Kontakt må-fre

Vänligen notera att PAM:s och a-kassans telefontjänster är upptagna särskilt på morgnarna. Du hittar svar till många frågor på vår webbplats.

MEDLEMSKAPET, ANSLUTNING, ANSTÄLLNINGSFRÅGOR

030 100 640 vardagar kl. 10-14

A-KASSAN

020 690 211 vardagar kl. 10-14

Arbetslagstiftning - 01.06.2018 klo 15.40

Lagändringarna rörande varierande arbetstid inte tillräckliga

Inom vissa PAM-branscher har nollavtal dock uteslutits med kollektivavtal. Bild: GettyImages.

Lagstiftningen om arbetstagarens ställning vid varierande arbetstid trädde i kraft idag. Nya lagstiftningen använder inte termen ”nollavtal” utan i lagtexten pratas om varierande arbetstid.

Enligt jurist Karoliina Huovila på Servicefacket PAM räcker nya bestämmelserna inte till och i praktiken kan nollavtal alltjämt utnyttjas fritt. Om etablering av arbetstiden sägs fortfarande inte ett knyst.

Inom vissa PAM-branscher har nollavtal dock uteslutits med kollektivavtal.
”Enligt till exempel kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster, likaså handelns kollektivavtal, ska det avtalas om genomsnittliga minimiarbetstiden i arbetsavtalet. Är faktiska arbetstiden utan grundad orsak dessutom längre än avtalade arbetstiden ska arbetstiden i arbetsavtalet justeras så att den motsvarar faktiska arbetstiden. Nollavtal är därmed egentligen inte möjliga enligt sådana här kollektivavtal, men de hindrar inte arbetsavtal som går ut på att du kallas till arbete vid behov”, berättar Karoliina.

Med nya lagstiftningen begränsas användningsområdet för avtal med varierande arbetstid – det vill säga 0–40 timmar per vecka – till situationer där arbetsgivarens behov av arbetskraft varierar. Kortjobb typiska för servicebranscher handlar också om varierande arbetstid – arbetstagaren kallas ju särskilt till arbete.

I fortsättningen ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en redogörelse för i vilka situationer och i vilken grad det uppstår behov av arbetskraft för arbetsgivaren samt bedöma kommande arbetsmängden. Karoliina Huovila anser detta vara bra.

En annan förbättring är att arbetstagarens rätt till lön för sjukdomstid säkerställs. Anställda som på grund av sjukdom eller olycka inte kan utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid.

Lagstiftningen ska ytterligaren trygga rätten till lön för uppsägningstid. Understiger det arbete som arbetsgivaren erbjuder under uppsägningstiden genomsnittliga arbetsmängden för de 12 veckor som föregår sista arbetsskiftet, ska arbetsgivaren ersätta det inkomstbortfall som beror på underskridningen.
”Då en arbetsskiftsförteckning utarbetas i framtiden ska anställda ges tillfälle att meddela i vilken grad och under vilka förutsättningar de kan ta emot arbete om arbetsgivaren vill erbjuda dem arbete som överstiger minimiarbetstiden. Detta gör det lättare för anställda att planera vardagen och de kan till exempel också ta emot annat arbete”, noterar Karoliina.

”Personer med nollavtal behöver framöver inte gå med på hur mycket mertidsarbete som helst. Anställda med deltidsavtal och fasta timmar kan fortfarande ge sitt samtycke till mertidsarbete”, lägger hon till.

Enligt en PAM-utredning vill över hälften av anställda med nollavtal arbeta på heltid. Etablering av arbetstiden är ett effektivt sätt att tygla ogrundat utnyttjande av deltidsanställningar.

PAM deltog i beredningen av lagstiftningen tillsammans med regeringen och arbetsmarknadens centralorganisationer. Servicefacket kritiserade lagförslaget då det var ute på remiss från arbetslivs- och jämställdhetsutskottet. 

 

Nyheter