Liisa Jaakonsaari lämnar Europaparlamentet: ”Medborgarna får sin röst hörd via parlamentet”
Liisa Jaakonsaari som varit Europaparlamentariker i två perioder går igenom betydelsen av EU och viktiga beslut under nuvarande period – hur EU stärkt ställningen för löntagare och varför det är viktigt att rösta i EU-valet.
456 röster för samma lön
”Under perioden var det viktigaste beslutet för anställda direktivet om så kallade rörliga eller utstationerade arbetstagare. Tanken var att för samma arbete ska det betalas samma lön i samma land – målet var att få bort billig arbetskraft från Europa.
Enligt mig låg bakom Brexit att polacker och rumäner reste till Storbritannien för att göra samma arbete som lokalbefolkningen men med lägre lön. Det har varit mycket gynnsamt för brittiska ekonomin men samtidigt har det rubbat rättskänslan hos människor. Jag tror att därför fick tanken att Storbritannien ska lämna EU luft under vingarna. Syftet med direktivet är att förhindra trixande med priset på arbetskraft.
Det är klart att också i Finland har vi redan två – kanske rentav tre –arbetsmarknader. Fast allmänt bindande kollektivavtal förhindrar grövsta spekulationerna förekommer sådant här trixande med priset på arbetskraft då det övervakas för lite. Därför är europeisk lagstiftning ytterst viktig.”
Tudelad marknad i styr
”Ett annat viktigt beslut för anställda var då ELA (European Labour Authority) – Europeiska arbetsmyndigheten – antogs helt i slutet av perioden. Frågan har redan gått igenom beslutsprocessen på parlamentet. Europeiska arbetsmyndigheten ska hjälpa att övervaka anställningsvillkor och den ska inleda sitt arbete ännu i år.
I Finland har arbetarskyddsmyndigheternas övervakningsmöjligheter systematiskt minskats – därför har arbetsmarknaden tudelats också hos oss. För att inte tala om ren brottslighet – detta framgår till exempel av de nepalesiska restauranger som debatterats i offentligheten.”
"En rättvis arbetsmarknad är en EU-idé som ännu inte realiserats – den är ändå ett viktigt mål.”
3:e ordförandeskapet
”På sommaren börjar finländska ordförandeskapet. Under det tas upp ett socialt starkare Europa. För tillfället har alla kriterier för ekonomisk framgång att göra med skuld och tillväxtsiffror. Tanken bakom sociala Europa är att hur vi lyckas i samhället ska också bedömas med andra indikatorer såsom antalet fattiga – särskilt pensionärer – och skolavhoppare. Under nästa period är en konkret uppgift att ta fram sådana indikatorer som uppmuntrar till utbildning och bättre livskvalitet på flera nivåer.
I Europa är många riktigt entusiastiska över sociala Europa men hittills har Finland inte drivit frågan särskilt ivrigt. Enligt mig har vi finländare mycket att ge övriga Europa, till exempel då det handlar om förskolepedagogik och högklassig barnomsorg.
Samtidigt som Finland försämrade dagvårdsmöjligheterna för barn med invandrarbakgrund om mamman är hemma prisades finländska modellen just därför att den anses vara bra för invandrare och särskilt kvinnor. Genom att fästa uppmärksamhet vid goda sidor av nordiska modeller kan vi stärka arbetet för att minska ojämlikheten i Europa.
751 europaparlamentariker
”I EU får medborgarna sin röst hörd egentligen endast via parlamentet. Fast EU annars är ett paradis för teknokrater lyfter just parlamentet fram medborgarperspektivet.
På Europaparlamentet får arbetslivsfrågor partier att gå skilda vägar.
Av en Europaparlamentariker krävs uthållighet – politik är ju en uthållighetsgren där det tar tid innan idéer blir till beslut. Parlamentariker ska ha empati och förståelse för andra EU-stater. Initiativrikedom och aktivitet är egenskaper guld värda – 13 finländska parlamentariker drunknar bland totalt 751 om de inte själva är aktiva i sin grupp och över gruppgränserna.”
26.5. val till Europaparlamentet
”Just nu behövs Europeiska unionen mest efter andra världskriget. Detta val till Europaparlamentet är avgörande eftersom för tillfället ligger en sådan trend i luften att ytterhögern och populisterna kan klart öka sitt understöd. Om det går så kan de lamslå hela EU. Å andra sidan kan detta också resultera i tätare samarbete mellan dem som förhåller sig positiva till Europa.
”Detta val till Europaparlamentet är avgörande.”
I förra EU-valet var valdeltagandet under 40 procent i Finland. Sjunker det ytterligare företräder Europaparlamentet på sätt och vis inte längre medborgarna eftersom de inte röstar. I Finland var valdeltagandet 11 procent bland under 24-åriga. Enligt mig är det viktigaste att vi fortfarande har en majoritet som förhåller sig positiv till Europa och löntagare efter valet – en majoritet som kan fortsätta stifta lagar. Det är ändå inte så besvärligt att rösta.”
40 år i politiken
”Jag har arbetat med politik i totalt 40 år– först 30 år i riksdagen och nu 10 år på Europaparlamentet. Det är en riktigt lång tid – troligen den längsta parlamentarikerkarriär en kvinna någonsin haft i Finland. På ett sätt känns det vemodigt men samtidigt riktigt roligt. Jag ställer därmed inte upp i kommande valet men jag kommer att ställa min erfarenhet och kompetens från en lång politisk karriär till andras förfogande.
Jag deltog just i ett möte på Kalevi Sorsa-fonden. Det är en tankesmedja där gärna delar med av mig. Jag har också andra planer. Nyligen bads jag komma med i styrelsen för Uleåborgs universitet och jag tackade med glädje ja. Jag måste bara lära mig säga ’nej’. Det kommer så många förfrågningar från hela Finland att jag måste först vila en stund och se vad jag vill göra i lugn och ro.”
Här kan du läsa mer om Europaparlamentet och dess politiska grupper.
Tidtabeller för EU-valet
- Valet till Europaparlamentet förrättas söndagen 26 maj 2019.
- Du kan förhandsrösta i Finland 15–21 maj och utomlands 15–18 maj.