PAM:s avtalschef: ”Utan kollektivavtal kunde arbetsgivarna i värsta fall betala lägre lön till vissa utifrån sina personliga preferenser”

Arbetsgivarförbundet Skogsindustrin rf meddelade i början av oktober att de slutar ingå kollektivavtal. Ansvaret för förhandlingarna om arbetsvillkor inom skogsindustrin kommer i framtiden att överföras till företagen och deras personal.

PAM:s avtalschef Ismo Kokko anser att detta beslut är beklagligt. Det påverkar bland annat arbetstagarnas utkomstmöjligheter och välbefinnande samt innebär att möjligheter till flexibel arbetstid försvinner.

”Den primära konsekvensen av detta är helt säkert att arbetsvillkoren utvecklas i olika riktningar, vilket arbetsgivarna också är ute efter. Det innebär att arbetstider och lönesättning i framtiden varierar mellan olika företag. Skillnaderna kan öka bland olika yrkesgrupper, även om de arbetar inom samma företag, och vissa arbetstagargruppers förhandlingsposition kan stärkas”, säger han.

I lagstiftningen, till exempel i arbetstidslagen och i arbetsavtalslagen, har det dessutom funnits en hel del frågor som man kunnat avtala om på annat sätt genom landsomfattande kollektivavtal.

”Nu kommer alla dessa möjligheter att försvinna”, påminner Kokko om.

Skogsindustrins beslut grundade sig på deras önskan att utöka möjligheterna att ingå avtal lokalt. Enligt Kokko hade det funnits möjligheter till detta även i det tidigare systemet. 

”Idag avtalas många olika frågor inom skogsindustrin lokalt, med början från lönesystemen. Arbetstagarna är förstås inte villiga att gå med på vissa av de föreslagna punkterna. I denna lösning är det snarare fråga om att ändra på förhandlingspositionerna så att arbetsgivarparten hamnar i ett mer gynnsamt läge”.

Behöver PAM-medlemmarna också vara oroliga?

Kokko anser att det är osannolikt att samtliga eller ens merparten av arbetsgivarförbunden kommer att följa skogsindustrins exempel och flytta över avtalen om arbetsvillkor på företagsnivån.

”Det finns två faktorer som ligger bakom situationen inom Skogsindustrin rf. Jämfört med många andra arbetsgivarförbund har de ett relativt begränsat antal medlemsföretag. De tre stora företagen inom branschen, nämligen UPM, Stora Enso och Metsä Group, har haft en dominerande ställning i beslutsfattandet också inom branschen överlag.”

Inom servicebranschernas arbetsgivarförbund finns det hundratals, om inte tusentals medlemsföretag. Att flytta över avtalen på dem vore enligt Kokko helt enkelt en enormt stor insats. Vidare är spelregler som gäller hela branschen och som avtalats gemensamt också en fördel för många företag.
 

"Efter detta kan man inte ta något för givet."

”När vi talar om företag som är verksamma på våra hemmamarknader, så gynnas de av att samtliga allmänt taget har samma arbetsvillkor. Därigenom kan ingen orättvis konkurrens uppstå. Exportföretagen har en annan situation, eftersom de konkurrerar globalt om produktiviteten och priset på arbetskraften”, menar han.

Även om de faktorer som påverkat beslutet inom skogsindustrin inte verkar bli aktuella inom servicebranscherna, vill Kokko uppmana PAM:s medlemmar att vara vaksamma.

”Det lönar sig att följa med situationen, eftersom ingenting kan tas för givet efter detta.”

Förmåner som säkerställs genom kollektivavtal uppstår inte automatiskt

Kollektivavtalen ger arbetstagarna garanterade löneökningar, men dessutom också andra förmåner, vilket enligt Kokko under de senaste åren har blivit självklarheter.

Utan kollektivavtal har arbetstagarna emellertid inte rätt till lön under föräldraledigheten, under en längre sjukfrånvaro eller under den tid då ett sjukt barn vårdas hemma. Även arbetstagarnas grupplivförsäkring, semesterpremier samt dagtraktamenten och kilometerersättningar som utbetalas för arbetsresor skulle i så fall falla bort.

”Den fackliga rörelsen utgick till en början från ett läge där arbetsvillkoren och till exempel lönen varierade från person till person. Detta innebar att arbetstagarna på samma arbetsplats fick olika stor lön för samma arbete, vilket ledde till varierande utkomstmöjligheter. Situationen påverkades även av helt oväsentliga faktorer, som till exempel vem som just då var omtyckt”, påminner Kokko om.

Kollektivavtalen har i flera decennier garanterat välfärden och ett existensminimum för alla arbetstagare. För att dessa omständigheter ska hållas under kontroll även framöver, bör varje PAM-medlem enligt Kokko vara på alerten när det gäller deras egna arbetsvillkor.

”Eftersom dessa saker är så viktiga, är det absolut värt att ta upp dem på arbetsplatsen, uppmana även arbetskamraterna att ansluta sig till fackförbundet, samt ge uttryck för sina åsikter, till exempel i helt vardagliga uttrycksformer på Facebook. Det innebär alltså inte att vi omedelbart behöver gå upp på barrikaderna.”