Ordförande Annika Rönni-Sällinen på PAM: Gränserna för väktaruppgiften ska inte rubbas
I affärer finns numera allt fler ”väktare-expediter”. Servicefackets ordförande Annika Rönni-Sällinen tror inte att en diffus korsning av två separata yrken – väktare och expedit – ökar tryggheten. Däremot kan detta rubba uppfattningen av lagstadgade uppgifterna och rättigheterna för väktare.
Inom servicebranscher förekommer det mer våld på arbetsplatsen än genomsnittligt. Enligt nationella brottsofferundersökningen 2016 rör detta särskilt väktare och dörrvakter på restauranger inom PAM-branscherna. Dessa grupper möter våld på arbetsplatsen oftare än vanligt. Dessutom framgår det av PAM-medlemsenkäter till exempel att 60 procent av expediterna någon gång hotats verbalt och 10 procent upplevt våld medan sex procent av hela befolkningen har hotats eller upplevt våld.
På sin regionturné i Kuopio idag träffade PAM-ordförande Annika Rönni-Sällinen bland annat väktare. De senaste åren har allt fler handelsföretag introducerat ”väktare-expediter” i tillägg till vanliga väktare. Sådana finner du i såväl K- som S-affärer.
”Det är naturligtvis positivt att arbetsgivarna börjat leta efter nya lösningar för att garantera en trygg arbetsplats. Jag måste dock säga att jag är djupt skeptisk till denna innovation”, noterar Annika Rönni-Sällinen.
Arbetsgivaren är i första hand ansvarig för arbetarskyddet och skyldig att introducera också till exempel säsongsanställda i arbetarskydd och tillvägagångssätt då det eventuellt förekommer våld eller sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska minimera farliga situationerna i arbetet.
Det finns särskild lagstiftning om privata säkerhetstjänster.
”Vi ska vara medvetna om att väktare-expediter inte har fler rättigheter än vanliga expediter eller mannen på gatan om de inte har väktarstatus. Vi måste fråga oss själva huruvida hoten mot anställda minskar om de ska ta hand om bägge uppgifterna samtidigt. Allmänt har det väl tänkts att en synlig väktare i affären kan med sin närvaro förebygga till exempel snatterier”, funderar Annika Rönni-Sällinen.
För att väktare-expediter ska kunna ha väktarrättigheter ska de ha genomgått väktarutbildning och vara anställda på ett säkerhetsföretag som polisen beviljat näringstillstånd. Till exempel S-gruppen har redan bildat ett dotterbolag inom säkerhetsbranschen.
Allt fler säkerhetsföretag erbjuder dock väktare-expedit-tjänster. Lagen känner inte till detta begrepp – därmed kan företagen själva ställa fast utbildnings- och övriga krav.
”Jag anser det vara ytterst tvivelaktigt att gränserna för säkerhetsuppgifter rubbas på detta sätt. Lagstiftningen känner inte till väktare-expediter”, säger Annika Rönni-Sällinen.
Säkerhetsföretag marknadsför väktare-expediter med kostnadseffektivitet.
”Kostnadseffektiviteten baserar sig väl på att en enda person utför två arbetsuppgifter. Enligt mig var det bra om personer som ska se till tryggheten i en affär verkligen kunde fokusera på säkerhet. Om du till exempel ska lägga varor på hyllor och samtidigt hålla ett öga på situationen i affären uppmärksammar du egentligen varken den ena eller den andra uppgiften. Därmed ökar denna lösning inte säkerheten – tyvärr går det troligen tvärtom.”