Krisbranschernas arbetstagare måste få ersättning för förlorad inkomst

I början av coronaepidemin berömdes det finska systemet med permitteringar och arbetslöshetsskydd för sin flexibilitet. Krisbranschernas företag kunde snabbt anpassa sina kostnader, och de anställda fick stöd i form av arbetslöshetsdagpenning.

När restriktionerna på näringsgrenarna sedan blivit återkommande, har man fixat flera rundor av kostnadsstöd till företagen. Permitterade och uppsagda anställda har fått nöja sig med dagpenning som är långt under den lön de baserar sig på. Så kan det inte fortsätta. Det är hög tid att ersätta den förlorade inkomsten åt arbetstagare som drabbats av restriktionerna.

Arbetslöshetsskyddet utgår ifrån att den arbetslösa eller permitterade kan söka och ta emot jobb och därmed påverka sin egen utkomst. När hela branscher stänger är det inte en reell möjlighet. Då permitteringarna blir utdragna och återkommande blir skillnaden mellan löneinkomst och arbetslöshetsskyddet allt större.

Utifrån arbetsförmedlingsstatistiken kan vi uppskatta att restaurangbranschens arbetstagare ensamma betalat ca 200 miljoner ur egen ficka för pandemihanteringen redan före den senaste permitteringsvågen. De har dragit åt svångremmen, använt sina besparingar och blivit skuldsatta för att klara sig genom återkommande permitteringar och uppsägningar.

Stödmodellen måste även fokusera på framtiden. Med tanke på kommande coronavågor och ännu okända epidemier måste ett system skapas för att betala ut stöd i realtid genom företagens lönebetalningssystem Som det är nu upplevs de hårt drabbade branscherna som osäkra, och arbetstagare har så småningom och då det är möjligt bytt bransch. Om kompetensen försvinner till andra branscher, så har företagen trots alla kostnadsstöd och ersättningar inte verksamhetsförutsättningar efter krisen.

Insändare publicerad i Hufvudstadsbladet 26.1.2022.