Kesko, som kammar hem rekordresultat, diskriminerar försäljare via belöningprinciper
En kassör bär skyddshandskar under en coronavåren på Citymarket. Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen
Företagets prestationsbonusprogram omfattar alla andra medarbetargrupper utom försäljare. Dessa fick en sommarpåse, även om det verkar finnas tydliga pengar för andra personalgrupper.
Företagets prestationsbonusprogram omfattar alla andra medarbetargrupper utom försäljare. PAM:s huvudförtroendemän anser att situationen är orättvis - om prestationsbonusen nekas kommer nästan 4000 säljare att lämnas utan en monetär prestationsbonus också den här gången. Majoriteten av dem är kvinnor som arbetar i Citymarket.
Bristen i systemet har funnits i årtionden. Keskos huvudförtroendemän, Jaana Kokkola och Petri Järvinen, säger att från år till år har förtroendemänne lyft fram frågan om att företagets försäljare ska ingå i prestationsbonusprogrammet vid gemensamma förhandlingar mellan anställda och arbetsgivare.
”Orättvisan i prestationsbonussystemet är att det inte omfattar alla. Till exempel kommer alla som arbetar i Citymarket som försäljare att lämnas utan prestationsbonus, säger huvudförtroendemannen Jaana Kokkola.
Enligt förtroendemannen berör kravet på att betala en prestationsbonus alla försäljare på Keskos lönelistor.
De förtroendevalda uppmanar till lika och lika behandling av personalgrupper. Enligt förtroendemännen talar en situation där inte alla täcks av prestationsbonusen om kränkning av jämlikheten mellan anställa.
”Vi har upprepade gånger föreslagit för VD:n att prestationsbonusen ska utvidgas till alla. Våra krav har inte avancerat i beslutsfattandet, än mindre blivit konkreta, berättar Järvinen.
Prestationsbonussystemet omfattar
hela personalen utom försäljarna.
”Genom förhandlingar har vi inte kunnat rätta till situationen i företaget. Beslutet att utvidga prestationsbonussystemet fattas av bolagets styrelse, fortsätter Järvinen.
Försäljare har inte rätt till prestationsbonus
Keskos prestationsbonusprogram omfattar cirka 8 000 anställda, inklusive VD och koncernledningen. Den täcker alla personalgrupper utom försäljare. År 2019 betalade Kesko 18,9 miljoner euro i prestationsbonusar baserat på prestationsbonusprogram i Finland.
Citymarket-försäljare , vilka Jaana Kokkola representerar, underlyder PAM:s kollektivavtal inom handeln. Samma kollektivavtal tillämpas också på Keskos lager. Där får däremot lageranställda representerade av Petri Järvinen en prestationsbonus.
”Till exempel inom logistik kan prestationsbonusens belopp vara 0-10 procent av de årliga intäkterna. Beloppet varierar från år till år. Arbetsgivaren har också möjlighet att inte betala det. Under min egen 34-åriga karriär på Kesko har jag missat två gånger en prestationsbonus, säger Järvinen.
Solfett på brödet
Trots den exceptionella situationen förorsakad av coronapandemin har Keskos resultatprognoser för första och andra kvartalet i år varit rekordhöga. Bakom detaljhandelsjätten som utfärdade en positiv resultatvarning finns en mycket framgångsrik dagligvaru- och livsmedelsbutik. Företaget berättade att detaljhandeln med bara livsmedel ökade med 12,3 procent i april-juni.
Enligt förtroendemännen har varje Kesko-anställd bidragit med sin insats att möjliggöra företagets framgångsrika resultat. De har gått till jobbet, haft lagret i rullning, sålt och guidat. Särskilt de som arbetar bland kunder har varit medvetna om att viruset kan spridas, menhar ändå utfört arbete utan att göra något större nummer av det hela.
”Under koronan har försäljare och de som jobbar i kundtjänst hyllats offentligt, och även presidenten har yppat sin uppskattning. Här arbetar vi i anletets svett för företagets framgång, men tacket syns inte till, förutom i festtalen. Dt ger ingen orsak till att le", framhåller Kokkola.
Bland Keskos personal är det bland annat avdelningschefer, varuhuschefer och tjänstemän som arbetar i butiker som får prestationsbonusar från detaljhandeln. Istället för en prestationsbonus kom Kesko ihåg försäljare med en sommarpåse som innehöll ett kexpaket, solfett och en dryckesflaska.
”Situationen är helt orimlig. De som jobbar på golvnivå får inte sin del av resultatet, säger Kokkola.
Jaana Kokkola har en karriär på mer än 20 år i butikskedjan. Han har varit huvudförtroendeman för Citymarket i åtta år. Majoriteten av stormarknadsförsäljare är kvinnor, så frågan om prestationsbonusar är också en fråga om jämställdhet.
”Det faktum att det finns ett kexpaket och solfett för det arbete som utförts som ett tack har fått arbetarna att bli arga. Personalen har sträckt sig som ett elastiskt band, och är detta nivån på uppskattning från ett mycket framgångsrikt företag", frågar sig Kokkola.
Det saknas logik i Keskos sätt att agera
Jyrki Sinkkonen, avtalsexpert inom PAM:s handelsområde, ser situationen, där en del av en av företagets medarbetargrupper utesluts från det prestationsbaserade bonussystemet, som orimlig.
”Det verkar som om det inte finns någon logik i Keskos verksamhet i detta avseende. Är det så att Kesko inte anser att försäljarens arbete är lika värdefullt som det arbete som andra har gjort för det gemensamma resultatet”, frågar han.
I en situation där alla anställda i företaget kollektivt har bidragit till företagets goda resultat, bör prestationsbonusen baserad på den riktas mot alla. Det här är PAM:s uppfattning.
"Om det är vanligt att belöna för ett bra resultat, påverkar belöning alla", konstaterar Sinkkonen.
Spelreglerna måste vara transparenta
och lika för alla parter.
Företagsspecifika prestationsbonusprogram är interna avtal. De är inte sådana som man kommer överens om i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarpart och förhandlas inte heller fram i kollektivavtal. Prestationsbonusprogrammet är ett flexibelt sätt att premiera anställda utöver grundlönen.
Enligt PAM måste utgångspunkten för de avtal som används i dessa företag vara att spelreglerna i systemet är transparenta och lika för alla parter.
”Dylika system måste alltid ta hänsyn till en rättvis belöning vad gäller behandlingen av anställda. I kollektiva premieringar måste grundförutsättningen vara jämlikhet”, avslutar Sinkkonen och betonar att kriterierna för prestationsbaserad ersättning måste vara transparenta.
Sinkkonen konstaterar att anställda bör vara genuint involverade i att förhandla om och komma överens om prestationsbonusar och deras betalningsgrunder när man kommer överens om prestationsbonusar i företag. Prestationsbaserade lönekomponenter kan, enligt Sinkkonen, vara ett bra komplement till att belöna vid sidan om på arbetsplater. De måste dock genomföras på ett sådant sätt att de når alla personalkategorier.
”Om det implementeras korrekt kommer prestationsbonussystemet att fungera som ett flexibelt element. Om företaget mår dåligt blir det inga belöningar. När det går bra får anställda få sin del. Systemet kan användas för att uppmuntra och engagera personal och förbättra människors försörjning, avslutar Sinkkonen.
