Kontrollbesök avslöjade brister i avlöning och arbetstidsbokföring på städföretag
Fortfarande uppdagas fall med för låga löner i samband med inspektionerna. De grövsta har handlat till exempel om timlöner på 5 euro eller att lön över huvud inte betalats anställda. Bild: GettyImages.
I Finland anses städning vara en bransch med hög risk för arbetskraftsexploatering och människohandel. De senaste åren har regionförvaltningsverket i Södra Finland fokuserat sin övervakning särskilt på små oorganiserade företag och enligt tips det fått. Brister har uppdagats i avlöningen av anställda och arbetstidsbokföringen.
”Städbranschen övervakas endast i Södra Finland eftersom största delen av utländska arbetskraften inom städ- och fastighetstjänster finns inom detta område. Det är svårt att övervaka städbranschen eftersom det handlar om mobilt arbete”, berättar Niina Ahonen, inspektör på regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Under årens lopp har allt fler överraskningsinspektioner genomförts inom städbranschen – ofta på kvällar och nätter. Syftet är bland annat att kontrollera att utländska anställda har rätt att arbeta i landet och intervjua dem om löner och arbetstider.
”Inspektioner fokuserar oftast på olycksfallsförsäkringar, arbetstidshandlingar, söndagsarbete, övertidsarbete och löner. Ytterligare kontrolleras huruvida anställda har tillgång till lagstadgad företagshälsovård”, förklarar Niina Ahonen.
Regionförvaltningsverket kontrollerar också efterlevnaden av diskrimineringsförbudet – huruvida någon på arbetsplatsen diskriminerats på grund av ursprung, kön eller någon annan faktor.
”Finns det över huvud ingen arbetstidsbokföring har vi inte kunnat kontrollera detta”, noterar Niina Ahonen.
Enligt henne har myndighetssamarbetet med polisen varit fruktbart. Polisens närvaro har skapat trygghet både för verkets tjänstemän och för intervjuade. Information om inspektioner sprids bland aktörer inom branschen just då de genomförs i myndighetssamarbete.
Niina Ahonen anser dock att situationen blivit något bättre inom städbranschen fast verkets inspektörer fortfarande uppdagar fall med för låga löner. De grövsta har handlat till exempel om timlöner på 5 euro eller att lön över huvud inte betalats anställda.
Övervakning av utländsk arbetskraft inom städbranschen i Södra Finland
| Inspektioner totalt | Överraskningsinspektioner | I samarbete med polisen | |
| 2016 | 132 | 27 | 14 |
| 2017 | 131 | 60 | 45 |
| 2018 | 122 | 41 | 31 |
Inspektionsresultat från städbranschen i Södra Finland
| Inte rätt att arbeta (alla besök) | Brister i avlöning | Brister i arbetstidsbokföring | |
| 2016 | 25 % | 50 % | 52 % |
| 2017 | 14 % | 43 % | 60 % |
| 2018 | 17 % | 34 % | 51 % |
Källa: Regionförvaltningsverket i Södra Finland/Niina Ahonen
Inspektionsresultat från städbranschen i Södra Finland
Var fjärde inspektion som regionförvaltningsverket i Södra Finland genomförde år 2016 uppdagade anställda utan rätt att arbeta. Detta har minskat något men sådana anställda uppdagas fortfarande i var femte inspektion. Arbetsgivare är skyldiga att försäkra sig om att utländska anställda har rätt att arbeta, det vill säga har något slags uppehållstillstånd eller rätt att arbeta inom EU och EES.
Av resultaten ifjol framgår att det fortfarande finns brister i avlöningen och vart tredje företag hade inte koll på detta. Å andra sidan har situationen förbättrats – ifjol betalades oftare lön enligt kollektivavtalet än under tidigare år. I arbetstidsbokföringen finns fortfarande otaliga brister.
Källa: Regionförvaltningsverket i Södra Finland/Niina Ahonen
Asylsökanden sysselsätts inom städning
Enligt Niina Ahonen sysselsätter städbranschen många asylsökanden. Verkets inspektioner stöder detta. På de 107 företag som regionförvaltningsverket inspekterade ifjol utgjorde asylsökanden cirka en tiondedel av de anställda.
År 2018 hade tillsynsobjekten hos regionförvaltningsverket i Södra Finland totalt 818 utländska anställda varav 82 var asylsökanden.
Flesta av de anställda som visade sig inte ha rätt att arbeta var asylsökanden just inom städbranschen.
”Arbetsgivare känner inte nödvändigtvis till hur de kan kontrollera om någon har rätt att arbeta. Det ska de göra hos Migrationsverket innan arbetet inleds och under anställningen. Samma minimivillkor gäller asylsökanden som alla andra”, betonar Niina Ahonen.
Asylsökanden kan förvärvsarbeta antingen tre eller sex månader efter att de sökt asyl. Rätten att arbeta tar slut när beslutet om ansökan vunnit laga kraft. Därför rekommenderar Migrationsverket att arbetsgivare ska kontrollera rätten för asylsökanden att arbeta med åtta veckors intervall.
Plattformar nytt fenomen inom städbranschen
Enligt Niina Ahonen blir egenanställning och plattformsekonomi hela tiden vanligare också inom städ- och fastighetstjänster. Det problematiska är att inspektioner begränsas till arbetsavtalsförhållanden.
”Vi har lagt märke till fenomenet. Varje inspektion utvärderar separat huruvida kännetecknen för en anställning uppfylls”, säger hon.
Underleverantörskedjor förekommer också inom städbranschen. Verket har till exempel fått veta om fall i vilka stora städföretag skapat långa kedjor. Det är svårt att övervaka sådana underleverantörskedjor.
Enligt Niina Ahonen kommer tillgången till information att förbättras när nya inkomstregistret tas i bruk år 2020. Registret kommer också att underlätta övervakningen av hemstädning.
”Att ta i bruk skattenumret inom städ- och övriga branscher kunde vara ett sätt att förbättra styrningen av branscherna. Stora städföretag utnyttjar redan personnummer”, noterar hon.