon över att hotell- och restaurangbranschen hamnat efter löneutvecklingen inom många andra branscher.

”Vårt arbete undervärderas. Du behöver inte besöka hotell och restauranger i motsats till mataffärer så vi har inte några trumfkort i förhandlingar. Strejkade vi orsakade det inte heller några allmänna problem, vilket var fallet om expediter eller fast piloter, läkare eller poliser strejkade. Inom dessa branscher måste förbund verkligen snabbt uppnå samförstånd.”

I början kunde hon göra många nattskift på 12 timmar i rad.

”Hur enkelt som helst bara jag bytte arbetsskor en gång per skift.”

Även om vardagen emellanåt är hektisk så finns det tid att i lugn och ro bygga legon hemma.

Numera tar det längre för henne att återhämta sig. Sömnrytmbyten utmattar dig och för mycket sömn tröttar dig ut, men om du inte sover känner du dig illamående och förlorar din aptit.

För tillfället följer Sarita med spänning med kollektivavtalsförhandlingarna inom restaurangbranschen. Mest hoppas hon på att såväl tim- och månadslönerna som tilläggen höjs.

”Jag vill inte förringa arbetet inom till exempel handel men jag kan inte förstå varför skillnaden är så ofantlig mellan våra och deras kvälls-, natt- och veckoslutstillägg. Inom bägge branscher arbetas samma tider men vi får en mycket sämre ersättning.”

Efter att arbetet är klart och baren i skick klockan fem på morgonen far Sarita hem för att sova. Telefonen väcker henne halv ett på eftermiddagen. Efter en kopp kaffe är det dags att gå efter Jesse från dagis.

Jag vill inte förringa arbetet inom t.ex. handeln men jag kan inte förstå varför skillnaden är så ofantlig mellan restaurangbranschens kvälls-, natt- och veckoslutstillägg.

”Du kan endast sällan utföra restaurangarbete klockan åtta till fyra från måndag till fredag och fast du kunde räckte inte pengarna till levnadskostnaderna med tanke på nuvarande lönenivån inom branschen. Jag behöver natt- och veckoslutstillägg för att klara mig.”

”Sanningen är att jag älskar mitt arbete och gör det fast tills jag dör, men jag älskar mitt barn ännu mer så något måste förändras.”

Saritas ekonomi förutsätter noggrannhet så att räkningarna blir betalda i tid.

Sarita Kortelainens månatliga inkomster och utgifter

Inkomster:
Nettolön 1 900 euro
Barnbidrag 140 euro
Totalt 2 040 euro

Utgifter:
Hyra 951 euro
Mat och dagligvaror 400 euro
Försäkringar (hem, bil och Jesse) 86 euro
Bilskatt 24 euro
Kläder och hälsa 60 euro
Hobbyer (gym på arbetsplatsen och betalar för klättring med e-pass från arbetsgivaren) 0 euro
Telefon och webb 90 euro
Bränsle till bil 160 euro
Elektricitet 30 euro
Dagisavgift 66 euro
Andra utgifter (bl.a. kreditkortsbetalningar och bilplats på arbetet) 130 euro
Totalt 1 997 euro