PAM:s förhandlare pratar öppet om kollektivavtalen – blicken redan riktad mot nästa förhandlingar
Flesta kollektivavtal har rotts iland. Vad lyckades och vad kunde förbättras? Hurudan var avtalskulturen under förbundsomgången? PAM:s förhandlare träffas på Hagnäs torg och utvärderar löneförhandlingarna.
Sedan i höstas har det förhandlats fram nya kollektivavtal i Finland. Av de stora branscherna står endast väktarna fortfarande utan ett avtal. PAM:s fyra förhandlare slår sig ner och dricker morgonkaffe på Hagnäs torg för att analysera kollektivavtalen: vad gick bra under förbundsomgången, vad inte?
Inom servicebranscherna följer löneförhöjningarna den allmänna nivån. Inom handel förbättrades ställningen för deltidsanställda, inom hotell- och restaurangbranschen vilotiderna och inom fastighetstjänster utvärderingen av kraven i arbetet. Många serviceanställda gladde sig över att det sattes stopp för förslaget av arbetsgivarna att försämra söndagsersättningarna.
”En bra känsla”, beskriver Jaana Ylitalo sin stämning efter förbundsomgången och lägger till att nog kunde resultatet ha varit bättre. Vi får dock vara nöjda med att nu vet vi vilka steg vi ska ta i samband med nästa löneomgång.
"När denna omgång tog slut inleddes nästa”, noterar Jaana.
Raimo Hoikkala påpekar att nästa omgång inte kommer att vara enklare. Det är redan klart så vi måste bara vara förberedda.
Jaana är intressebevakningsdirektör och håller därmed i trådarna i alla förhandlingar på PAM. Raimo var åter avtalsexpert och ledde förhandlingarna inom hotell- och restaurangbranschen. På torget finns också avtalsexpert Jarkko Viitanen som ledde förhandlingarna inom fastighetstjänster och jurist Karoliina Huovila som deltog i förhandlingarna om avtalet för kundservice- och telemarketingbranschen, det vill säga teletjänstcentraler.
Tufft kring löneförhöjningar vid varje förhandlingsbord
”Till en början kunde vi inte tro att samordningen skulle vara så tajt bland arbetsgivarna”, säger Raimo.
Raimo Hoikkala bedömer att via en omväg blev resultatet ändå gott också inom hotell- och restaurangbranschen.
Alla kring bordet nickar – det framgick snabbt. När teknologiindustrin avtalade om en förhöjning på 3,2 procent för två år i höstas skapades ett lönetak för övriga branscherna. Finlands näringsliv EK övervakade förhandlingarna bland sina medlemsförbund. Enligt kaffedrickarna underlättades diskussionerna om pengar inte av att dåvarande riksförlikningsmannen Minna Helle berättade redan före förhandlingarna att från det hållet skulle det inte komma mer än allmänna nivån.
Vi måste skapa en bättre kultur, säger Jarkki Viitanen allvarligt.
Enligt Jaana påverkade lönetaket på olika sätt förhandlingsborden hos PAM. Inom vissa branscher upphörde all diskussion medan det åter diskuterades mycket till exempel inom handel. Där fokuserades det på kvalitetsfrågor då penningfrågorna visade sig vara svåra. Inom hotell- och restaurangbranschen var början tuff men branschens väletablerade förhandlingstradition hjälpte till. Situationen var svårast inom fastighetstjänster – städare och fastighetsskötare – där arbetsgivarparten inte ville säga ett knyst.
Jarkko hoppas att i framtiden skapas det en öppen förhandlingspraxis inom fastighetstjänster.
Han suckar djupt. Inom fastighetstjänster kunde det diskuteras först i sista momangen hos riksförlikningsmannen precis innan den utlysta strejken skulle ha inletts.
”Vi måste skapa en bättre kultur”, säger Jarkko allvarligt.
Förhandlingarna om lilla kundservice- och telemarketingbranschen, det vill säga teletjänstcentraler, pågick exceptionellt länge – i över ett år.
”Vi uppnådde samma nivå som alla övriga men det krävde stora ansträngningar”, berättar Karoliina.
I slutet av april framgick att riksförlikningsmanen Minna Helle kommer att byta jobb och bli arbetsmarknadsdirektör hos arbetsgivarförbundet Teknologiindustrin. Enligt PAM:s förhandlare påverkar detta negativt förlikningsmannainstitutionen. De tackar dock Minna för att hon förstod sig på situationen inom fastighetstjänster och var med om att täppa till hål som rörde små företag i dess kollektivavtal.
Allmänt bindande kollektivavtal viktiga för servicebranscher
Samhällsklimatet var tufft under avtalsförhandlingarna. Detta återspeglades i den åsiktsyttring som hölls på ett annat torg i Helsingfors och i vilken tusentals motsatte sig regeringens aktiveringsmodell som kan försämra arbetslöshetsunderstödet.
I Finland finns parter som propagerar starkt mot kollektivavtalens allmänbindande karaktär men vid detta kaffebord på torget är åsikten en annan.
Jaana framhåller att allmänt bindande kollektivavtal är oerhört viktiga särskilt för privata servicebranscher.
”Konkurrensen är hård inom servicebranscher. Finländska samhället kan inte gå in för pyttesmå löner och social dumpning – för en lönekonkurrens mellan företag”, ställer Jaana bestämt fast.
Kollektivavtalens allmänbindande karaktär innebär att anställnings- och minimivillkor ska följas på alla arbetsplatser inom en viss bransch. Karoliina bedömer att en svagare allmänbindande karaktär inte hade så förkrossande följder på stora fabriksartade arbetsplatser. Inom servicebranscherna är arbetsplatserna däremot små och utspridda.
Sammanfattningsvis noterar gänget att lönekrånglet kommer att upprepas nästa gång. Arbetstagarparten måste då vara bättre förberedd och fackförbunden intensifiera sitt inbördes samarbete. Vi får se vilken arbetsmarknadsmodell som råder då men Karoliina lyfter en fråga fram:
”Nästa gång kan det inte finnas en allmän nivå om inte alla tillsammans kommit överens om den.”
Karoliina Huovila är nöjd med att det kunde sättas stopp för försämringsförslagen av arbetsgivarna i förhandlingarna om teletjänstcentraler.
En sak är helt klar: det finns ett tryck på att höja lönerna för serviceanställda.
PAM har låtit utföra en enkät om hur bland annat förtroendemän upplevde förbundsomgången. Resultaten av enkäten utnyttjas då PAM förbereder sig för nästa löneomgång. Första PAM-avtalen går ut redan i oktober 2019.
Avtalsförhandlarna påminner om att medlemmarna är A och O då det förhandlas om löner och anställningsvillkor.