PAM-utredning: Samhället får betala notan – Löner du inte klarar dig på skapar arbetande fattiga inom restaurang- och städbranscherna
År 2017 använde samhället uppskattningsvis 500 miljoner euro till att kompensera arbetsinkomster du inte klarar dig på. Servitörernas och kockarnas andel av detta var grovt uppskattat 8 % och städarnas 4 %. Dessa uppgifter framgår av en utredning Servicefacket PAM beställt av pol.mag. Niina Tanner.
Av utredningen ”I arbete men fattig – arbetande fattiga och kostnaderna för detta inom restaurang- och fastighetsservicebranscherna” framgår att det finns ett klart behov av att ty sig till sociala inkomstöverföringar inom städ- och restaurangbranscherna. Sannolikheten för att städare måste söka utkomststöd var till exempel ungefär 3,5 gånger och servitörer närapå 3 gånger större än bland genomsnittliga löntagare.
I utredningen av pol.mag. Niina Tanner avses med arbetande fattiga en situation där löntagarens arbetsinkomster är så pass otillräckliga att de måste kompenseras med socialskydd. Fast det finns relativt få fattiga bland förvärvsarbetande i Finland anhopas många riskfaktorer – såsom deltidsanställningar och nolltimmesavtal – inom privata servicebranscher.
Arbetsinkomster du inte klarar dig på drygas typiskt ut med bland annat allmänt bostadsbidrag, jämkad dagpenning och den form av försörjning som kommer i sista hand – utkomststöd. Utredningen uppskattade hur mycket sociala inkomstöverföringarna till förvärvsarbetande kostar samhället. År 2017 handlade det om 500 miljoner euro. Kockarnas och servitörernas andel av detta var runt 40 miljoner och städarnas cirka 20 miljoner euro.
”Det måste frågas vilken signal en så här massiv kompensering av löneinkomsterna bland anställda inom städ- och restaurangbranscherna sänder företag om deras ansvar som lönebetalare”, funderar Niina Tanner.
På serviceföretag är många anställningar på deltid och särskilt slående är andelen ofrivilligt deltidsarbete. Medan 19,9 % av dem som fick en arbetslöshetsförmån från Servicebranschernas arbetslöshetskassa fick jämkad dagpenning år 2011 var deras andel redan 38,2 % år 2018. Jämkad dagpenning betalas i regel anställda som har deltidsarbete eller kortjobb men söker heltidsanställning.
Kortjobb ökar fattigdomsrisken. Att de anhopas inom servicebranscher blev klart också då Niina Tanner studerade kvaliteten på lediga jobb på sidorna för TE-förvaltningen. Av lediga städjobben var endast 18 % ordentliga arbeten som skapar ekonomisk trygghet. I samband med lediga restaurangjobb var andelen 29 %.
”I tillägg till att vi fokuserar på antalet lediga jobb måste vi absolut fästa uppmärksamhet vid kvaliteten på arbetet. Hur ska du klara dig på lönen för sådana här jobb? Hur lockande är det att flytta till en annan ort för att ta emot sådant här arbete? Varför är just kvinnor överrepresenterade i detta sammanhang”, undrar Niina Tanner.
År 2017 utredde Niina Tanner det sociala stöd som betalades expediter inom detaljhandeln för PAM. (Till mig, till mig och till luckan på socialen – Ekonomiska kostnaderna för arbetande fattiga för skattebetalare). Enligt utredningen betalades närapå 400 miljoner euro i sociala inkomstöverföringar år 2015. Detta kan tolkas som en kompensering av för små löneinkomster. Expediter inom detaljhandeln fick uppskattningsvis 30 miljoner euro i stöd. Deras andel av hela potten var därmed 7,5 %.