På säkerhetsföretaget AVARN är man bekant med lokala avtal: Avtalen ingås enbart om sådant som parterna är överens om

På glasväggarna på det moderna kontoret står orden: samarbete, tillit och mod.
De orden passar bra som måttstock för lokala avtal, men verkar vara AVARN Securitys värderingar från början. Två män pratar skämtsamt med varandra framför glasväggen. De har båda mörka kavajer på sig. Juha Mustonen är chef för administration och personal på AVARN, medan Toni Lindgren är huvudförtroendeman. Företaget är ett av de största inom säkerhetsbranschen i Finland.

Den allmänna uppfattningen tycks vara att lokala avtal alltid är dåligt för arbetstagarna, vilket de enligt min mening inte är alls är, säger Lindgren.

Varför föredrar säkerhetsbranschen lokala avtal, som i exempelvis butikerna befinner sig i sin linda? Här i Sockenbacka i Helsingfors framgår det att det behövs tid, tajming och bra relationer mellan arbetsgivarens representant och förtroendemannen för att ingå lokala avtal.

”Den allmänna uppfattningen tycks vara att lokala avtal alltid är dåligt för arbetstagarna, vilket de enligt min mening inte är alls är", säger huvudförtroendeman Lindgren undrande.

Kollektivavtalet för bevakningsbranschen innehåller många punkter om att ingå lokala avtal, vilket är en av anledningarna till att man på AVARN och dess föregångare G4S och Turvatiimi är vana vid att förhandla.

”Den största utmaningen i branschen är att hitta ny arbetskraft”, funderar Mustonen.

Lokala avtal är ett sätt för företaget att värna om sitt rykte som en arbetsplats där man ger arbetstagarna möjlighet att påverka till exempel arbetstiderna.
”Vi vill vara föregångare, så att vi får personal”, säger Mustonen.
Lindgren tillägger att det numera är lättare att få heltidsarbete i branschen än för exempelvis tio år sedan.
2015 ville regeringen och arbetsgivarna till varje pris genom lagstiftningen utöka de lokala avtalen, men arbetstagarsidan svarade att man inte får sätta en lägre lön än i kollektivavtalet.

Vi är inte inställda på att försämra arbetsvillkoren. Då hade något varit fel även ur affärssynpunkt, om det var så, säger Mustonen.

De båda är rörande överens. Den ena säger någonting och den andra bekräftar:
”Vi vågar säga galna saker till varandra utan rädsla för att den andra ska bli sur”, säger Lindgren och Mustonen nickar.
”Våra lokala avtal är ett uttryck för vad båda parter vill”, säger Mustonen.
”Precis”, tillägger Lindgren.
När de är som mest omfattande berör de lokala avtalen alla AVARNs nästan tre tusen anställda, när de är som minst några få personer, och allt däremellan.
I modellen för avlönat arbete har man exempelvis kommit överens om att den som är sjukskriven kan försöka utföra arbete enligt sin förmåga. Lindgren tycker att modellen är riktigt bra både för arbetsgivaren och arbetstagarna. I den konkurrensutsatta branschen lämnar företagen in anbud. De ger också upphov till lokala avtal.

”Vi går redan igenom i förväg vilken löneklass man bör betala”, säger Lindgren. Duon anser att det är en fördel för båda parter att man ”fajtas” om saker och ting i förhand så att tvisterna inte tas ända till förbunden.

Juha Mustonen och Toni Lindgren är inte alltid överens, men de frågorna blir det inga lokala avtal om. 

Personalchefen och huvudförtroendemannen diskuterade ömsesidigt förtroende med sådan hängivenhet att man måste ifrågasätta det: inte kan det väl vara så roligt att komma överens om arbetsvillkor?
”Om vi inte når samförstånd så gör det ingenting. De frågorna blir det inga lokala avtal om”, säger Mustonen.
Lindgren medger att det ibland har gått åt skogen. "Om exempelvis arbetsgivaren har fått orimliga fördelar har man korrigerat avtalet i efterhand", säger Lindgren.

Det kan mycket väl vara så att stämningen mellan duon hårdnar under återstoden av maj månad. De är båda med och förhandlar om kollektivavtalet för hela bevakningsbranschen mellan PAM och Palta. Även representanter för några av de viktigaste företagen är med vid förhandlingsbordet.
Båda säger att man vill lägga till fler punkter om lokala avtal i branschens kollektivavtal. När det gäller de övriga branscherna har samma arbetsgivarförbund, det vill säga Palta, drivit att man ska besluta om åtminstone en del av löneförhöjningarna på företagen, men det har PAM inte gått med på.
Lindgren har goda erfarenheter av lokala avtal. Han har också stöd av företagets förtroendemannanätverk, till skillnad från hur det kan vara på vissa småföretag. Därför är han inte heller emot att löneförhöjningarna skulle kunna avtalas på företagen.

"Det skulle leda till snabbare beslut än under kollektivavtalsförhandlingarna", tror Lindgren.

AVARN Security

Ägare: Ägs av nordiska Sector Alarm Group.
Omsättning: 96 miljoner euro (2017).
Historik: Uppstod efter att G4S Finland och Turvatiimi slogs samman 2016. I januari fick vi höra om fusionen av AVARN och Prevent 360. Om konkurrensmyndigheten godkänner affären blir AVARN Finlands näst största företag inom säkerhetsbranschen efter Securitas.
Kollektivavtal: För väktare kollektivavtalet för bevakningsbranschen, tidigare även kollektivavtalet för penninghanteringsbranschen.
Verksamhet: Ett säkerhetsföretag med heltäckande tjänsteutbud som erbjuder bevakning, övervakning, säkerhetsteknik, larmcentraltjänster, värdetransporter och penninghantering.
Anställda: cirka 2 800 i Finland.