Lönetransparens i Europa

De finska servicefackförbunden vädjade i början av maj till EU-kommissionen att fortsätta beredningen av direktivförslaget (Gender Pay Transparency Directive) för bättre lönetransparens. 

”Fackförbunden anser det vara viktigt att direktivet blir en del av EU-kommissionens arbetsgprogram för i år. Ett direktiv är bindande för medlemsländerna och det har en direkt inverkan också på den finska lagstiftningen”, säger PAM:s intressebevakningsdirektör Jaana Ylitalo om direktivförslaget. 

Med dessa vädjanden vill facken vända sig till EU-kommissionären Helena Dalli med ansvar för jämställdhet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. 

”Von der Leyen gav i höstas ett löfte om att främja lönetransparensen i Europa i sitt program ”En ambitiösare union. Min agenda för Europa”.  Hon lovade att inom de första 100 dagarna av sin mandatperiod lägga fram åtgärder för att införa bindande lönetransparensåtgärder. Nu är det dags att infria sina löften”, säger Ylitalo.

Det finns en tydlig skillnad mellan kvinnors och mäns löner. Målet med lönejämställdhet - lika lön för lika eller likvärdigt arbete - har inte uppnåtts överallt i Europa. Procenttalen talar sitt tydliga språk. Lönegapet mellan könen är i genomsnitt 16,2 procent i EU-länderna, även om det finns skillnader mellan branscher och länder. 

”När man räknar med alla inkomster som bidrar till människornas uppehälle, stiger procenttalen plötsligt i höjden. Därför är det här så oroväckande”, säger Ylitalo allvarligt.

Intressebevakningsdirektören fortsätter:

”Det är viktigt att noggrant definiera begreppet likvärdigt arbete på europeisk nivå. För detta behövs de rätta verktygen. Vi har föreslagit i Finland att man kunde bygga upp ett gemensamt verktyg för bedömning av arbetets kravnivå som kunde användas för att bedöma vad som är likvärdigt arbete också mellan olika branscher. Det är i jämförelser mellan olika branscher som de största löneskillnaderna kan hittas. Det är också allmänt känt att lönerna inom industrin har ett försprång före andra”, säger hon.

”Försämrade villkor och sjunkande löner får inte bli det nya normala för kvinnodominerade yrken hos oss eller i Europa överlag”.    

Servicebranscherna i Finland är som bekant kvinnodominerade och detta återspeglar sig också i lönerna. Även om lönerna för män och kvinnor som jobbar heltid kan ha närmat sig, försvagar ströjobb, deltidsarbete och snuttjobb arbetstagarnas ställning inom servicefacket ur lönejämställdhetsperspektiv. 

”Deltidsarbete vållar förtret inom kvinnodominerade branscher och i synnerhet inom servicebranscher, inom mänsdominerade branscher tillämpas deltidsarbete bara sällan. Om deltidsarbete tillämpades som kriterium i löneutredningar, skulle löneskillnaderna mellan män och kvinnor var ännu större”, hävdar Ylitalo. 

Enligt Ylitalo finns det verktyg i Finland, såsom lönekarteringar, men de borde tillämpas mera regelbundet i företagen.

Corona har orsakat problem som i allt större utsträckning drabbar servicebranscherna och kvinnodominerade branscher överallt i Europa. I en sådan här situation måste fackförbunden kunna garantera lika och rimlig lön. 

”Om vi jämför situationen med 90-talets depression och med händelserna då, kan vi se konsekvenserna ännu i dag inom servicebranscherna. Försämrade anställningsvillkor och snuttjobb hade en grogrund i depressionen. Därför måste vi inom fackförbunden se till att detta inte händer igen. Vi måste se till att försämrade villkor och sjunkande löner inte får bli det nya normala för kvinnodominerade yrken hos oss eller i Europa överlag”, förklarar Ylitalo.