PAM: Bra att tillgångsprövningen delvis ändras
Utlänningslagen ändras den 1 juni 2019. Efter det tillämpas bland annat tillgångsprövning inte längre på personer som byter bransch och söker fortsatt uppehållstillstånd för arbetstagare. Målet för ändringen är både att öka tillgången till arbetskraft och minska utländska anställdas beroende av en enda arbetsgivare.
Allmänna målet för tillgångsprövning har varit att se till att arbetsgivare i första hand anställer finländska och andra EU-medborgare till fysiska arbetsuppgifter, till exempel städning eller restaurangarbete. Den rör därmed inte experter som redan nu får komma till Finland utan tillgångsprövning.
Från juni tillämpas prövning av tillgången på arbetskraft inte längre på en person som med stöd av uppehållstillstånd för arbetstagare arbetat i Finland i minst ett år och som byter till en annan bransch där den i regel tillämpas.
”Detta rör en liten grupp anställda. Det handlar om personer som arbetat lagligt med stöd av arbetstillstånd redan i minst ett år. Målet för ändringen är bland annat att se till att anställda sysselsätts också i fortsättningen och att de inte längre är bundna till en viss bransch utan kan byta till en annan om de så vill”, preciserar jurist Suvi Vilches på PAM.
Hon betonar att i samband med arbetstillstånd kontrollerar en TE-byrå fortfarande arbetsvillkoren. Förhandskontrollen av arbetsgivare är fortsättningsvis i kraft – endast tillgångsprövningen slopas.
Lagändringen har positiva följder
Lagändringen syftar till att underlätta arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet. Företag har ansett detta vara positivt eftersom det blir enklare att få arbetskraft. PAM understödde ändringen därför att den kan minska utländska anställdas beroende av en enda arbetsgivare och därmed blir det lättare att bringa missbruk
till offentligheten.
Slopandet av tillgångsprövning för personer som redan arbetar i Finland och byter bransch rör årligen endast några tiotal sökande av uppehållstillstånd. I vissa fall kan lagändringen dock innebära en stor förändring då prövningen inte längre hindrar byte av arbete.
”Nu kan till exempel en kock börja arbeta på en hamburgerbar eller inom någon helt annan bransch.”
Tidigare har städare till exempel varit bundna till städarbete och endast kunnat byta till en annan arbetsgivare.
”Nu kan de söka sig till andra branscher efter att ha arbetat i ett år. Vi känner till att inom städbranschen arbetar många invandrare och flera har en utbildning som gjorde det möjligt för dem att söka sig till annat arbete”, lägger Suvi Vilches till.
Vad är prövning av tillgången på arbetskraft?
- Målet för tillgångsprövningen är att se till att arbetsgivare först försöker finna arbetskraft i Finland innan de rekryterar utanför EU- och EES-staterna och Schweiz. Det handlar om en helhetsprövning som omfattar förhandskontroll och bedömning av tillgången på arbetskraft.
- När en TE-byrå fattar ett delbeslut ska den utreda att beviljandet av ett uppehållstillstånd för arbetstagare inte förhindrar att en för arbetet lämplig och på arbetsmarknaden tillgänglig person sysselsätts. Tillgångsprövningen varierar efter bransch.
- Det krävs ett positivt delbeslut för att ett uppehållstillstånd för arbetstagare ska kunna beviljas. Förhandskontrollen går ut på att utreda bland annat anställningsvillkoren och att arbetsgivaren klarar av sina arbetsgivarskyldigheter.
Det har också förekommit fall där arbetsgivaren inbillar anställda att arbetstillståndet är bundet till en viss arbetsplats.
”För utländska anställda är det fortfarande riskfylldare att tvista om anställningen jämfört med finländska”, noterar Suvi Vilches.
Anställda vågar bättre driva sina rättigheter då de inte längre är bundna till en arbetsgivare. Att tvista om något resulterar ganska säkert i förlorat arbete och uppehållet i landet och via det uppehället för hela familjen kan bero på detta arbete.
Myndighetskontroll spelar central roll
PAM understöder dock inte att tillgångsprövningen slopas totalt. Enligt förbundet finns det redan tillräckligt med kompetent arbetskraft i Finland och EU – bara arbetsgivare är beredda att erbjuda anständiga anställningsvillkor.
”Detta påverkas klart av myndighetsresurserna. Arbetarskyddsmyndigheterna ska få mer resurser och det ska vara möjligt att satsa på utlänningskontroller. Fast en TE-byrå fortsättningsvis kommer att kontrollera anställningsvillkoren på förhand räcker detta tyvärr inte alltid till, eftersom företag ofta kan framföra saker och ting på sådant sätt att de klarar av kontrollen. Regionförvaltningsverkets och polisens efterhandskontroll måste därför effektiviseras. Behovet av detta har framgått bland annat av fallet om arbetsförhållandena för nepalesiska kockar”, kräver Suvi Vilches.