Kunskaperna gör att det känns mer smärtsamt, men ökar också interaktionen och tilliten
Kunskap är en viktig del av förtroendemannens verktygslåda. Enligt Jaana Paanetoja, arbetsrättsexpert, ska förtroendemannen få information både från arbetsgivaren och arbetstagarna.
Jaana Paanetoja, docent på Helsingfors universitet, utbildar varje år flera tiotals PAM-förtroendemän i arbetsrätt. Kännedom om arbetslagstiftningen ingår i förtroendemannens verktygslåda, och därför går vi igenom de viktiga paragraferna på fortsättningskursen för förtroendemän.
På kurserna har doktor Paanetoja själv fått värdefull information om utmaningarna inom handeln, säkerhetsbranschen och restaurangbranschen liksom om deltidsarbete.
”Ett särdrag är gemensamt för förtroendemännen inom olika servicebranscher: mod”, säger Paanetoja.
Förtroendemannen ska förutom lagarna även känna till kollektivavtalen i den egna branschen. Det är förtroendemannens uppgift att övervaka att kollektivavtalet följs. Enligt Paanetoja är det ännu viktigare att övervaka att arbetsvillkoren följs nu när man redan har fått igenom många kollektivavtal.
Ett särdrag är gemensamt för förtroendemännen inom olika servicebranscher: mod.
Förtroendemannen är en länk mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Som budbärare behöver hen naturligtvis information från båda parter, säger Paanetoja.
Enligt samarbetslagen ska arbetsgivaren ge förtroendemannen information om exempelvis företagets ekonomiska situation. Paanetoja varnar dock för att delad information kan bli tom på innehåll.
”Det nämns bara kort i lagen vilka uppgifter som ska ges. Det står inget om hur ingående informationen ska vara eller hur den ska förmedlas.”
Dessutom kan förtroendemannen på särskild begäran få information om hur många deltidsanställda och visstidsanställda företaget har. Riktlinjer för tillgången till information finns även i kollektivavtalen. Exempelvis enligt handelns kollektivavtal ska förtroendemannen få en lista över arbetstagarna en gång om året. Namnen på arbetstagarna får hen först en månad efter deras ankomst.
Förtroendemän har konstaterat att de inte kommer åt försörjningsproblemen inom handeln med de uppgifterna: att deltidsanställda inte får fler arbetstimmar utan att man alltid anställer nytt folk.
Paanetoja förstår det, men hon tycker inte att man ska förringa företagets personalplan. Arbetsgivaren och personalen måste tillsammans behandla bland annat principerna för rekrytering och det är bra om förtroendemannen får igenom sina egna tankar i planen.
”Förutseende planer är viktiga som styrmedel för arbetsgivarens verksamhet, även om de ofta betraktas som onödiga och för allmänna”, försäkrar Paanetoja. Hon ger också de deltidsanställda ansvar för att följa upp att de arbetstimmar som erbjuds fördelas bland de befintliga arbetstagarna. Om ett företag har många verksamhetsställen blir det helt enkelt för mycket att ta reda på för förtroendemannen. ”Förtroendemannen vet inte heller om en deltidsanställd ens vill ha de där jobben.”
På samma sätt måste arbetstagarna själva följa upp och berätta om bristerna i löneutbetalningarna, säger Paanetoja. Även om förtroendemannen övervakar att kollektivavtalet följs så ser hen inte bristerna på lönebeskedet om ingen talar om dem för hen.
Vad ingår i förtroendemannens verktygslåda förutom kunskap, enligt Paanetoja?
”Kunskap om rutinerna på arbetsplatsen samt en förmåga att hantera mänskliga relationer och till interaktion. Att själv orka. Det är det.”
När hon har hållit utbildningar för förtroendemännen från PAM har hon undrat om de verkligen ställs inför de svåra frågor som också nämns i den här artikeln.
”En förtroendeman måste vara lite som en ekonom, en psykolog och en jurist.”
Hon säger att kunskaper gör att det känns mer smärtsamt, men att kollektivavtalet i själva verket inte säger allt.
”Innan en förtroendeman kan ge ett svar på en fråga måste hen veta vad man har kommit överens om med arbetstagaren i kollektivavtalet, vad man har kommit överens om muntligen och vad praxisen på arbetsplatsen är.”
Paanetoja är inget språkrör för arbetstagarna, utan ser även saker och ting ur arbetsgivarnas perspektiv. Hon ger förtroendemännen rådet att se till att modellen för interaktion inte har blivit snedvriden, så att man bara tar upp problem i samarbetet.
”Hur många förtroendemän har kommit med bra återkoppling till arbetsgivaren?” frågar hon.
Allmänt bindande kollektivavtal och tillhörande arbets- och lönevillkor kommer även i fortsättningen att vara viktiga. De kommer enligt Paanetojas bedömning att bevaras.
”Arbetsgivaren är illa ute om de måste ingå individuella avtal med varje enskild arbetstagare, men samtidigt ändå måste behandla alla jämlikt. Ju mer individuella lösningar man tillämpar, desto större ansvar får arbetsgivaren för att alla chefers avtal, kanske så många som hundra stycken, är jämlika.”
Hon skulle ändå vara beredd att göra en ingående revidering av kollektivavtalen så att exempelvis invandrare lättare förstår texterna.
Enligt en undersökning som PAM lät genomföra i höstas ansåg så många som 87 procent av finländarna att det är viktigt att det finns en förtroendeman på arbetsplatsen. Paanetoja funderar en stund över resultatet. Sedan kommer bedömningen: en ganska tung siffra.
Paanetoja tycker att resultatet av enkäten visar att Företagarna i Finlands kritik mot förtroendemannasystemet inte har nått fram till folket.
uutisen-teksti: Marja Ikkala