Klagomål om finländska systemet med allmänt bindande kollektivavtal till EU – fler allmänt bindande avtal i Norge

I samarbete med advokatbyrån Borelius har tankesmedjan Libera lämnat ett klagomål över kollektivavtals allmänbindande karaktär till EU. Enligt klagomålet skadar nuvarande systemet med allmänt bindande kollektivavtal Finland och försvårar situationen för oorganiserade arbetsgivare särskilt då det handlar om frågor som avtalas lokalt.

PAM avfärdar dessa påståenden. Det gällande systemet i Finland förhindrar inte lokala avtal utan skapar spelregler som garanterar sund konkurrens och förhindrar exploatering av anställda.

Enligt PAM-ordföranden Ann Selin garanterar ett heltäckande kollektivavtalssystem och allmänt bindande avtal att företagare har en möjlighet att klara sig och realisera de visioner de ställt upp i sina affärsplaner i sund konkurens. I juni sade Ann som följer:

”Hederliga tillvägagångssätt och de minimianställningsvillkor som tagits fram med kollektivavtal skapar förutsättningar för sund affärsverksamhet. Avviks det från dem innebär detta tyvärr ofta att ett företags framgång inte baserar sig på en bra företagsidé utan på exploatering av människor och instrumenten i välfärdssamhället.”

Enligt Ann ledde en situation utan ett kollektivavtalssystem dessutom till högre risk för svart ekonomi.

Allmänt bindande kollektivavtal för hotell- och restauranganställda i Norge

Samtidigt som Libera anser allmänt bindande kollektivavtal förhindra konkurrens har många kollektivavtal förklarats vara allmänt bindande i Norge de senaste åren. Senast skedde detta inom hotell-, restaurang- och cateringbranscherna med totalt 91 000 anställda.

Då Norge gick med i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ville landet förhindra en dumpning av lönerna till utländsk arbetskraft. Därför stiftades en lag enligt vilken ett kollektivavtal för någon bransch kan förklaras vara antingen helt eller delvis allmänt bindande. Då måste alla arbetsgivare följa minimilönerna eller andra anställningsvillkor i avtalet.

Detta har fungerat bra och under årens lopp har avtalens allmänbindande karaktär utvidgats till många branscher. Besluten fattas av statliga Tariffnemnda. För tillfället har nio norska branscher allmänt bindande kollektivavtal, bland annat byggnadsarbete, skeppsbyggnad och varv, godstransporter på väg, jordbruks- och trädgårdsarbete, elarbete och städning.

I allmänhet är endast kollektivavtalens bestämmelser om minimilöner allmänt bindande men ibland också andra bestämmelser om till exempel tillägg, arbetskläder eller ersättning för resekostnader. Den 1 januari 2018 förklarades minimilönerna i avtalet för hotell-, restaurang- och cateringanställda vara allmänt bindande. Fellesforbundet har drivit frågan och anser beslutet vara viktigt för hela branschen – nu finns det en lagstadgad undre gräns för lönerna.

Samtidigt bestämdes hur mycket arbetsgivare får maximalt ta för logi de tillhandahåller. Underbetalning kan inte heller lagligen skjutas framåt i leverantörskedjan eftersom arbetsgivare ska se till att deras underleverantörer också betalar en minimilön enligt det allmänt bindande kollektivavtalet.

Norska förtroendemän har rätt att kräva att arbetsgivaren ska bevisa att dess underleverantörer följer kollektivavtalet för branschen. Har huvudentreprenören inte en förtroendeman har förtroendemannen hos närmaste underleverantören samma rätt till information om sitt företags underleverantörer.

Arbetsmyndigheterna har gett bland annat anvisningar för att säkerställa att städning på underentreprenad uppfyller alla lagstadgade krav.

Enligt PAM:s intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo garanterar allmänt bindande kollektivavtal att anställda behandlas lika och får en tillräcklig lön.

”Norska exemplet visar att vi gjort rätt då vi anammat ett system med allmänt bindande kollektivavtal som hjälpt att skapa ett jämlikt samhälle. Vi har ingen anledning att ändra på något”, kommenterar Jaana.