PAM samlade ihop alla former av understödd sysselsättning – lön och anställningsförhållande ovanligt
PAMs PM är en sammanställning av vad de som arbetar med olika former av stöd på arbetsplatsen gör och vilka villkor de har.
Det är allt fler på arbetsplatserna som är där på praktik, inlärning eller för att prova. Förtroendemännen har svårt att hålla sig ajour med vilka regler man bör följa och när.
I ett PM sammanställt av PAM har vi samlat ihop de viktigaste stöden som människor har på arbetsplatserna i form av olika typer av praktik och provperioder. I PM:et har vi sammanställt syftet med stöden, de centrala reglerna och även stödformens popularitet.
PAMs socialpolitiska expert Mari Kettunen, som har deltagit i sammanställningen av PM:et, anser att stödet i sig är motiverat.
”När arbetslösheten drar ut på tiden kan det vara svårt att få jobb på den öppna arbetsmarknaden. Olika stödformer kan fungera som en väg till sysselsättning och på det sättet är de viktiga”, tror Kettunen.
Ur arbetstagarnas synvinkel ser det dock ut som att stödsysselsättning och inlärning i arbetet används för att täcka det normala behovet av arbetskraft. I så fall fungerar inte stödet eller praktiken så mycket bättre ur stödmottagarens, den som genomgår inlärning i arbetets eller arbetsgemenskapens synvinkel. Den enda övervakning som sker är ofta att arbetsgivaren meddelar arbetsmarknadsverket att arbetstagarna inte omfattas av återanställningsskyldigheten.
Det är få stödformer inom vilka sysselsättningen på arbetsplatsen bygger på ett anställningsförhållande och tillhörande lön. En annan aspekt i PM:et är enligt
PAMs utbildningspolitiska expert Mikko Laakkonen och Kettunen också att förtroendemännen i praktiken har en viktig roll i att följa upp att stödformerna inte används felaktigt. Att slå vakt om den rollen är säkert gynnsamt enligt PM:et.
Arbetsplatsernas förtroendemän och andra som är intresserade av frågan kan skriva ut PM:et på finska här.
I den nedanstående tabellen anges komprimerat de basuppgifter som finns angivet i PM:et.
| Stödform | Anställning? | Lön | Utkomst om ingen lön | Vem stöds? | Stödet till företaget | Längd | Måste uupsagda först anställas? | Omfattning |
| Lönesubvention |
Ja |
Enligt kollektiv-avtalet |
Arbetslösa med svårigheter att få arbete eller läroavtalselever. |
30–50 % av lönekostnaderna beroende av åldern, hur länge arbetslösheten varat och arbetshandi-kappet. |
6–24 mån beroende av åldern, hur länge arbetslösheten varat och arbetshandi-kappet. Kan beviljas för hela den tid läroavtals-utbildningen varar. |
I princip |
26 621 personer på företag år 2017. |
|
| Arbetsprövning |
Nej |
Nej |
Samma förmån som arbetslös, eventuell kostnads-ersättning 9 euro/dag |
Återvändare till arbetsmarknaden (t.ex. efter lång arbetslöshet, barnavård). |
Nej |
Maximalt 12 mån (hos en arbetsgivare 6 mån) |
I princip |
41 431 personer år 2017 |
| Rekryterings-prövning |
Nej |
Nej |
Samma förmån som arbetslös. |
Du kan påvisa din lämplighet för arbetsuppgiften och arbets-gemenskapen. |
Nej |
Maximalt 1 mån (om det uppstår en anställning förkortar prövningen prövotiden). |
I princip |
280 personer år 2017. 104 personer under första kvartalet 2018. |
| Öppen arbets-verksamhet |
Nej |
Nej |
Samma förmån (pension) som utan arbete. S.k. flitpenning kan betalas – 0–12 euro/dag. |
Öppen arbets-verksamhet erbjuds utveck-lingshämmade unga och vuxna på vanliga arbets-platser. |
Nej |
Ingen begränsning. |
Nej |
2000 personer |
| Läroavtal |
Ja |
Enligt kollektiv-avtalet |
Avlägga yrkesinriktad grundexamen eller yrkes- eller specialyrkesexamen. |
Utbildnings-ersättning 10–200 euro/mån. Lönesubvention också möjligt. |
Nej från 1.7.2018 |
13 035 personer |
||
| Utbildningsavtal |
Nej |
Nej |
Avlägga en del av en yrkesinriktad grundexamen eller en ännu mindre helhet. |
Nej |
I princip |
Inga uppgifter än så länge. |
||
| Partiell sjuk-dagpenning |
Ja |
Enligt kollektiv-avtalet och arbets-tiden |
Hälften av sjukdag-penningen. |
Stöda icke arbetsföra att hållas i arbets-livet och heltids-anställning. |
Nej |
120 dagar. |
16 771 personer år 2016 |