PAM får ny ordförande – hur besvarar konkurrenterna Annika Rönni-Sällinen och Jouni Tallgren vissa påståenden?

Jag har en bra anledning till att ställa upp i valet av ny ordförande till förbundet.

Jouni Tallgren: Jag anser att för tillfället kommer åsikterna bland medlemmarna inte ordentligt fram. I vissa fall har de upplevt att någon betrodd grupp beslutar om allt. Det ser inte heller bra ut om ett av de största förbunden i Finland har endast en ordförandekandidat.

Annika Rönni-Sällinen: För mig har det alltid varit viktigt att hålla på de svagare. Det har varit en essentiell del av mitt arbete i fackföreningsrörelsen. Just PAM känns som mitt förbund. Jag arbetade länge där och är själv medlem av förbundet. Då en stor grupp PAM-aktiva bad mig ställa upp kändes det ganska naturligt att svara ja. Ytterligare upplever jag att jag har mycket att ge. Lång erfarenhet av fackföreningsrörelsen har förberett mig för detta uppdrag.

I framtiden ska löner baseras mer på arbetsresultat och företagets framgång.

Tallgren: Fullständiga resultatlöner är inte bra för vanliga anställda. Det ska alltid utgås från en minimilön. I ett resultatlönesystem kan arbetsgivare ställa upp sådana gränser för resultatet att ingen klarar av att uppnå dem.

Rönni-Sällinen: Också i fortsättningen ska löner främst basera sig på kollektivavtal efter bransch. För att resultatet och uppskattningen av PAM-medlemmars arbete återspeglades bättre i lönekuverten ska resultatlöner dock utvecklas och det ska vara möjligt att gemensamt avtala om sådana system lokalt på arbetsplatser.

I framtiden hamnar fackföreningsrörelsen i underläge om landets nästa regering driver en politik som bestraffar anställda.

Tallgren: Jag är rädd för att så kan det gå om nuvarande regeringskoalitionen kan fortsätta efter riksdagsvalet.

Rönni-Sällinen: Det är ytterst viktigt att anställda röstar i valet. Då får vi en annorlunda politik än den som nuvarande regeringen drivit. Fortsätter samma linje som nu har vi helt säkert tuffa tider framför oss. Jag är ändå inte av samma åsikt att fackliga rörelsen hamnade i underläge. Det innebar dock att vi hela tiden var tvungna att försvara oss.

Förlängningen av arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet ska avlägsnas från servicebranscherna under nästa avtalsomgång.

Tallgren: Absolut. Förlängningen har endast haft nackdelar.

Rönni-Sällinen: Arbetstiden förlängdes under tuffa tider – därmed är det logiskt att under bättre tider ska detta kompenseras eller ska det återgås till tidigare arbetstiden. Denna fråga tas upp under nästa avtalsomgång om arbetstagarsidan vill det.

Om jag väljs till ordförande förändras mycket på PAM.

Tallgren: Jag tror inte att det blir några drastiska förändringar. Vissa formaliteter kanske. Jag är nöjd med PAM-verksamheten. I stora drag är allt bra men i vissa fall ska sättet att betjäna medlemmarna preciseras.

Rönni-Sällinen: Ja på längre sikt. Ser vi fem eller tio år bakåt i tiden har tillvägagångssätten ändrats klart på förbundet. De måste förändras i framtiden också. Förbundet kan inte stå och stampa på stället utan det måste hålla sig à jour.

En bra fackavdelning är en lokal påverkare som håller aktivt kontakt med regionala beslutsfattare och arbetslivsaktörer.

Tallgren: Fint om det är så men enligt mig kan det vara svårt för mindre fackavdelningar att kontakta lokala påverkare. Detta låter som något främst större fackavdelningar klarar av. Själv är jag med i styrelsen för en liten förening för tjänstemän inom specialyrken som företräder knappa 1 800 personer.

Rönni-Sällinen: Så är det. Vi måste komma ihåg att en fackavdelning är lika med de medlemmar och aktiva som verkar på fackavdelningen.

I framtiden utgör invandrare en viktig medlemsgrupp hos PAM. För att nå ut till dem ska förbundet erbjuda skräddarsydda tjänster.

Tallgren: Invandrare kommer att spela en viktig roll på förbundet – eller åtminstone förhoppningsvis då de blir allt fler i samhället. Jag tror att bara människor diskuterar med dem får vi dem att förstå sig på finländska seden att tillhöra fackföreningsrörelsen. I fortsättningen behövs säkert mer tolkningstjänster på förbundet.

Rönni-Sällinen: Invandrare måste säkerligen erbjudas till exempel språkutbildning som redan nu arrangerats. Eller deras integration kan stödas och det kan erbjudas utbildning som ger insikter i finländska arbetslivet och kulturen. Vissa andra medlemsgrupper kan på motsvarande sätt behöva skräddarsydda tjänster. Tjänster till invandrare kan förutsätta att det ställs språkkrav på förbundspersonalen.

Fackförbundet ska vara en folkrörelse – inte en serviceorganisation som tar hand om anställningsproblem bland medlemmar.

Tallgren: Enligt mig ska fackförbundet vara en serviceorganisation som omfattar studenter, arbetslösa, anställda och pensionärer – och allt däremellan. Förbundet ska driva deras frågor. Fackförbundet ska också berätta hur frågor löses på arbetsplatser. Är situationen riktigt dålig på en arbetsplats kan förbundet direkt hjälpa medlemmen och stöda förtroendemannen.

Rönni-Sällinen: Bägge två aspekter behövs – att ställa dem mot varandra är inte fruktbart. I grund och botten är fackföreningsrörelsen en folkrörelse som försöker uppnå bättre anställningsvillkor med kollektivavtal. Finländska fackföreningsrörelsen är också en allmännyttig institution med ett brett arbetsfält, vilket dock förutsätter representativitet, det vill säga tillräckligt många medlemmar. För att medlemmarna ska anse förbundet vara nyttigt måste det försöka garantera att de rättigheter fackföreningsrörelsen förhandlat fram också realiseras. Detta förutsätter en serviceorganisation.