Omstridda danska aktiveringsmodellen fungerar – men endast på ytan

Danska versionen av aktiveringsmodellen – beskæftigelsesindsatsen, det vill säga sysselsättningsinsatsen – är en klar succé. Åtminstone på ytan: sysselsättningen är rekordhög och arbetslösheten har sjunkit de senaste åren.

Temat är dock politiskt omstritt och har get upphov till en tuff debatt. Kritik har framförts av fackförbund men också av arbetsgivare och arbetslösas organisationer. Sedan 1990-talet och särskilt från 2001 har kraven på arbetslösa och kontrollen av aktivitet och tillgänglighet på arbetsmarknaden ökat.
Systemet fokuserar på aktivt, snabbt och obligatoriskt letande efter arbete. Uppfyller mottagare av dagpenning inte kraven straffas de med en nedsättning av utkomst- eller socialskyddet. Arbetslösa som inte tillhör en arbetslöshetskassa måste arbeta i minst 225 timmar per år – annars försämras socialskyddet.

Laila Sejersen, 51, från Mørke i östra Jylland har fått känna av kontrollen och straffen. Hon har varit delvis arbetslös redan i många år och fick först inkomstrelaterat arbetslöshetsunderstöd och sedan socialbidrag. Sedan 2016 har 225-timmarsregeln rört henne.

”Arbetsmarknadscentret sände mig ett brev enligt vilket mitt bidrag nedsätts om jag inte arbetar i minst 113 timmar nästa fyra månader. Nedsättningen innebar att jag hade svårt att klara av boendekostnaderna för mitt nuvarande hem”, berättar Laila.

Laila Sejersen oroar sig för om hon har råd att bo kvar i sitt nuvarande hem 
om understödet sänks. Bild: Simon Jeppesen

Hon arbetar via ett bemanningsföretag på en lokal fabrik då det finns arbete.
”Jag söker alla lediga jobb jag kan finna och det är inte lätt att få arbete som kräver endast låg utbildning. Nedsättningshotet är riktigt stressande och frustrerande. Redan nu har jag till exempel svårt att köpa min familj julpresenter varje år.”

Laila har flera gånger utfört oavlönat arbete enligt aktiveringsmodellen. Sådant arbete hindrar en nedsättning av understöd. Senast handlade det om arbete på ett dagis och en förpackningsfabrik.

”Alla är intresserade av din arbetsinsats så länge de inte behöver betala något men de vill inte anställa dig enligt vanliga villkor”, utbrister Laila förargat.

Professor Henning Jørgensen vid Aalborg Universitet har specialiserat sig på arbetsmarknaden. Enligt honom har kraven och kontrollen ökat jämfört med förra decenniet.

”På 1990-talet kompletterades aktiveringsmodellen bland annat genom att satsa offentliga medel på utbildning av arbetslösa. Efter att Anders Fogh Rasmussens högerregering tog över år 2001 har fokusen enbart varit på att ha arbetslösa under kontroll”, noterar Henning.

”Människor måste söka allt fler jobb, sanktioner utnyttjas ofta och oavlönat arbete enligt aktiveringsmodellen utnyttjas i stor grad för att få människor att söka jobb. Du bestraffas för att du är arbetslös. Fokusen är inte längre på full sysselsättning utan på arbetskraftsutbudet. Detta har också skapat ett tryck att sänka lönenivån”, lägger han till.

”Såvitt jag kan se följer finländska regeringen tankarna bakom danska modellen.”

Arbetskraftscentrum och arbetslöshetskassor ska kontrollera att arbetslösa uppfyller kraven i modellen. Från 2011 har det årligen getts 100 000–130 000 sanktioner för att kraven inte uppfyllts.

I mars föreslog danska arbetsministern Troels Lund Poulsen 20 nya regler för att skärpa kontrollen och straffen samt minska bidragsfusk.
”Det är viktigt att komma med ett klart budskap om att vi inte godkänner bidragsfusk”, slog arbetsministern fast.

Företagsföreträdare anser också att kravet på att söka jobb har negativa följder. En enkät som företagsorganisationen Dansk Erhverv offentliggjorde i mars visar att 38 % av företagen får ansökningar från arbetslösa som egentligen inte är intresserade av lediga jobbet utan endast vill uppfylla kravet från arbetskraftscentrumet.

Fakta: Danska aktiveringsmodellen

• Arbetslösa ska aktivt söka jobb. Ett exakt antal har inte slagits fast men enligt praxis ska det sändas fler än en ansökan per vecka.
• Aktivering innebär att arbetslösa ska arbeta senast inom 6 månader efter att ha blivit arbetslösa – annars nedsätts stödet. Lön får de inte för detta arbete. För under 30- och över 50-åriga är gränsen 3 månader.
• Tillhör du inte en arbetslöshetskassa ska du arbeta i minst 225 timmar per år. Uppfyller du inte detta krav nedsätts socialbidraget.
• År 2016 beslöt danska regeringen om "gränser för socialbidrag". Detta innebär att bostads- och andra bidrag till arbetslösa som inte tillhör en kassa kan också nedsättas. Det har beräknats att detta redan påverkat bland annat situationen för 60 000 barn då deras föräldrars utkomst sjunkit.
• År 2009 förkortades den tid du maximalt kan få inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshetskassa från fyra till två år.