Mindre kontroll över livet på grund av coronaviruset – hur få allt att hänga ihop?

”Hur går det”, frågar Juho Mertanen som arbetar på Psykisk Hälsa Finland rf. Han har just slutfört ett utbildningsseminarium för över 200 åhörare och nu är det dags för en telefonintervju. Temat för bägge två är det samma – hur undantagstillståndet kan påverka vår mentala hälsa och vad vi kan göra.

”I en sådan här exceptionell global situation där förhållandena inte är normala kan egna reaktionerna vara något speciella. Du ska förhålla dig förstående och deltagande till dem”, säger han.

Denna vår har han själv också varit tvungen att lära sig barmhärtighet när egna prestationerna inom alla livsområden inte varit på samma nivå som under ”normala förhållanden”. Han har varit tvungen att prioritera frågor.

”Av dig kräver denna situation tålamod, att du kan släppa loss och anpassa dig”, noterar han.

”Omständigheterna kan man inte påverka men sin
egen inställning nog.”

Vi alla reagerar individuellt på kriser. Enligt Juho är vanligaste symptomen negativa tankar och kroppsliga reaktioner såsom smärta och värk, sömnproblem och matsmältningsbesvär. Vissa kan vara överenergiska och konstant beredda att reagera medan andra kan åter vara tankspridda och glömska och ha koncentrationssvårigheter. Sociala umgänget med närmaste kretsen kan bli svårare om du själv eller andra blivit till exempel otåliga eller bitska på grund av krisen.

Det viktiga är att du stannar upp vid ditt sinneslandskap för att lyssna på dina känslor och identifiera eventuella ändringar i dig själv eller dina resurser. Alltid är detta dock inte lätt.

”Ofta ökar belastningen så småningom och obemärkt. Är du irriterad kan det vara svårt för dig att inse att du är irriterad – i stället skyller du bara på andra. Skriver du dagbok, bläddrar i gamla fotoalbum eller snackar med nära och kära kan det vara enklare att återfinna tidigare sinnelaget”, tipsar Juho. 

Det bekymmer över utkomsten, hälsan och närstående som coronaviruspandemin förorsakat har lett till att många förlorat känslan av kontroll. Detta är inte obetydligt eftersom känslan av kontroll skapar trygghet och är bland våra psykologiska grundbehov. En bra nyhet är att känslan kan stärkas.

”Fast du inte kan påverka förhållandena kan du påverka din inställning och ditt agerande. Därför är det viktigt att finna ting som coronaviruskrisen inte påverkar. Via dem kan du öka känslan av kontroll i stället för att hela tiden fokusera på frågor som du inte kan påverka”, säger Juho.

Ett exempel han tar upp är vardagsrytmen – den skapar förutsägbarhet och trygghet i livet. Vi själva beslutar också hur vi tar vara på oss själva, vad vi äter och hur vi rör på oss. Däremot kan du inte hemifrån göra något åt globala virussituationen. Därför anser Juho det vara viktigt att reglera när du läser nyheter och när du ger dig själv tillstånd att släcka nyhetskanalerna. 

”Hur känner jag mig just nu?

Vad behöver och saknar jag?”

Han pratar också om medveten närvaro som hjälper dig att lugna ner kroppen och sinnet. På webbsidorna för Psykisk Hälsa Finland finns till exempel avslappningsövningar (på finska) som kan hjälpa dig att stanna vid ditt sinneslandskap och fråga – hur känner jag mig just nu? Vad saknar och behöver jag?

”Studier har visat att aktiva sociala relationer är viktiga för mentala hälsan. Att snacka med andra klargör dina tankar så att du inte ältar dem i onödan. Du ska fundera på sätt att hålla kontakt och utnyttja dem.”

Tidigare upplevda livskriser eller utmanande tider kan också ha gett värdefulla lärdomar. Enligt Juho fungerar de metoder med vilka du kom över en tidigare kris troligen också i detta fall.

Då du drar gamla utmaningar till minnes påminns du samtidigt om att alla kriser är tillfälliga.

​​​​​​​

När ska du då söka extern hjälp för att orka? För detta har Juho en enkel regel som han alltid nämner på utbildningar:

”Lägger du märke till att du funderar på huruvida du borde snacka med någon – då ska du normalt också göra det. Ju tidigare du ber om hjälp – oberoende av om det är från en chattjänst, företagshälsovården eller något annat håll – desto mindre behövs för att åtgärda illamåendet.”

I vår har allt fler sökt stöd för att orka. Till exempel kristelefonen hos Psykisk Hälsa Finland har haft nästan 50 procent fler kontakter i januari–april och tjänsten har besvarat en tredjedel fler samtal jämfört med året innan.

Exceptionella situationen kan också leda till djup insikt och en möjlighet att gå igenom egna värderingar.

”Efter att alla resurser inte längre går åt till att se till att du klarar av vardagen kan dessa exceptionella förhållanden också hjälpa dig att finna sådan vishet som ger värdefull vägkost för framtiden.”